LYCKE KYRKA

KYRKORUMMET är förhållandevis ljust och öppet. De kraftiga par av pilastrar från golv till taklist som omger såväl altaruppsatsen som de som är placerade mitt på vardera långväggarna utgör dominerande blickfång i rummet. Koret är inte särskilt markerat annat än att golvet är ett steg högre än i långhuset. Orgelläktare i söder och under denna har under senare tid byggts in kapprum mm. Sakristia är anordnad bakom altaruppsatsen, genom att en hel ny norrvägg 1960 byggts av trä i ett nytt läge, och sakristia m fl utrymmen anordnats där bakom.
GOLVET är av trä, lackat i koret och gråmålat i långhuset. TAKET är ett brädklätt flackt tunnvalv, målat i ljust blått. En profilerad och gråmarmorerad taklist skiljer vägg och tak.
VÄGGARNA är slätputsade och avfärgade i ljust gulbeige, något som bidrar till kyrkorummets atmosfär. En gråmålad bröstning av liggande släthyvlade brädor, något lägre än fönsterbänkarna, löper runt hela kyrkorummet. I koret är bröstningen utförd med indelning i spegelfält. Denna bröstning följer själva kyrkobyggnadens väggar, och fortsätter därför inne i de senare inbyggda utrymmena under läktaren och bakom altaret. Norra kortväggen är av trä, men målad i samma kulör som övriga kyrkorummet. Här finns dock ingen bröstning.
Mitt på östra långväggen två kraftiga pilastrar av trä, målade i grått, och vars nederdel är sammanbyggd med bröstningen av trä, och vars kapitäl är sammanbyggda med taklisten, flankerar en stor draperimålning, i vars mitt sitter ett mattförgyllt träkors. Bakom korset ett gråmålat fält, vilket är den plats där det fram till 1879 satt en predikstol. Mitt emot detta, på västra långväggen, sitter två likadana pilastrar, vilka flankerar ingången från vapenhuset i tornet. Mellan dessa pilastrar, och ovanför dörren, sitter ett stort krucifix. Ytterligare pilastrar av motsvarande dimensioner finns kring altaruppsatsen, se vidare beskrivning nedan.
INGÅNGAR finns i söder från ett vindfång, och i väster från vapenhuset i tornets bottenvåning. Denna senare ingång används inte numera. Innerdörrarna är spegeldörrar med tre speglar i vardera, äldre dörrar monterade på modernare självstängande gångjärn. Enklare spegeldörrar från 1960 in till sakristian och till utrymmena under läktaren. FÖNSTREN är höga och rundbågiga, vitmålade träfönster. Fönstren är spröjsade med korspost, och har innerbågar. Innerbågarna är inte spröjsade. Flertalet ytterbågar kan vara ursprungliga eller åtminstone från 1800talet, innerbågarna yngre. Kyrkorummet hade ursprungligen ljus från alla håll, även genom fönster i gavlarna, men genom senare ombyggnader har dessa senare helt eller delvis skymts.
SAKRISTIA är inredd bakom altarväggen. Består av tre rum med biutrymmen. Väggar av grålaserad slät panel, tak av ljust blålaserad likadan panel, och med en enkel rundad taklist däremellan. Som innerdörrar finns både nytillverkade från 1960 och äldre 1820-talsdörrar, som har återanvänts. Dörrarna målade i grågrönt.
VAPENHUS finns i tornets bottenvåning, nyttjas inte som sådant utan fungerar som biutrymme till kyrkorummet. Gråmålat trägolv, vitputsade väggar och höga fönster av samma typ som i kyrkorummet, vilket gör rummet mycket ljust. Ytterportarna är höga plankdörrar, panelklädda på utsidan. Dörrarna troligen inte ursprungliga, snarare från 1879-83. Dörrar till vindfång in mot kyrkorummet är dubbla spegeldörrar, troligen från någon 1900-talsreparation, möjligen 1927. Längs sydsidan i vapenhuset en trappa upp till läktarplan, trappan troligen från byggnadstiden, av trä och gråmålad. Räcket ovanför trappan har balusterdockor. I tornets läktarvåning finns två igenmurade nischer, vilka fram till 1879 var ingångar till läktaren som då var placerad i samma väderstreck som tornet. Ingen isolering mot tornets högre våningar.

INREDNING:

ALTARE - I norr. Av trä med speglar och ramlister. Målat i grått, och på framsidan ett förgyllt reliefornament. Ornamentet är från 1827, möjligen också altarbordet.
ALTARRING - Femsidig, öppen vid sidorna. Svarvade balustrar, marmorerade i grått med förgyllning. Överliggare och knäfallsbräda klädda med gråblått tyg randat i guld. Ursprungligen från 1827, men flyttad och sannolikt något ombyggd.
ALTARUPPSATS - Hela altaranordningen är starkt nyklassicistiskt präglad. Den består dels av en hög målning ovanför altaret, och dels av en stor klassicerande inramning. INRAMNINGEN utgörs av två pilastrar på ömse sidor om altaret, från golv till taklist. Pilastrarna är marmorerade i rödbrunt med förgyllda kantlister och med skulpterade och förgyllda korintiska kapitäl. Pilastrarna bär upp ett dekorationsmålat och delvis förgyllt entablement, i höjd med taklisten men bredare än denna. Mitt på entablementet finns ett skulpterat och förgyllt lamm. Altaruppsatsen är från ombyggnaden 1879-83, ritad av J F Åbom. ALTARTAVLAN är placerad i altarets bakkant och består av en oljemålning på duk, föreställande Jesu dop i Jordan. Målningen är utförd av Gunnar Erik Ström i samband med renoveringen 1960. Målningen sitter inom en gråmarmorerad och förgylld ram, krönt av en tempelgavel. Ramen från 1879-83.
PREDIKSTOL -Placerad i koret intill östväggen. Består av korg med fundament, trappa med barriär och ljudtak, och är utförd helt i nygotisk stil. Predikstolen är målad i rödbrun och blågrå marmorering med förgyllningar. KORGEN har en åttasidig plan. På sidorna spetsbågiga fält, och i hörnen kolonner som bär upp överkantslisten. Spetsbågig krenelering i underkanten. TRAPPAN har ett räcke indelat i enkla speglar. LJUDTAKET är åttsidigt med en profilerad list längs underkanten och är krönt av ett förgyllt kors i klot. Predikstolen är från ombyggnaden 1879-83, byggd 1881 av Ch. Jansson efter en ritning av Otto August Mankell 1880.
DOPFUNT - Placerad i korets östra del. Ett rikt snidat barockarbete från den gamla kyrkan, troligen från förra hälften av 1600-talet. Tillverkad av ek, med en sexsidig cuppa, placerad på ett smalare skaft i form av en knäböjande kvinnoskulptur. I cuppans hörn sitter sex skulpterade kvinnofigurer, vilka symboliserar dels de tre teologiska dygderna tro, hopp och kärlek, och dels de tre kardinaldygderna rättvisa, måttlighet och vishet. Restaurerad 1904 av M Wallström.
BÄNKINREDNING i två kvarter, slutna mot mittgången och öppna mot sidogångarna. Bänkskärmar och dörrar med spelar, på dörrarna marmorerade i blått. Bänkinredningen målad i grå nyanser, med mörkrå överliggare. Bänkdörrar och bänkskärmar troligen från byggnadstiden på 1820-talet. Bänkarna var då anordnade mot altare och predikstol mitt på östra långväggen. Ombyggda 1879-83 till att vara riktade helt mot altarets nya placering i norr. Invändigt ombyggda senare under 1900-talet, möjligen 1927.
LÄKTARE i söder buren av fyrkantiga räfflade pelare, gråmålade och med förgyllda lister vid bas och kapitäl. Läktarbröstningen indelad i speglar, målade i blågrön respektive rosaröd marmorering. Ramverket grått. Läktaren från ombyggnaden 1879-83, möjligen har äldre delar använts. Rum är inbyggda under läktaren.
ORGEL - Orgelfasad i nygotik från 1880. Målad i grå nyanser med förgyllda lister. Tredelad fasad med högre mittparti, krönt av ett mindre gavelparti. Mellan fasadens tre delar står fialer krönta av spetsiga tak. Målad i grågrönt med förgyllningar. Ritad av A V Lundahl, som också står bakom orgelverket, senare helrenoverat av Magnussons orgelbyggeri i Göteborg 1950, då bl a nytt spelbord tillkom.
KORORGEL - På korets västsida står en kororgel, byggd 1815 av Constantin Rosenhdahl åt engelska församlingen i Göteborg. Orgelverket byggdes om 1826 av Per Zackarias Strand. Orgeln skänktes 1872 till Lycke kyrka, där den stod fram till den stora ombyggnaden 1879-83. Orgeln hamnade då i Lycke skola där den fanns fram till 1940. Den renoverades 1950 och nu senast 1997 av Herwin Troje. Orgelfasaden är byggd i empire, den är rektangulär, med fyra förgyllda kolonner som delar in fasaden i tre delar och som bär upp en profilerad överkantslist. Orgelhuset är drygt två meter högt.
NUMMERTAVLOR - Ett par, placerade i koret. Vita siffertavlor med grå profilerade ramar och förgyllda krönornament. Står på hög fot. Målade i grått och guld. Från 1928, ritade av Allan Berglund.
KLOCKOR - Lillklocka gjuten i Gamla Lödöse omkring 1450. Storklocka från 1841, gjuten av M A Rönnblom i Jönköping. Dessutom en klocka från 1960.

LYCKE KYRKA ligger i ungefärlig nord-sydlig riktning. Den består av ett rektangulärt långhus utan särskild markering av koret (vilket ligger i norr), en f d sakristia (nu pannrum) mitt på östra långväggen och ett torn av sten mitt på västra långväggen. Kyrkans orientering hänger samman med att den ursprungligen hade altare och predikstol mitt på östra långväggen.

FASADERNA är slätputsade och avfärgade i vitt, och med en gråmålad sockel. Runt fönster och portar finns rundbågiga klassicerande omfattningar. TAKET är ett sadeltak täckt med enkupigt tegel. Under takfoten en kraftig profilerad taklist, målad i mörkt brunrött. TORNET är av sten, uppåt avslutat av ett skiffertäckt torntak och ovan detta en lanternin av trä med ett kopparklätt takt krönt av ett förgyllt kors i klot. Under takfoten en tandsnittsfris. Tornet har slätputsade fasader likt kyrkan, och rundbågiga ljudluckor av trä i alla väderstreck, målade i rödbrunt.

HUVUDINGÅNGEN är egentligen genom tornet, men den idag använda ingången är den i söder, med en dubbeldörr, klädd med panel, med ett lågt halvrunt överljusfönster ovanför. Högre upp i väggen ovanför dörren ett större rundbågigt överljusfönster. Dörren byttes vid senaste reparationen. Huvudingången genom tornet har en utpräglat klassicistisk, nästan neoklassicistisk, portal med två kraftiga murade och putsade kolonner som flankerar en rundbågig portalnisch, i vilken det sitter en hög dubbeldörr, utvändigt klädd med panel, och ovanför denna ett halvrunt överljusfönster. Framför portalen en stor trappa om sex steg, öppen åt tre håll; av natursten. Ovanför portalen en minnesplatta. På norra gaveln en ingång till sakristian, genom en enkel panelklädd trädörr, med ett överljusparti med tre arkadbågar i, och högre upp i väggen ovanför dörren ett större rundbågigt överljusfönster. Alla dörrar målade i samma rödbruna färg som fönstren.

FÖNSTREN är höga och rundbågiga, spröjsade träfönster med korspost, målade i rödbrunt. Solbänkar i söder och sydväst av sten, och i norr och nordost av trä, senare klädda med plåt. Fönster till kyrkorummet finns såväl på långsidorna som på kortsidorna. I tornets bottenvåning finns även där likadana fönster, och på dess västsida, ovanför portalen, ett runt fönster. Runda fönster finns också uppe i gavelspetsarna på långhusgavlarna.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Lycke har haft kyrka sedan medeltiden, belägen på den gamla kyrkogården drygt 500 meter öster om den nuvarande kyrkan. Den gamla kyrkan revs 1826, och stenen användes som byggmaterial till den nya kyrkan. Vissa föremål flyttades också över, bl a den gamla kyrkans dörr.

Behovet av en större kyrka var påtagligt. Bygget av en ny kyrka inleddes 1808, men fick snart avbrytas på grund av den ekonomiska situationen under krigsåren vid 1800-talets början. Ritningarna var upprättade 1803 av fortifikationsofficeren Gustaf Mauritz Melander, Stockholm. Kyrkbygget kom att fortsätta först 1826-1827, byggmästare var A Lönneberg. Vid uppförandet förenklades dock byggnationen något i detaljutformningen, och kyrkan blev också något kortare än vad som ursprungligen var planerat.

Ursprungligen var altare och predikstol (en altarpredikstol) placerade mitt på ena långväggen, med bänkarna orienterade i enlighet med detta. Långhuset ligger därför i nord-sydlig riktning, och tornet är placerat mitt på västra långväggen. Huvudingången var också via vapenhuset i tornets bottenvåning, med sidoingångar på långhusets nord- och sydgavlar. Längs västsidan fanns en orgelläktare, med ingång från tornets andra våning.

Sin nuvarande interiöra ordning, med mittgången i långhusets längdriktning och koret vid ena gaveln (den norra) fick kyrkan vid en genomgripande renovering 1879-83, efter förslag av arkitekt J.F. Åbom. Den tidigare huvudingången i väster blev nu en sidoingång. Orgelläktare i söder byggdes också nu.

1927 skedde en renovering, då bl a centralvärme installerades och den f d sakristian togs i anspråk som pannrum.

Sin nuvarande interiöra form fick kyrkan i och med renoveringen 1960, då en ny korvägg byggdes. Mellan denna och den egentliga norrgaveln inreddes utrymmen till sakristia, samlingsrum etc. Dessutom byggdes rum under läktaren i söder. Dessa arbeten skedde under ledning av arkitekt Axel Forssén.