LANE-RYRS KYRKA

KYRKORUMMET är öppet och utan annan markering av koret än att korgolvet är förhöjt ett steg. Kyrkorummet avslutas i öster av en hög korbåge med ett målat textband (Ära vare Gud i höjden). I korbågen en skärmvägg som avskiljer en sakristia i den tresidiga absiden där bakom. Altare och altaruppsats sammanbyggda med skärmväggen. GOLVET är i långhuset täckt med rödbrun heltäckningsmatta, under läktaren med rödbrun klinker och i koret av en rödbrunt laserad ekparkett (modern). I bänkkvarteren gråblå linoleummatta. VÄGGARNA är slätputsade vita. Invid norra utgången står en hög murad kamin, ej längre i funktion. TAKET är tredelat med plant mittparti och sluttande sidor (dvs ett tredingstak). Synliga takbjälkar eller sparrar och i facken en bred pärlspontpanel. Allt gråmålat. Motsvarande uppbyggnad av det avvalmade taket över sakristian, vilket är synligt från kyrkorummet.
INGÅNGAR i väster från vapenhuset samt mitt på norra och södra långväggarna. Alla innerdörrarna är dubbla spegeldörrar med tre speglar, målade i ljust grått, och från byggnadstiden. Dessutom modernare spegeldörrar av i princip samma modell till utrymmena under läktaren. Ytterportarnas insidor åt norr och söder är klädda med diagonalställd panel. FÖNSTREN är höga och rundbågiga, och sitter i par. Fönstren är av trä, vitmålade och med innerbågar. Fönsterbågarna är spröjsade i ett tunnare kryssverk inom kraftigare spröjsar, vilka har formen av två rundbågiga fönsterhalvor med ett mindre runt fönster ovanför. Ytterbågar troligen från byggnadstiden, innerbågar möjligen något senare.
INBYGGNADER under läktaren på ömse sidor om mittgången. På sydsidan ett samlingsrum och på norrsidan kapprum och WC. Släta vitmålade väggar mot kyrkorummet, väggar som har en svagt insvängd form, vilket leder till att det bildas ett "kyrktorg" mellan bänkkvarteren och läktarunderbyggnaderna.
SAKRISTIA bakom altarskranket. Väggar och tak som kyrkorum, skåpsinredning på altarskrankets baksida, modern. Murad piscina i ena hörnet, modern. Ytterdörr av motsvarande utförande och ålder som övriga i långhuset. I en tillbyggnad finns ytterligare förrådsutrymmen.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av rödgrå klinker, slätputsade vita väggar, tak av målade brädor. Trappa längs norrväggen. Under trappan liksom längs sydväggen är inbyggda förråd och andra biutrymmen bakom vägg av vitmålad pärlspont. Västportens innerdörrar är dubbla spegeldörrar med tre speglar, gråmålade, av samma typ som i långhusets. Från byggnadstiden. Dörrar till förråd moderna spegeldörrar av i princip samma utförande. Yttre portens insida är indelad i enkla speglar, utsidan kopparklädd. Ej ursprunglig. TORNVÅNINGEN i läktarplan är inredd och isolerad. Dörr in till läktare av i princip samma utförande och ålder som dörrar i kyrkorum. I taket två belysningsarmaturer i stjärnform, har troligen hängt i vapenhuset tidigare. Trappa med dörr ovanför upp till våningarna i tornet, vilka är helt oisolerade.

INREDNING
ALTARE - Av gråmålat trä, på framsidan infällda spegelfält med förgyllda ramlister. Från byggnadstiden.
SKÄRMVÄGG med ALTARUPPSATS - i korbågen, avskiljer sakristian från kyrkorummet. I skärmväggen är ALTARTAVLAN infälld. Det är en oljemålning på duk av S.L. Rydholm från 1874, föreställande Kristi Förklaring. Målningen har rundad översida. Den är placerad inom ett ramverk som samtidigt är ett förhöjt mittparti av skärmväggen. Ramverket kröns av en gavel med kors överst. Resten av skärmväggen är indelad i ett antal speglar och krönt av ett listverk. Målat i grå nyanser med förgyllningar runt speglarna och med rött och förgyllningar i krönets listverk. Dörrar till sakristian på ömse sidor om altaret, gråmålade spegeldörrar. Allt från byggnadstiden.
ALTARRING - Halvrund, sluten, med rektangulära fält, och profilerade lister under överkanten. Överliggare och knäfall klädda i ljust brunt tyg. Målad i grått, brunt och rött, och med förgyllningar. Från byggnadstiden.
PREDIKSTOL - På norra långväggen invid koret. Består av korg, trappa och ljudtak samt ett ryggstycke. Stilen är en sen empire. KORGEN är åttkantig, med en kraftig markerad nederdel i from av ett delvis förgyllt listverk. På sidorna förgyllda rundlar inom fält med bågfris. Överkanten är ett något mindre kraftigt listverk. Korgen är målad i grått med ljusare röda ekorationer, samt med förgyllningar. Den vilar på en smal fot med kraftiga, utskurna och delvis förgyllda konsoler. LJUDTAKET är också det åttkantigt, med en fris med små förgyllda rundlar och med förgyllt, gråmålat och rödmålat listverk. Ljudtaket är krönt av ett förgyllt kors i klot, och under ljudtaket hänger en duva. RYGGSTYCKET har tre speglar i ett ramverk och är målad i grå nyanser med förgyllning runt speglarna. TRAPPAN har en förhållandevis enkel barriär med speglar i ramverk, och som avslutas med en kraftigare trappstolpe krönt av en stiliserad eldsflamma. Hela predikstolen är från byggnadstiden.
DOPFUNT - Av trä, i södra delen av koret. Åttkantig fot och skaft med speglar på skaftet och äggstavslist runt foten. Marmorerad i grått och med förgyllda lister runt speglarna. Från byggnadstiden.
BÄNKINREDNING - Bänkarna indelade i fyra kvarter, delade av mittgång och tvärgång, samt omgivna av sidogångar. Bänkar utmed långväggarna. Bänkskärmar med speglar. Insidorna målade i ljustgrått med tygklädda sittdynor, utsidorna målade i brunrosa. Sitsarna ombyggda 1964, övriga delar äldre.
LÄKTARE - I väster buren av fyrkantiga vita pelare med gråmålade kapitäl med stora förgyllda diamantsnitt. Läktarbröstningen har förhållandevis små speglar i ramverk. Barriären är målad i olika grå nyanser och med förgyllda lister (bl a runt speglarna).
ORGELFASADEN är tredelad med förhöjt mittparti krönt av en gavel som bärs upp av pilastrar med förgyllda kapitäl. Orgelfasaden är klassicistiskt uppbyggd i kombination med nygotikens spetsiga gavelformer. Utskurna ornament i överkanten, delvis förgyllda, bl a i gavelns spets en lyra. Fasaden är målad i grått och med vissa förgyllningar. ORGELVERKET är från 1995, levererat av Ålems orgelbyggeri i Kalmar. En KORORGEL står i korets norra del, med ett enkelt omålat orgelhus i lackerad ek. Orgeln är tysk och inköptes 1982, har varit utlånad till Dalabergskyrkan.
BELYSNINGSARMATURER - Elektrifierade ljuskronor i kyrkorummet. På långväggarna elektrifierade smideslampetter, tillverkade av Sune Strömberg, kyrkvärd.
NUMMERTAVLOR - På väggen på ömse sidor om korbågen. Rektangulära med ramar målade i grått och med förgyllningar, och med genombrutna överstycken. Från byggnadstiden.
Väggfast KLOCKA i sydöstra hörnet, en hög klocka i utförande närmast liknande en skänk, dvs med ett indraget mittparti.
KLOCKOR - En mindre gjuten i Wismar 1639 av M. Jurgen Wulf, med inskription och en större gjuten 1873 av C.A. Norling. Jönköping.

LANE-RYRS KYRKA - består av långhus och kor i samma byggnadskropp, och med en tresidig absidliknande tillbyggnad som inrymmer sakristia, och ett torn av sten i väster. Dessutom en mindre tillbyggnad till sakristian. TAKET är ett sadeltak, avvalmat över sakristian, täckt med kopparplåt. Även alla övriga mindre takfall är täckta med kopparplåt. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en något utskjutande sockel, putsad och målad i grått. Kyrkan ligger i en slänt, varför sockeln är högre i väster än i öster. Fasaderna har tunna strävpelare i hörn och mellan fönster, i två avsatser avtäckta med kalkstensplattor. Slätputsade omfattningar runt fönster och portar. Taklisten är profilerad med fris av gult tegel ovanför en rundbågig putsad fris.
TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt. Även tornet har strävpelare i hörnen. Parvis placerade rundbågiga ljudöppningar, med brunmålade ljudluckor. Tornfasaderna är halvvägs upp avdelade med en profilerad gesims, och under denna en sågtandad list. Tornfasaderna kröns av gavelpartier med trappstegsformad taklist. Ovanför detta ett högt kopparklätt torntak, krönt av ett ringförsett kors. På västsidan, under ljudluckorna, sitter en minnesplatta med kungamonogram och kyrkans byggnadsår.
Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornet. En rektangulär stentrappa i sex steg och med järnräcken i muren leder till en rundbågig portal, under ett något utskjutande gavelparti, med bågfris under taklisten, och krönt av ett järnkors på nocken. Dörrarna är kopparklädda och har ett halvrunt överljusfönster. Mitt på södra och norra långsidorna finns liknande portar, med gråstenstrappor som leder upp till fyrsprångiga rundbågiga portaler, i vilka sitter dubbla brunmålade trädörrar med halvrunda överljusfönster. Dessa dörrar troligen från byggnadstiden. Nord och sydportalerna är något utskjutande och med mindre takfall över, krönta av järnkors. Till sakristian finns en ingång i nordöst, med ett mindre utbyggt vindfång och en kopparklädd dörr. Höga parvis placerade rundbågiga FÖNSTER av trä, småspröjsade i kryssmönster. Från byggnadstiden. Målade i rödbrunt. Solbänkar av rödaktig kalksten.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Socknen är omnämnd första gången 1388, och är möjligen en avsöndring från Bäve socken under 1200-talets slut eller 1300-talets början. Den medeltida kyrka som byggdes här var av trä, vilket är belagt 1594. Denna ersattes av en ny träkyrka 1671-75, vilken hade fristående klockstapel. Denna kyrka revs 1873 då den ersattes av den nuvarande kyrkan. Flera av dess inventarier finns nu i Bohusläns museums samlingar.

Den nuvarande kyrkan byggdes 1872-1874 efter ritning av arkitekt Albert Törnqvist, överintendentsämbetet. Den placerades högre upp i slänten, nordost om den gamla kyrkan. Stilen var en för tiden typisk blandning av nyklassicistiska grunddrag blandat med enklare nygotik.
I början av 1960-talet byttes kyrkans skiffertak mot kopparplåt, då var redan tornspiran kopparklädd. En del invändiga ändringar gjordes under 1930-40-talen, men dagens utseende härrör från den stora renoveringen 1964 i kombination med ommålningen 1985. Stora delar av kyrkans ursprungliga snickeriinredning finns dock fortfarande kvar. År 2000 byggdes nya större rum under läktaren.