TORSBY KYRKA

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Torsby har haft kyrka sedan medeltiden. Till den medeltida kyrkan byggdes redan på 1100-talet ett stentorn, med ett halvrunt utanpåliggande trapphus. Detta torn fick en träöverbyggnad på 1700-talet.

Med befolkningsutvecklingen så blev den gamla kyrkan för trång, och redan på 1830-talet började man diskutera att bygga en ny kyrka. Ritningar togs fram, men då det 1846, året innan bygget skulle påbörjas, blev missväxt sköts det hela upp. 1849 begärde man att få nya ritningar hos Överintendentsämbetet, och uppdraget gick till arkitekten C G Blom, vars ritning fastställdes 1850.

Den medeltida kyrkan revs 1850 för att ge plats åt en ny, men själva tornet och det mittersta partiet av västgaveln behölls och fick ingå i den nya kyrkan, som uppfördes 1851. Kyrkbygget följde inte ritningarna fullt ut i alla detaljer, men den helt öppna planlösningen utan markerat kor fullföljdes. Vissa pjäser, som exempelvis predikstolen och dopfunten, överfördes från den gamla kyrkan.

1901 skedde en större renovering, som innebar en viss omgestaltning i kyrkorummet. En korbåge uppfördes som tydligare markerade skiljelinjen mellan kor och långhus, och interiören fick ett tidstypiskt schablonmåleri, utfört av dekorationsmålarna Martin Bernhard och Theodor (far och son) Wallström från Lödöse, vilka var flitigt verksamma i kyrkorna vid denna tid.

Vid nästa större renovering 1949 avlägsnades detta måleri, eftersom man då strävade att framhäva kyrkans nyklassicistiska drag. Samtidigt murades också de två östfönstren igen. Efter detta har kyrkorummets karaktär inte förändrats nämnvärt. 1990-1991 byggdes rum under läktaren.

KYRKORUMMET är ljust och öppet, och med en helt klassicistiskt präglad inredning (predikstolen undantagen). En mindre inbyggnad under läktaren, med ett samlingsrum samt ingång till tornet. Mot kyrkorummet spröjsade fönster, och väggar med spegelindelad bröstning. Läktarinbyggnaden från 1990-91, liksom även läktartrapporna. KORET är avskiljt från långhuset genom en korbåge med textband ("Kommen till mig, I alle som arbeten och ären betungade; och jag vill vederkvicka eder"). Korbågen är från 1901. GOLVET är ett lackat trägolv av yngre datum, ett steg högre i koret. VÄGGARNA är slätputsade och målade i gråvitt. TAKET är ett flackt tunnvalv, klätt med brädor, ljust blåmålat. Taklisten är profilerad och med tandsnitt, och målad i grågrönt. Taket är ovanför koret avvalmat och inklätt med skivor.
INGÅNGAR i väster, inte genom tornets bottenvåning utan direkt utifrån, samt mitt på södra långväggen. Vapenhus saknas, endast vindfång innanför ytterdörrarna. Innerdörrar med tre speglar i vardera, målade i grönt. Från byggnadstiden eller senast 1901. Dörren till sakristian från 1980-tal. FÖNSTREN är höga rundbågiga, ljust gråmålade spröjsade träfönster med korspost. Innerfönster, troligen från 1949. Norrsidans fönster troligen ursprungliga, sydsidans bytta.
SAKRISTIA - Med inredning från 1984. Gråvita putsade väggar, gråmålat skivklätt tak och skåpsinredning med spegeldörrar, målade i grön och gröngul lasering.
TORN - Murat torn i väster, med klockvåning i trä. På norrsidan av tornet ett utanpåliggande halvrunt medeltida trapphus, med en mycket smal spiraltrappa. Två öppningar till långhuset (en i markplan och en till kyrkvinden) med släthuggna rundbågiga öppningar. Toalett och städutrymme i bottenvåningen, något som samtidigt blockerar det medeltida trapphuset. Våningarna ovanför är helt oisolerade. Den trappa som används i tornet är en enkel trätrappa.

INREDNING:
ALTARE - Enkelt av trä sammanbyggt med altarprydnaden. Gråbeige målning. Troligen från byggnadstiden men inklätt med skivor 1949.
ALTARUPPSATS - En större nyklassicistisk altaruppsats, som består av en stor målning, med rundad överdel, inramad av två räfflade pilastrar som bär en rikt skulpterad båge. Målningen föreställer den heliga staden. Framför tavlan står ett stort kors med törnekrona och svepeduk. Utförd efter ritning av C.G. Blom. Från byggnadstiden.
ALTARRING - Femsidig, sluten altarring, med speglar i ramverk. Målad i olika nyanser grått och med förgyllda lister. Överliggare och knäfallsbräda klädda med beigefärgat tyg. Från byggnadstiden, med senare sockel.
BÄNKINREDNING - I fyra kvarter. Sluten bänkinredning med spegeldörrar mot mittgången, öppna åt sidorna. Bänkdörrarna är ursprungliga medan själva bänkarna är ombyggda 1949.
KORBÄNKAR - På såväl södra som norra sidan av koret, med bänkskärmar med speglar på och mellan dessa förkroppningar som bär upp svarvade träljusstakar. Målade i grönt med grå marmoreringar. Troligen från 1949.
PREDIKSTOL - Placerad på norra långväggen, förhållandevis högt. Består av korg, trappa med barriär samt ljudtak. KORG med sexsidig plan. Korgens sidor har rektangulära fält åtskilda av akantusvoluter, festonger och rosetter. I fälten evangelistfigurer. Längs underkanten en lagerkrans. Korgen är målad i bruna och rödbruna nyanser och med vissa förgyllningar. TRAPPBARRIÄREN är indelad i tre spegelfält med förgyllda bladornament och ramlister mot en brun och grå bakgrund, med marmorerade över- och underkantlister. LJUDTAKET är också det sexkantigt, med ett kraftigt profilerat och marmorerat listverk runt kanten och krönt av kartuscher mellan svarvade urnor. Förgyllt bladverk runt underkanten. Predikstolen är ett snickeriarbete utfört på 1690-talet av bildhuggaren Nils Läns i Göteborg. Trappan är från 1949.
ORGEL - Nyklassicistisk orgelfasad, tredelad med ett bredare och högre mittparti. Varje ljudöppning omges av pilastrar vilka bär upp den profilerade överkantslisten. Målad i grå nyanser med förgyllda lister och med några förgyllda ornament på krönet. Orgelfasaden är från 1871, av orgelfirman Söderling i Göteborg. Nuvarande orgelverk är från 1990 och byggt av Marcussen & Søn från Köpenhamn.
LÄKTARE - I väster buren av fyrkantiga, räfflade kolonner, gråmålade med gröna baser och förgyllningar på kapitäl och i kannelyrer. Läktarbröstningen har ett framskjutet femsidigt mittparti. Barriären är indelad i speglar och är gråmålad med förgyllda lister runt speglarna och med några förgyllda ornament. Från byggnadstiden.
DOPFUNT - Placerad på korets sydsida, med en enklare dopaltare intill. Medeltida cuppa av glimmergnejs på en modern fot av trä. Rundad med tre gammaltestamentliga och fyra nytestamentliga scener, exempelvis syndafallet, Kristi korsfästelse, Kristi uppståndelse. Över och under scenerna löper en repstav, och scenerna är sinsemellan avgränsade av enkla trädavbildningar. Funten är troligen från 1100-talet.
NUMMERTAVLOR - Par i koret. Står på hög fot på golvet. Gråvita rektangulära siffertavlor med ramverk i form av gråmålade lagergirlander, med vissa förgyllningar. Förgyllda reliefornament som krön. Står på enklare pelarformad fot, gråmålad. Troligen från 1901. Ytterligare ett par nummertavlor sitter på långhusväggarna, med svarta rektangulära siffertavlor omgivna av förgyllda ramar med skulpterade krön. Möjligen från byggnadstiden men också ombyggda senare.
KLOCKOR - Storklocka från 1886, en omgjutning av föregångaren från 1562. Lillklocka från 1960.

TORSBY KYRKA är byggd i sten och består av ett helt rektangulärt långhus, utan särskild markering av koret, och med sakristia i norr, och ett torn av sten i väster. FASADERNA är slätputsade (kvastade) och avfärgade i vitt, med en gråmålad sockel. TAKET över kyrkan är ett tegeltäckt sadeltak, med avvalmad gavelspets över koret. Under taket en gråmålad kraftig profilerad list. Även sakristians tak är tegeltäckt, avvalmat och med likadan taklist.

Kyrkan har sina HUVUDINGÅNGAR i västra långhusväggen, på ömse sidor om tornet. På tornets norssida leder en rektangulär stentrappa i tre steg till en dubbel brunsvartmålad dörr, klädd med liggande panel. Några av trappstegen utgörs av äldre gravhällar. Till porten på sydsidan av tornet har under senare år en skifferbelagd handikappramp anordnats upp till dörren, som har samma utseende som ovan. Vad som kanske tidigare var kyrkans huvudingång är porten på sydsidan, med en putsad rundbågig omfattning kring en brunmålad dubbeldörr av samma utseende som ovan, och ovanför denna ett rundbågigt överljusfönster. Bred kalkstenstrappa framför dörren, av senare datum. Alla ytterdörrar är av senare datum, troligen 1949. FÖNSTREN är höga och rundbågiga spröjsade träfönster, brunmålade. På norrsidan kan fönstren vara ursprungliga medan de är bytta på sydsidan. Högt uppe på östgaveln sitter också ett runt fönster med spröjsar i solfjäderform.

TORNET är anmärkningsvärt, det är av medeltida ursprung, troligen från 1100-talet, och därmed Bohusläns enda bevarade medeltida kyrktorn (vilka aldrig varit många). Det har ingen ingång utifrån, utan nås endast inifrån kyrkobyggnaden. Tornet är murat med slätputsade vita fasader likt kyrkan i övrigt, samt en klockvåning av trä från 1705, med vitmålade träfasader klädda med locklistpanel. På tornets norrsida finns ett rundat trapphus, inuti vilket löper en smal vindlande trappa som dock idag inte är huvudtrappan inne i tornet. Tornet har inga egentliga fönster, utan endast mycket smala (10-15 cm) ljusöppningar, två på sydsidan och tre i trapphuset åt norr. I klockvåningen sitter dubbla ljudluckor av trä, brunmålade, i alla väderstreck. Pyramidformigt torntak, klätt med kopparplåt, krönt av ett enkelt kors. Över trapphuset på norrsidan också ett mindre rundat takfall, kopparklätt.