BOKENÄS GAMLA KYRKA

KYRKORUMMET förmedlar en känsla av ålderdomlighet, i och med att ingenting egentligen har ändrats här sedan 1800-talets slut.

LÅNGHUSET:
GOLV -Obehandlat trägolv, av äldre datum med kompletteringar 1975-76.
VÄGG - Slätputsade vita.
PORT - Mot vapenhuset en rundbågig portal med omfattning såväl utåt som in mot kyrkorummet av släthuggen täljsten, med huggningsspåren tydligt synliga. Porten är en kraftig ålderdomlig träport av ek i en rundbågig öppning. Den är rödmålad men har spår av tidigare tjärstrykning. Plankorna är pinnade fast i tvärslåarna, och är hängd med smidesgångjärn. I portgången finns ett urtag i muren där en träbom kan dras fram och spärra dörren inifrån. Portalen var före 1628 kyrkans västportal, och tjärstrykningen antyder att porten suttit utomhus, och är i så fall äldre än 1628. Det övre gångjärnet förefaller utbytt.
FÖNSTER - Rektangulära spröjsade träfönster med korspost, invändigt gråmålade, i djupa skrånande fönsternischer. Se vidare exteriörbeskrivningen. Dessutom två högt sittande mindre öppningar. En i västra långhusgaveln, täckt med en enkel trälucka. Den leder ut till tornet och utgjorde tidigare ingång till vinden, innan kyrkan fick ett välvt trätak. Den andra i östra korgaveln, dvs ovanför altaruppsatsen. Den leder in till "vinden" ovanför absiden.
TAK - Välvt brädklätt innertak, också i koret. Taket är ljust blåmålat och täckt med MÅLNINGAR. I mitten en änglagrupp kring ett Jahve-monogram i en treenighetstriangel, och mot hörnen mindre änglar (putti) med textband med bibelspråk. Över koret Fadern och Sonen sittande på ett jordklot och över dem den Helige Ande i form av en duva. Målat av Johan Henric Dieden 1770. I mötet mellan tak och vägg en kraftig porfilerad taklist av trä, marmorerad. Marmorerade på samma sätt är också de bindbjälkar som går tvärs över kyrkorummet vid respektive långhus- och korgavlarna, samt också en mitt över bänkkvarteren.
NISCH - I norra långhusväggen, i nuvarande tredje bänkkvarteret framifrån, finns en nisch med ett inmurat enkelt träskrin, med en mindre öppning mot kyrkorummet. Skrinet är dendrokronologiskt daterat till 1246, medan skrinets lock daterats till 1300-talets slut.

KORET:
Koret är smalare och skilt från långhuset genom en från medeltiden bevarad TRIUMFBÅGE, vilken är byggd av släthuggna kvaderstenblock, och har enkla men framskjutande valvanfanger. I öster en halvrund absid. Absidbågen av släthuggen kvadersten. I absidens norrvägg en liten rektangulär nisch. Om absid- och korbågarna är huggna i täljsten likt västporten eller i granit/gnejs går inte att avgöra, de är överputsade, men man kan dock inte iaktta samma verktygsmärken som i västportalens täljstenar.
GOLV - Som långhuset, ett halvt trappsteg högre. Innanför altarringen är golvet ytterligare ett steg högre.
VÄGG - Som långhus.
PORT - Korport på sydsidan, en mindre raksluten öppning med en ålderdomlig ytterport (se exteriörbeskrivning) och en gråmålad innerdörr, en slät plankdörr från 17- eller 1800-tal.
FÖNSTER - Ett rektangulärt fönster på vardera norr- och sydsidan, med utseende som i långhuset fast något mindre. På absidens sydsida ett litet kvadratiskt träfönster med ett smidesgaller, i en djup fönsternisch.
TAK - Välvt brädklätt innertak, ljust blåmålat och täckt med målningar, se beskrivning av långhustakets målningar. Absidens tak är ett halvrunt välvt putsat stentak.

VAPENHUS - I väster, med väggar av sten.
GOLV - Belagt med kullersten. Över detta en "gångbrygga" i trä för att underlätta. Hela golvet sluttar uppåt från kyrkan mot ytterporten i väster.
VÄGG - Slätputsade vita med en utstickande sockel, på vilken tornets träkonstruktion vilar.
PORT - Ytterporten är en kraftig rektangulär ålderdomlig träport av ek i en raksluten öppning. Dörren är rödmålad men har spår av tidigare tjärstrykning. Plankorna är pinnade fast i tvärslåarna, och är hängd med smidesgångjärn. Den förefaller vara samtida med den rundbågiga porten in till långhuset, se beskrivning ovan.
TAK - Enkla omålade brädor på synliga bjälkar, detta är egentligen undersidan på nästa vånings golv.

SAKRISTIA - Någon egentlig sakristia finns inte i kyrkan, men i absiden, bakom altartavlan, finns plats för en stol och ett litet bord.

TORN - Av trä ovanpå vapenhuset av sten. Helt oinrett, med enkla brädgolv och synlig bjälk- och stolpverkskonstruktion. I tornets andra våning ser man kyrkans västgavel, och där bl a det gamla gavelröstet så det såg ut innan tornet byggdes. Enkla stegliknande trappor.

INREDNING:

ALTARE - Fristående murat altare med skåp för altarkärlen på baksidan Placerat framför absidbågen. Altarskivan av trä. Altarets höjd är avpassat det högre golvet innanför altarringen.
ALTARUPPSATS - Placerad på altarets bakkant, och med sin överdel mot östra korväggen, ovanför absidbågen. Altaruppsats av skulpterat trä, målat och förgyllt. Arkitektoniskt uppbyggd med ett krucifix som centralmotiv under en rundbåge och flankerat av kolonner. Ytterst vingar av akantus med skulpturer framför, symboliserande Tron och Hoppet. Kolonnerna bär upp ytterligare en våning, med en mindre rundbågig texttavla flankerad av mindre kolonner, vilka bär upp ett gavelfält krönt av ett vilande Guds Lamm. På sidorna om texttavlan änglafigurer. Hela uppsatsen rikt dekorerad med ornament, målad i marmorering och förgylld. Arbetet skulpterat på l770-talet av bildhuggare Beckman och målat av Johan Henrik Dieden 1775. Kristusgestalten skulpterad på l650-talet.
ALTARRING - Rektangulär sluten altarring, rundad mot långhuset. Av trä med profilerade balusterdockor, gråmålad. Knäfall och överliggare klädda med beigefärgad randig sammet. Från 1767 eller äldre.
DOPFUNT - Dopfunt av ek, kalkformad med skuren ornamentik. Målad i rödbrunt med grönt, blått, gult och vitt i dekoren. Från 1756. Placerad i koret.
PREDIKSTOL - Placerad på sydsidan, intill östväggen. Består av korg med fundament, ljudtak, trappa med barriär och dörr. KORGEN är sexkantig. Fält med skulpturer av Kristus och de fyra evangelisterna. Fälten åtskilda av ornerade voluter, prydd med blomstergirlander och listverk. LJUDTAKET likaledes dekorerat med voluter, kartuscher och blomstergirlander, krönt av ett lamm och med en svävande duva under taket. Allt rikt bemålat i marmorering och förgyllt. Enkel BARRIÄR med listverk mot den främsta bänkraden. DÖRREN till predikstolsingången indelad i fält, det övre med galler. Dekorerad med lagergirlander och blomsterreliefer krönt av ett listverk och en kartusch med rocaille och blomstermotiv. Marmorerad och förgylld. I kartuschen årtalet 1770, predikstolen är tillverkad 1765 av Joakim Beckman, Göteborg och målad av Johan Henric Dieden 1770.
BÄNKINREDNING - Sluten bänkinredning i två kvarter på ömse sidor om mittgången. Dörrar med speglar dekorerade med växlande blomstermotiv. Inredning målad i marmorering i beige och vinrött. Dörr nr 7 på nordsidan prydd med ett vapen (von Beetzen, bodde på Lanehed under l700-talet). Motsvarande dörr på mansidan med initialer. Bänkarna möjligen från 1728-30, dekorerade av samme Dieden som övriga inredningen 1770.
KORBÄNKAR - I triumfbågen en klockarebänk, gråmålad, med profilerad lockpanel. Från 1763. Längs norra korväggen en sluten bänk, med enkla rektangulära speglar i profilerat ramverk. Gråmålad. Nuvarande placering 1836.
ORGEL - En mindre orgel (storlek ungefär som ett piano) i ett omålat enkelt orgelhus, från 1980.
LÄKTARE - Läktarbröstning indelad i tretton rektangulära speglar eller fält, med målade apostlabilder. I mitten Kristus "Salvator Mundi" omgiven av apostlarna. Profilerad överliggare med skuret tandsnitt under, och profilsågad underkant. Läktaren buren av fyrkantiga pelare med vinkelstöd dekorerade med målade blommor. Apostlabilderna troligen målade av Baltzar Wuchters 1668 enligt en nu övermålad text på läktarens underkant. Läktaren målades i övrigt av Johan Henric Dieden tillsammans med den övriga inredningen 1770.
NUMMERTAVLA - l. Rektangulär tavla med ram dekorerad med lagerslingor och blomsterornamentik i relief, krönt av bladverk. Placerad på en stång vid predikstolens uppgång. Målad och förgylld. Från 1770.
2. Enkel svart tavla med ram i svart och guld. på östväggen norr om koret. l800-tal.
KLOCKOR - I tornet en klocka från 1961.

BOKENÄS GAMLA KYRKA - består av långhus, smalare och lägre kor med halvrund absid i öster, och ett trätorn på ett vapenhus av sten i väster.
FASAD - Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt. Ingen synlig sockel åt söder, men åt norr skjuter ett (på någon punkt två) sockelskift ut, oputsade.
PORT - Kyrkan har sin huvudingång i väster genom vapenhuset. En smal rektangulär portalöppning utan särskilda dekorationer, med en kraftig rektangulär ålderdomlig träport av ek. Dörren är rödmålad. Plankorna är pinnade fast i tvärslåarna, och är hängd med smidesgångjärn. Träporten kan antingen vara från vapenhusets byggnadstid 1653 eller någon av de portar som nämns 1671 och 1699, men mera troligt den nya kyrkdörr som omtalas 1823.
Ytterligare en portal leder in till koret, en liten smal rektangulär portal med omfattning i täljsten med reliefer i form av s k karvsnitt. Alla stenarna har inte exakt samma karvsnittsmönster, och någon av stenarna i portalen har ingen relief alls. Porten är en ålderdomlig väderbiten träport av ekplankor, rödfärgad, pinnade på tvärslåar och hängd med smidda gångjärn med ett stansat mönster längs kanterna. Den bör inte vara yngre än 1699.
FÖNSTER - Två rektangulära fönster i långhusets sydvägg, med korspost och spröjsade bågar, av trä och små glas. Liknande mindre i korets syd och nordvägg. Ett mycket litet kvadratiskt fönster i absiden mot söder samt ett högt sittande kvadratiskt i långhusets nordvägg. Fönstren är tjärade och har fått en svart kulör. Långhusets sydfönster är bytta på 1970-talet, de övriga ålderdomliga. Fönstren i koret och på långhusets nordvägg kan vara från 1836. Absidfönstret ungefär samma tidsperiod eller också något äldre.
TAK - Långhuset har sadeltak, lägre sadeltak över koret, täckta med rött tegel. Absiden har ett halvrunt valmat tak, täckt med ekspån, och vapenhuset har takfall åt norr, väster och söder, också de täckta med ekspån. Tornet har ett tjärat brädtak krönt av en vindflöjel med årtalet 1752. Kyrkan har en enkel takfot av brädor, vapenhuset en något mer arbetad takfot med ansats till profilering.
TORN - av trä, placerat ovanpå vapenhuset av sten. Tornet har rödfärgade fasader klädda med lockpanel.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Bokenäs gamla kyrka är med all sannolikhet uppförd på 1100-talet. Det som tyder på detta är framförallt absidplanlösningen, möjligen också karvsnittet kring korporten, vilket även det tidsmässigt bör placeras i 1100-tal. Kyrkans grundläggande planlösning har sedan dess inte ändrats, och dess triumfbåge har heller inte rivits.
Kyrkans skyddshelgon var S:t Nikolaus, senare tillkom ett altare för S:t Botulf, kyrkan kallades även S:t Botulfs kyrka. När det närbelägna Dragsmarks kloster anlades under 1200-talet, kom Bokenäs att hamna under detta kloster. I Johannes Oedmans beskrivning från 1746 förekommer en uppgift om att kanikerna i Dragsmark skulle både låtit bygga kyrkan och ha instiftat två altare, varav det ena helgat år S:t Botulf. Det är inte troligt att kanikerna från Dragsmark faktiskt lät bygga kyrkan, men ett i muren inmurat skrin har sidor och botten dendrokronologiskt daterade till 1246, och det är möjligt att detta skrin har ett samband med ett instiftande av ett Botulfsaltare.
Den korport vars ornamentik uppenbarligen hör hemma i 1100-talet, har dock den egenheten att flera av dess stenar helt saknar ornamentik, vilket antingen kan tolkas som att man avbrutit arbeten med dekorationerna i förtid, eller att stenarna är återanvända och tidigare suttit någon annan stans. I det senare fallet kan man tänka sig ett samband med verksamheterna på Dragsmark, och att det i så fall faktiskt skulle kunna ha skett ombyggnadsarbeten i kyrkan på 1200-talet.
Det omnämnda skrinet har ett lock som är daterat till slutet av 1300-talet, vilket kan antyda antingen att skrinet inmurades först då, eller att en reparation skedde då. Biskopsvisitationer finns dokumenterade 1388 och 1399, och reparationsbehov kan ha påtalats vid dessa tillfällen.
Kyrkans huvudingång är genom en rundbågig västportal, framför vilken 1628 uppfördes ett vapenhus i timmer. Åren innan (1627-28) hade kyrkan fått nya takstolar och därmed förmodligen även nya inner- och yttertak. Kyrkans tak var fram till 1749 täckt med spån, men detta år bytte man till tegel.
Det timrade vapenhuset ersattes 1653 av det nuvarande, byggt i sten. På detta vapenhus byggdes 1703-04 ett klocktorn i trä, som då ersatte en tidigare klockstapel. Tornet reparerades 1752 och fick då sin vindflöjel med detta årtal.

Hur de ursprungliga fönstren såg ut vet man inte, men de fanns alla på sydsidan. På 1690-talet började man förstora fönstren, och 1836 fick de sin nuvarande storlek, och det togs även upp fönster på norrsidan. Läktare byggdes i kyrkan 1668, en västläktare, medan en läktare längs norrväggen byggdes 1824. Bänkinredning är nämnd tidigast 1694, då en reparation i bänkarna gjordes. 1728-30 "förnyades" bänkarna, vilket kan innebära att bänkinredningen stammar från denna tid. Antingen återanvändes då äldre delar, eller så har det skett senare ombyggnader i bänkarna, för det finns två typer av ryggstöd, och några av ryggstöden av den typen som har fyllningar i ramverk är vända åt olika håll. Förmodligen ändrades också läktaren i samband med detta. Kyrkan fick dessa år också sitt trägolv.
Innertaket var längre tillbaka plant, men under åren 1725-28 gjordes reparationer och ändringar i såväl yttertak som innertak, och kyrkan fick då sitt nuvarande välvda innertak. Detta innertak försågs med målningar 1770, samtidigt som den övriga snickeriinredningen fick sitt nuvarande dekorativa måleri. Arbetet utfördes av Johan Henric Dieden, som några år senare också målade den nyare altaruppsättningen (från 1773), tillverkad av samme Johan Joakim Beckman som gjort kyrkans predikstol 1765. Vid denna tid, på 1760-talet, ändrades också altarringen. Dopfunten är tillverkad 1756.
Förutom den ovan nämnda norrläktaren samt de förstorade fönstren, förefaller inga större ändringar ha gjorts under 1800-talet. Kyrkan blev troligen spritputsad 1836. Tornet var på 1880-talet i så dåligt skick att en provisorisk klockstapel byggdes inför en tänkt reparation, som dock inte kom till stånd förrän långt senare. Kyrkan hade blivit för liten för församlingen, och man började diskutera att bygga en helt ny kyrka, vilket också skedde kring sekelskiftet 1900. 1901 övergavs kyrkan som församlingskyrka eftersom Bokenäs nya kyrka då stod färdig.
Reparationer skedde sedan 1916 (då bla norrläktaren revs, och då man gjorde reparationer i kyrkans nordmur). 1936 gjordes grundförstärkningar under norrmuren och ytterligare murverksreparationer skedde. Allmänna utvändiga reparationer skedde sedan 1957, 1974-76 och 1993-94. Vid de två sistnämnda reparationerna putsades kyrkan om helt utvändigt, och vid det senare tillfället blev kyrkan slätputsad. 1974-76 gjordes också invändiga arbeten, och 1975 företogs också en arkeologisk undersökning inne i kyrkan i samband med att golvet reparerades. Långhusets sydfönster byttes också detta år.