MALMÖNS KYRKA

MALMÖNS KYRKA är orienterad i nord-sydlig riktning. Den är byggd av trä, och består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i söder, och ett torn av trä i norr. FASADERNA är klädda med vitmålad locklistpanel, med en granitsockel. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med rött tegel.
TORNET är av trä, med nederdelen klädd med samma panel som kyrkan, medan dess överdel är klädd med liggande panel. Rundbågiga ljudöppningar i alla väderstreck, med gråmålade ljudluckor. Tornet kröns av en vitmålad öppen lanternin, med rundbågiga öppningar med profilerade omfattningar och dekorativt utformade träräcken. Tornets takfall plåtklädda.
HUVUDINGÅNGEN är i norr, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa i fem steg och med järnräcken i väggen leder till en dubbel spegeldörr, gråmålad. Ovanför dörren ett smalt takutsprång uppburet av konsoler. Mitt på östra långsidan finns ytterligare en ingång, med en något smalare stentrappa i sju steg och med järnräcken längs sidorna, och en dubbel gråmålad trädörr med liggande panel i sina fyllningar. Kraftiga dekorativt smidda gångjärn. En mindre sakristieingång finns i sydöst, med ett litet vindfång framför. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i grått. Små fönster i tornet.
Fönster och ytterdörrar av varierande ålder (inga moderna dock), fönsterkarmarna kan liksom dörrarna i norr sannolikt vara från 1800-talet. Alla är idag gråmålade, färgspår visar att de tidigare under 1900-talet var målade i ockragult.

KYRKORUMMET är ljust och öppet, med ett dämpat ljusflöde genom antikglasen i fönsterbågarna. Koret har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med bl a sakristia på västsidan. En äldre sakristia bakom en skärmvägg bakom altaruppsatsen.

GOLVET är ett såpskurat trägolv, möjligen från 1906-1907. Korgolvet utökat 1951. VÄGGARNA är klädda med pärlspont, ljust gråmålad, med en bröstningslist. Under listen är väggarna något mörkare grå. En skärmvägg bakom altaruppsatsen delar av för en tidigare sakristia. Skärmväggen indelad i fält, med panel i speglarna. Målad i ljusgrått med förgyllda lister och dekorationer. Skärmväggen ritad av Eugen Thorburn 1907. TAKET är ett välvt brädtak, avvalmat över koret. Taket är målat i ljust gråvitt. Fem tvärbjälkar går tvärs över kyrkorummet, en sjätte (framför orgelfasaden) är ersatt av ett dragband i järn. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist, med röda och blå tunna kantlister.

INGÅNGAR finns i norr från vapenhuset, samt mitt på östra långsidan. Spegeldörrar med tre fyllningar, gråmålade. Troligen från 1906-1907. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i vitt, och med innanfönster. Antikglas i innerbågarna.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golvet är ett såpskurat trägolv. Väggar och tak klädda med gråmålad brädpanel. Trappor till läktaren öst- och västsidan, målade i grått. Inredningen troligen från 1906-1907. Ytterportens är en dubbel spegeldörr, målad i grått. Möjligen är denna dörr från 1800-talets mitt. Dörren in till kyrkorummet är en dubbel spegeldörr, målad i grått. Troligen från 1906-1907, framflyttad till nuvarande läge 2000. Nytillkomna sidodörrar till WC och förråd är nytillverkade spegeldörrar av motsvarande utseende. RUMMET EN TRAPPA UPP har en motsvarande inredning. Rummet är genom en brädvägg avskiljt från tornvåningarna ovanför, vilka är helt oisolerade.

INREDNING: I inredningen blandas inventarier från återuppförandet 1906-1907 och senare tillägg, med äldre inventarier från tiden i Lysekil.

ALTARE - Fristående altare, av trä. Sidorna indelade i arkadbågar, med djupt vinröda fyllningar, svarta bågar och pilastrar, med förgyllda kapitäl, och ett ljusgrått ramverk. Altaret från 1700- eller 1800-tal. Konserverat 1933 och restaurerat 2000, då det också placerades i ett framflyttat läge.
ALTARUPPSATS - Placerad mot skärmväggen i koret. Består av en stor oljemålning, föreställande Kristi nedtagande från korset. Målningen är flankerad av två kraftiga svarta spiralvridna kolonner med förgyllda kapitäl. Kolonnerna bär upp ett profilerat överstycke (entablement). Allt målat i brunt, mörkbrunt och svart. Runt målningen dessutom ett smalt målat textband: "Han är sargad för wåra missgerningars skull och slage för wåra synders skull: näpsten ligger uppå Honom, på det att wi skulle frid hafwa, och genom Hans sår äro wi helade". Altaruppsatsen skänkt till kyrkan 1877. Målningen är utförd av Vilhelmina Lagerholm, som en kopia av ett 1600-talsoriginal av Jean Jouvenet (nu i Louvren). Omfattningens utpräglade barockkaraktär är säkerligen en anpassning till Lysekils barockpredikstol. Kolonnernas kapitäl förnyade 1933. Konserverad 1933 och 2000.
ALTARRING - Öppen femkantig, med svarvade och gråmarmorerade balusterdockor, överliggare i lackad ek och knäfall klätt med rött tyg. Från 1906-1907, tillverkad efter ritningar av Eugen Thorburn.
PREDIKSTOL - Placerad på korets östsida. Består av korg, ljudtak och trappa. Utförd i ett stilmöte mellan nyklassicism och barock. KORGEN är åttkantig, och har på sidorna marmorerade speglar, och mellan dessa, i korgens hörn, kraftiga kolonner. Kraftigt profilerade över- och underkantslister, med en förgylld bladranka längs överkanten, och som fortsätter vidare på trappbarriären. Målad i vitt och grått med förgyllningar och blå accenter. LJUDTAKET är sexkantigt och avsevärt bredare än korgen. Det är plant, med en låg profilerad överkantslist och ett textband runt om: "Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, Till människorna ett godt behag". (Detta är samma text som i textbandet i moderförsamlingen Askums kyrkas lanternin). Panelklädd undersida i stjärnmönster. TRAPPAN har en barriär indelad i marmorerade speglar med pilastrar emellan, och med en figursågad trappstolpe, med skuret mönster i form av fiskar eller delfiner. Tillverkad 1909 av C A Elfving, Göteborg, efter ritning av Eugen Thorburn.
DOPFUNT - En rund dopfunt i form av en kort kolonn, med profileringar och skärningar på foten och cuppan, och med räfflade sidor på skaftet. Målad i gråvitt med förgyllda lister och ornament, och med blå accenter. Troligen från 1909, men kan eventuellt vara från 1800-talet.
BÄNKINREDNING - I fyra öppna kvarter, fristående från väggarna. Bänkgavlarna har en för sekelskiftet 1900 tidstypisk form, med armstöd och dekorationer i form av skärningar, voluter och överst en treklöverform. Bänkskärmar fältindelade i ett rutmönster, med pärlspont i fyllningarna. Även ryggarna i pärlspont. Sedan 2000 målad i ljust gulbrun ekådring. Bänkarna från 1906-1907. Bakre och främre bänkar slopade 1965 resp 1951.
KORBÄNKAR - Vid västra korväggen, i utförande som bänkinredningen i övrigt.
LÄKTARE - I norr, uppburen av runda grå kolonner, med förgyllda kapitäl läktarbröstningen är indelad i relativt smala rektangulär speglar, marmorerad i grått, inom et gråmålat ramverk och med förgyllda lister.
ORGEL - Tredelad orgelfasad med högre mittparti. Rundbågiga pipöppningar. Vitmålad fasad med grå krönlist och kolonner mellan pipöppningarna, samt förgyllda ornament och lister. Utförd med nyklassicistiska grunddrag men samtidigt med vissa medeltidsinspirerade drag. Orgelfasaden sent 1800-tal, överflyttad från Lysekil. Orgelverket byggt 1912 av Eskil Lunden, Göteborg. Som huvudorgel tjänstgör idag en elektronisk orgel från 1990, med spelbordet placerat invid det äldre.
NUMMERTAVLOR - Två stycken, placerade på ömse sidor om altaruppsatsen. Svarta rektangulära siffertavlor omgivna av profilerade och förgyllda ramar, med smala förgyllda spiralvridna kolonnetter på sidorna och snidade och förgyllda krönornament. 1800-tal. Restaurerade av C. O. Svenson 1932.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor med inskriptioner och ornament. Den mindre är gjuten 1741 i Göteborg, omgjuten 1916 i Stockholm. Den större är gjuten i Stockholm 1913.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

När Lysekils nuvarande kyrka byggdes åren efter sekelskiftet 1900, erbjöd sig en möjlighet för de boende på Malmön att få en egen kyrka. Vägen till den egentliga sockenkyrkan i Askum var lång, och här som på många andra håll hade man diskuterat möjligheterna att uppföra en egen kyrka. Egen kyrkogård hade anlagts 1890.

Kyrkan i Lysekil var byggd 1796-97, med ett torn som återuppförts efter en storm 1817. Denna inköptes för tretusen kronor, och flyttades till Malmön 1906, där den återuppfördes och inreddes 1906-1907. Predikstolen och skärmväggen bakom altaret, liksom altarringen (och möjligen också dopfunten) ritades av den Uddevallafödde göteborgsarkitekten Eugen Thorburn

Kyrkan har genomgått få förändringar sedan dess, med undantag för sedvanliga ommålningar. Under 2000 byggdes ny sakristia samt biutrymmen i rum under läktaren.