TJÄRNÖ KYRKA

KYRKORUMMET upplevs som rymligt, trots att kyrkan inte tillhör de större av 1800-talets stenkyrkor. Koret är rakt avslutat åt öster, och har ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Sakristia finns bakom korets östvägg, i en halvrund absidliknande utbyggnad. Ingång till sakristian genom två symmetriskt placerade dörrar på ömse sidor om altarringen. Korväggen domineras av den stora rundbågiga altarfonden, ett utpräglat klassicistiskt drag. Under läktaren i väster finns moderna skärmväggar, med plats för kapphängare, bokbord etc.
GOLVET är ett lackat trägolv, av äldre datum i mittgång och kor, inne i bänkarna troligen från 1934, och i koret från 1990-tal. Korgolvet är dessutom oljat. VÄGGARNA är slätputsade och vita gulvitt, med en bröstning inne i bänkkvarteren. TAKET är ett välvt brädtak. Taket är ljust blåmålat, med en smal profilerad taklist, målad i rödbrunt. Taklisten fortsätter in på korväggen där den ansluter till altarfonden.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på södra långsidan. Spegeldörrar med två fyllningar, målade i grågrön lasering liknande inredningen i övrigt. Äldre dörrar, utvändigt kopparklädda 1934. Dörrarna till sakristian är mindre spegeldörrar med tre fyllningar, troligen från byggnadstiden. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i vitt, och med innanfönster, målade i grågrönt. Ytterbågarna åt norr möjligen från byggnadstiden, alla övriga är yngre.

SAKRISTIA - På korets östsida, samtida med kyrkan. Enkel inredning, vita slätputsade väggar och två höga fönster, allt likt kyrkorummet i övrigt.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av trä, delvis också tegel, vitputsade väggar och ett brunmålat brädtak mellan synliga rödbruna takbjälkar. Trappor till läktaren på norr- och sydsida, målade i grått, från byggnadstiden, och med modernare förråd och WC under. Ytterportens insida indelad i spegelfält, målad i grönt likt dörrarna i kyrkorummet. Äldre dörrar, utvändigt kopparklädda 1934. Höga rundbågiga fönster på norr- och sydsidan. I taket en elektrifierad lykta av mattslipat glas och mässing, från 1934.

INREDNING:

ALTARE - Placerat i öster, mot korväggen. Av trä, med speglar på sidorna. Ådrat i valnötsimitation. Från byggnadstiden. Ådringsmålningen är från före 1934, sannolikt från tiden kring sekelskiftet 1900.
ALTARRING - Rund sluten altarring, med framsidan indelad i smala speglar. Speglarna målade i ljusbrunt med grågrönt ramverk. Från byggnadstiden. Överliggare och knäfall klädda i brunrandig tyg.
ALTARPRYDNAD - Altaruppsatsen är uppställd mot en hög rundbågig FOND av stående brädpanel, målad ljust beige, omgiven av profilerade pilastrar, som når upp i taklisthöjd och förenas av en rundbåge. I bågfältet sitter en Jahvétriangel, blå med förgyllningar, på kapitälen änglahuvuden. 1855.
ALTARUPPSATSEN är av trä, ett barockarbete från 1600-talets första hälft. I MITTPARTIET står ett förhållandevis litet krucifix i en rundbågig nisch. Denna är omgiven av ett skulpterat ramverk, där dubbla smala kolonnetter bär upp ett entablement. PÅ sidorna vingar med stiliserat bladverk i relief. ÖVERSTYCKET har en snarlik uppbyggnad som mittpartiet, men i betydligt mindre storlek. En slät och blåmarmorerad tavla omges av två kolonnetter som bär upp ett profilerat entablement, som kröns av en mindre tavla med årtalet 1632 samt initialerna till dåvarande kyrkoherden Christopher Lauritsen Fris. Uppsatsen är målad dova toner av blått, grågrönt och rött, kolonnetter och sockel är svarta med grå marmoreringar. Krucifixet är förgyllt. Utförd av Hans Andersson, Hogdal, 1632. Kommer från den gamla kyrkan, fanns på kyrkvinden fram tills den restaurerades 1934 av C.O. Svenson, och placerades på altaret. Ytterligare konserverad 1975 av Bertil Holst-Hermansson, då också en ny sockel tillverkades.
PREDIKSTOL - Placerad på norrsidan. Består av korg, trappa och ljudtak. KORGEN är åttkantig, och har sina sidor indelade i speglar, med två speglar över varandra på varje sida. I hörnen sitter lister med en plattskuren dekor. I speglarna finns målningar föreställande i översta raden de fyra evangelisterna och i undre raden de fyra profeterna Jesaja, Jeremia, Hesekiel och Daniel. Korgen avslutas uppåt med en tandsnittslist. TRAPPAN har ett räcke med en fältindelning liknande korgens, med målade ornament i speglarna. Allt vilar på ett slutet UNDERREDE, även det indelat i speglar med enkla profilerade lister runt om. LJUDTAKET har samma planform som korgen, är plant och med en profilerad kantlist. Ovanför ljudtaket svävar en basunblåsande ÄNGEL.
PREDIKSTOLEN är målad i dämpade barockinspirerade kulörer. Korgen skall vara tillverkad av samme Hans Andersson i Hogdal som tillverkat altaruppsatsen. Den är restaurerad 1934 av C O Svenson, som gjort de nuvarande målningarna, troligen med äldre målningsfragment som grund. Predikstolen fanns i kyrkan från byggnadstiden, men fick 1934 ett nytt fundament och ett nytt trappräcke. Ljudtaket byggdes också om till nuvarande utseende. Basunängeln från 1600- eller 1700-tal, restaurerad 1934. Allt konserverat också 1975.

DOPFUNT - På korets sydsida står kyrkans MEDELTIDA DOPFUNT, placerad på en modernare sockel av granit. Av täljsten, kalkformig, i två delar. Cuppan är rundad och försedd med enkla platthuggna band, det nedre delvis som en repstav. Funten har uttömningshål. Foten är skivformad med avtrappad översida och kort cylindriskt skaft. Hela funten bär spår av rödmålning. Troligen från tidigt 1200-tal och påträffades vid grävning på kyrkogården 1931, återförd in i kyrkan 1934, samt restaurerad av Thorbjörn Engblad. Kyrkan äger YTTERLIGARE EN DOPFUNT, av granit och tillverkad vid 1900-talets början. Nu placerad i vapenhuset. Samma typ som i Naverstad, Resö, Rönnäng och Klövedal.

BÄNKINREDNING - Sluten bänkinredning längs ytterväggarna, med spegeldörrar. Bänkarnas utsida är av äldre datum, förmodligen från byggnadstiden, medan sitsarna troligen är ombyggda 1934. Målade i grön lasering i två nyanser, med rödbruna lister och överliggare. Nuvarande färgsättning troligen från 1934. De främsta raderna slopade 1944, de bakersta 1975.
KORBÄNKAR - En större på korets sydsida, och en mindre på norrsidan. Likadan utformning och ålder som övriga bänkar.
LÄKTARE - I väster, buren av åtta runda pelare på ömse sidor om mittgången. Läktarbröstningen är indelad i smala speglar, och har profilerade över- och underkantslister. Läktaren och pelarna målade i grön lasering, och med apostlamålningar i speglarna, med en Kristusmålning i mitten. Läktaren är från byggnadstiden, målningarna är utförda av C. O. Svenson 1934.
ORGEL - Klassicistisk orgelfasad rak med förhöjt mittparti, och med rundbågiga pipöppningar med släta pilastrar emellan. Målad i grått och ljusbrunt med förgyllda ornament, och med skulpterade förgyllda kröndekorationer överst. Orgelfasaden är från 1904, ritad av Ragnar Östberg, och hade ett verk av Magnussons orgelbyggeri. Nuvarande orgelverk tillverkat av Lindegrens orgelbyggeri i Göteborg 1964.
KLOCKOR - På I tornet hänger två klockor, bägge med inskriptioner och gjutna i Ystad 1931. På en piedestal under läktaren står kyrkans äldre klockar, försedd med reliefdekor och inskrift. Gjuten 1688.
NUMMERTAVLA - Två stycken enkla nummertavlor på ståndare i korhörnen, rektangulära av trä. Gråmålad ram med litet förgyllt kronornament. Vit tavla, svarta siffror. Två ljushållare vid sidorna. Troligen från byggnadstiden, kompletterade med en nedre tavla 1934.
BELYSNINGSARMATURER - På långväggarna sitter elektrifierade lampetter, av mattslipat glas och förgylld mässing, ritade av Knut Nordenskjöld..

TJÄRNÖ KYRKA består av långhus, fullbrett rakt avslutat kor i öster, och med en halvrund absidliknande tillbyggnad, inrymmande sakristia, på östgaveln. I väster ett torn av sten. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med slätputsade hörn och omfattningar, utan markerad sockel. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över sakristian, täckt med rött tegel över långhuset och med rödmålad plåt över sakristian. Under takfoten en profilerad taklist, av trä, vitmålad.
TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt. Rundbågiga ljudöppningar med slätputsade profilerade omfattningar i alla väderstreck. Ljudluckor av trä, brunmålade, under litet träspröjsat fönster. Mindre rektangulära fönster sitter halvvägs upp på tornfasaderna. Tandad gesims under takfoten, ovanför detta skiffertäckta takfall, och ovanför dessa en fyrkantig lanternin av trä. Den har släta licener i hörnen, brunmålade, och sidor klädda med vitmålad locklistpanel, och med svarta rundbågigt avslutade blindluckor. Överst en kort skiffertäckt spira, krönt av ett kopparkors i klot.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa i två steg och med järnräcken i muren leder till en rundbågig portalnisch, med ett fönster i övre delen. Under fönstret en dubbel kopparklädd trädörr med enkla beslag. Mellan dörr och fönster sitter en kopparlykta på en eternitplatta med svartmålad text: UPPFÖRD MDCCCLV. YTTERLIGARE EN INGÅNG finns mitt på södra långsidan, med likadant utförande. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i vitt. Solbänkarna klädda med koppar.
PANNRUMTILLBYGGNAD av trä på norrsidan, av yngre datum.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Tjärnö hade kyrka under medeltiden; tidigaste skriftliga beläggen är från 1391. Den var av sten, och dess plats var strax nedom den nuvarande. Kyrkan brann 1630 varvid samtliga träinventarier gick förlorade, men återuppbyggdes 1632.

Den nuvarande kyrkan byggdes 1854-55, byggmästare var kyrkbyggaren Johannes Torstensson i Krokstad. Ritningarna gjordes av C G Blom Carlsson. Samtidigt revs den gamla kyrkan, som var belägen strax intill.

Kyrkan fick sin orgel 1905. 1934 skedde den renovering som i huvudsak gav kyrkorummet sin nuvarande gestalt, under ledning av arkitekt Knut Nordenskjöld. Förändringarna var inte stora, men man fick centralvärme, och äldre predikstol, altare och dopfunt restaurerades och i de senare två fallen också återinsattes i kyrkorummet. 1975 sattes skärmväggar upp under läktaren.