KUNGÄLVS KYRKA

KUNGÄLVS KYRKA har en interiör helt präglad av barock, framförallt genom de många träsniderierna och takmålningarna från sent 1600-tal och 1700-talets första år. Endast smärre ändringar har genomförts under årens lopp, de som tydligast märks idag är att väggarna är klädda med panel och att bänkarnas sitsar är ombyggda. Vid ommålningar under 1700- och 1800-tal förändrades dock färgsättningen, men 1935 restaurerades, rekonstruerades och konserverades den ursprungliga gestaltningen av interiören.
Koret utgör den östra korsarmen, och kan skiljas från långhuset genom ett snidat öppningsbart skrank. Bänkkvarter i de tre övriga korsarmarna och i väster dessutom läktaren.

GOLVET i kor och gångar täckta med kalkstensplattor, i bänkkvarteren brädor. Korgolvet har samma nivå som i långhuset. Nuvarande golv från 1935. Första kalkstensgolvet på 1790-talet. Några äldre kalkstensplattor finns kvar i koret. I södra korsarmen ligger en kalkstensgravhäll från 1698, och framför altarringen en liknande från 1689. VÄGGARNA är klädda med stående släthyvlad brädpanel. Målade i gråvitt. Nuvarande panel från 1993. Första väggpanelen en pärlspontspanel 1878-80.

TAKET är ett flackt tunnvalv, brädklätt. I korsmitten bärs taket upp av fyra kolonner. Kolonnerna är åttkantiga och marmorerade i rödbrunt, med gråmarmorerade baser och kapitäl. Kolonnerna står på kraftiga piedestaler, något högre än bänkkvarteren. Också dessa är marmorerade i rödbrunt. Tvärs över kyrkorummet går i alla korsarmar tvärbjälkar. Tvärbjälkarna är grisaillemålade (illusionsmålade) i grått mot rödbrun botten i ett bladverksmotiv. I mötet mellan tak och vägg en enkel profilerad taklist, även den grisaillemålad.
Taket är helt täckt med MÅLNINGAR. Målningarna är utförda av Eric Grijs 1697-98. Målningarna innehåller olika bibliska scener och mellan dessa finns molnskyar med bl a basunblåsande änglar. Ovanför koret en framställning av Gud Fader sittande på sin härlighets tron. I norra korsarmen Kristus på Sions berg, i södra korsarmen Edens lustgård (framställd som en barockträdgård). I korsmitten en framställning av liknelsen om de fem fåvitska och de fem visa jungfrurna. Över västra korsarmen den yttersta domen, med Kristusfigur över mittgången.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset samt i norra och södra korsarmarna. Dubbla spegeldörrar med tre speglar i vardera, målade i grönt med ljusare grön marmorering i speglarna. Ingången från vapenhuset omges av pilastrar och träsniderier. Själva dörrarna från 1800-talet. Dörren till sakristian av liknande utseende, troligen från 1935. FÖNSTREN är tresidigt avslutade uppåt med småglas i träspröjsar. Vitmålade med fönsterfoder målade i grön lasering. Rutor av antikglas, färgade mot öster. Fönstren mot öster är lägre än de övriga.

VAPENHUSET är i tornets bottenvåning, med golv av kalksten likt kyrkorummet, vitputsade väggar och vitmålat brädtak. Trappa upp till tornet på norrsidan, i sydöstra hörnet en äldre spiraltrappa av trä. Tornvåningarna ovanför är oisolerade.

SAKRISTIAN är från 1974 och har en modern inredning.

INREDNING

ALTARE - Av trä, med sidorna indelade i spegelfält. I öster målat i vitt med förgyllda ornament i speglarna på framsidan. Träinklädnaden från 1878, med dekorer av M B Wallström. Omger ett murat altare från kyrkans byggnadstid.

ALTARUPPSATS - Av snidat, målat och förgyllt trä. Rikt utsirat och prydd med friskulpturer i ramverket. Utförd av Marcus Jäger, målad av Johan Hammer. Från 1683. HUVUDMOTIVET är en oljemålning på trä med en korsfästelsescen. Målningen är flankerad av två spiralvridna kolonner, och utanför dessa två skulpturer föreställande Petrus och Paulus. UNDERDELEN innehåller en låg rektangulär målning med en nattvardsscen, flankerad av konsoler prydda med vapensköldar med Carl XI och Ulrika Eleonoras namnchiffer. ÖVERDELEN innehåller en målning med rundad ovansida, motivet är Kristi gravläggning. Målningen omgärdas av ett snidat ramverk och flankeras av två skulpturer föreställande änglar hållande Kristi pinoredskap. ÖVERST kröns uppsatsen av en Kristusfigur, hållande en rödvit segerfana. Altaruppsatsen är "renoverad" 1789 och 1878. Restaurerad och konserverad till ursprungligt utseende 1935 av Sven Gustafsson.

ALTARRING - Sluten, fyrkantig plan, svarvade balustrar målade i blått och guld. Träsniderier i hörnen och runt en kartusch i mitten. Överliggare och knäfall klädda med rött tyg. På Från 1699, utförd av bildhuggare Nils Persson, bemålad av Christian von Schönfelt. På insidan finns årtalet 1789 målat, vilket hänsyftar på en ommålning av altarring, altaruppsats och altarring som skedde detta år av Johan M Trapp. Restaurerad och konserverad till ursprungligt utseende 1935 av Sven Gustafsson.

ALTARSKRANK och DOPSKRANK. - Dopfunten är placerad nedanför predikstolen. Den är omgiven av ett skulpterat räcke eller skrank, med grindar. Sammanbyggt med detta, och i liknande utförande, är två grindar som, om de stängs, bildar ett skrank som skiljer koret från långhuset.
Skranken är rikt skulpterade, med grå balusterdockor dekorerade med bladverk, och vitmålade änglar och bladverk i grindar och stolpar. Bruna fotlister och överkantslister. Längs den profilerade överkanten löper ett bibelspråk. På de två stolparna eller piedestalerna som flankerar grindarna mot koret står två meterhöga skulpturer, vitmålade, föreställande Moses och Johannes döparen. Troligen utförda vid samma tidpunkt, 1684, säker uppgift om av vem saknas, men det är troligt att det var Marcus Jäger. De två skulpturerna är sannolikt samtida med skranken.

DOPFUNT - Dopfunt med lock, rikt skulpterat och målat arbete i trä, svart- och brunmålat med gråvita sniderier. Sexkantig FOT, på denna ett klot som bär upp den sexkantiga CUPPAN. I hörnen och kring klotet skulpterade bladverk. Runt cuppans överkant bibelcitat ("Låter Barnen komma till migh och förmener them icke, ty sådana hörer Gudz Rike till"), och med små änglahuvuden i hörnen. LOCKET är också sexkantigt, med insvängda sidor och kraftiga skulpterade bladverk. Locket kröns av en skulptur föreställande Kristus med ett barn på armen. Dopfunten är utförd av Nils Persson 1697, och bemålad av Eric Grijs året därpå.

PREDIKSTOL - Placerad på norrsidan, invid den nordöstra av de fyra pelarna vid korsmitten. Rikt dekorerat barockarbete i ek med, plattskärningar och intarsia. Gångjärn och beslag i praktfullt smide. Stora delar av predikstolen är omålad ek, kompletterad med mörkare trä, vissa vitmålade partier samt vissa förgyllningar. TILLVERKAD för Göteborgs domkyrka, troligen till dess invigning 1633. Stilen tyder på att den är utförd av till Göteborg inflyttade nordtyska hantverkare. Den sattes upp 1682 i Kungälv av Nils Persson, som också kompletterade den med skulpturer på korgens sidor. Nils Persson gjorde också ängeln ovanför ljudtaket 1697.
Predikstolen består av korg, ljudtak, trappa och portal. KORGEN är åttkantig med arkadbågar på sidorna. I arkadbågarna vitmålade skulpturer. I hörnen kolonnetter vilka vilar på förkroppningar i nederdelen och som bär upp den något utskjutande överkanten. TRAPPAN har en barriär indelad i fält, och till trappan leder en PORTAL med dörr. Över dörren ett skulpterat gavelparti. LJUDTAKET är stort och uppbyggt i tre våningar. Underst ett åttkantigt tak, med plattskurna reliefer runt kanten. På hörnen står änglaskulpturer och mellan dessa finns mindre gavelpartier. Ovanpå det åttkantiga taket en åttkantig lanternin, genombruten och i tre våningar. I varje våning finns änglaskulpturer framför genombrutna arkadbågar. Hela ljudtaket kröns av en större änglaskulptur.

BÄNKINREDNING - Sluten bänkinredning på ömse sidor om mittgångarna i respektive korsarm, sammanlagt sex kvarter. Spegelfält på dörrarna och på bänkskärmarna, i övrigt förhållandevis enkel utsida, målad i grågrön lasering och med ljusare marmorering i speglarna. De främsta bänkkvarteren invid korets sydsida har en mer arbetad framsida, med rundbågiga fält mellan träsniderier med bl a snäckmotiv. Målade likt övriga bänkar. Inne i bänkarna är målat i rödbrun lasering. Bänkinredningen är ursprungligen från 1681-82, men är invändigt ombyggd 1935. Bänkkvarterens utsidor restaurerades och konserverades även detta år.
Under läktaren finns på ömse sidor två SLUTNA BÄNKRUM, s k högreståndsbänkar. Tre småspröjsade fönster vetter framåt mot kyrkorummet, fönstren är nedsänkbara i de slutna bänkrummens främre vägg. En låsbar dörr vetter ut mot mittgången. Dörren och sidopartiet indelad i speglar. Målade i mörkare grönt med marmoreringar. De är i sin nuvarande form byggda 1870-71 i samband med ombyggnad av läktaren, men sannolikt med delvis återanvänt material från de slutna bänkar som fanns på platsen tidigare. Längst bak i norra och södra korsarmen finns ytterligare slutna bänkrum. Dessa saknar glasade fönster utan har i stället tunnt spröjsverk i kryssmönster. Speglar i bänkdörren och profilerad krönlist. Målade i mörkare grönt likt bänkrummen under läktaren. De är omnämnda 1825, oklart precis hur gamla de är.

LÄKTARE - I väster. Buren av fyrkantiga refflade kolonner, marmorerade i grönt. Läktarbröstningen indelad i tre spegelfält, omgivna av förgyllda och snidade ramar. Mellan dessa och längs underkanten ytterligare träsniderier i olika bladverk och festonger. Målad i ljusare grågrönt med marmoreringar. Läktaren är från kyrkans byggnadstid, kompletterad med arbeten (troligen träsniderierna) av Nils Persson 1698. I bröstningens speglar finns målningar utförda av Eric Grijs 1704, bibliska scener från gamla testamentet, från söder Abrahams offer av Isak, Moses och den brinnande busken, och Jacobs dröm med stege. Läktaren byggdes om 1870-71 i samband med att nytt större orgelhus byggdes. Läktaren sänktes, och fick nya läktartrappor.

ORGEL - Orgel från 1969, av Hammarbergs orgelbyggeri, Göteborg. (den gamla orgeln i tornet). En femdelad fasad, modernistisk men med inspiration av barockorglar, bl a förgyllda bladverk i ljudöppningarna. Orgelhuset laserat i grått och rödbrunt. Ersatte ett stort nygotisk utformat orgelhus från 1870-71. Kyrkan har haft orgel sedan 1687. En mindre KORORGEL i korets sydsida. Modern, orgelhus av obehandlat trä.

NUMMERTAVLOR -Flera stycken i kyrkorummet. 1. På södra korväggen en kvadratisk svart siffertavla omgiven av ett skulpterat ramverk. Från omkring 1700. 2. På norra korväggen en rektangulär ljusgrå siffertavla med profilerad ram och skulpterat överstycke. Från 1795. 3 och 4. Ett par placerade på ståndare på de främre bänkkvarteren, med svarta rektangulära siffertavlor omgivna av skulpterade ramverk. Tillverkade 1878 av M B Wallström. 5 och 6. Ett par placerade på tvärskeppens väggar, med vita rektangulära siffertavlor omgivna av profilerade ramar. Från 1935. 7. En placerad på ståndare på dopskranket. Svart rektangulär siffertavla omgiven av förgylld ram. Från 1945.

KLOCKOR - I tornet tre klockor, alla med inskriptioner och dekorationer.
1. Lillklocka, en äldre klocka ursprungligen från kyrkan på fästningsholmen, omgjuten 1683 av Hans Ternandt i Göteborg. 1696 inköptes ytterligare en klocka, vilken tillsammans med denna klocka omgöts 1808 till den nuvarande lillklockan.
2. Mellanklocka, omgjuten i Göteborg av Petter Böök 1704, ytterligare omgjuten 1907 av J A Beckman & Co i Stockholm.
3 Storklocka från 1935, gjuten av M & O Ohlsson, Ystad, skänkt av okänd givare i församlingen i samband med kyrkans restaurering.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Kungälvs kyrka började byggas någon gång efter 1678, efter det att dess föregångare bränts ner 1676 under Gyldenlöwefejden. Första gudstjänsten kunde hållas 1682, och omkring 1700 var den i princip färdigbyggd och inredd. Bygget skedde alltså i flera etapper, betingat av den av krig sargade ekonomin i staden. Tornet byggdes mellan 1683 och 1688. Flera av dåtidens namnkunniga konsthantverkare i Göteborg medverkade med olika arbeten i interiören som blev en för samtiden praktfull barockinteriör.

Kyrkan var ursprungligen rödfärgad på utsidan, notering om detta finns bl a 1703. Under en period på 1800-talet har den varit vitmålad åt söder och väster, dvs mot torget, och rödfärgad åt öster och norr. När denna bemålning skedde är oklart, men den är belagd 1825. Det är också oklart exakt när hela kyrkan målades vit, det kan ha varit 1852, men en notering från 1869 antyder att det kan ha dröjt ytterligare någon tid.

Fram till 1900-talet skedde inga större ombyggnader i kyrkan, däremot löpande underhåll bl a med ommålningar som till viss del förändrade karaktären. 1878 kläddes timmerväggarna med pärlspontspanel, vilken 1993 byttes mot en slät panel.

1935 skedde en restaurering då den ursprungliga gestaltningen av interiören rekonstruerades och konserverades. Samma år byggdes en sakristia med pannrum under, och även nya vindfång. 1974 revs denna sakristian och en ny uppfördes. Under sakristian har man grävt ut för ett källarutrymme som användes av kör och musiker.

Den stora nygotiskt utformade orgel som tillkom 1870 ersattes 1970 av den nuvarande, vilken fått en utformning som skall harmoniera med barockarkitekturen.

För en utförligare redovisning hänvisas till den årtalsvisa redovisningen härintill.

KUNGÄLVS KYRKA är en träkyrka med korsformad plan. Korsarmarna ligger något mer åt öster, så att kyrkans västra korsarm är längre än de övriga. Kyrkan är timrad med panelklädda väggar både in och utvändigt.
Kyrkan består av ett långhus med korsformig plan, en sakristia i de nordöstra hörnet och ett torn i väster. FASADERNA är klädda med profilerad locklistpanel, målad i ljust gråvitt. Panelen är av äldre datum, möjligen ursprunglig. De utstickande knutarna i hörnen är liksom förstyvningarna av timmerväggarna inbrädade med samma typ av panel. Sockeln är spritputsad och gråmålad. TAKET är ett sadeltak med hög resning, avvalmat över gavlarna. Det är täckt med enkupigt lertegel. Under takfoten en enkel taklist.
TORNET har en bottenvåning av sten, spritputsad och gråfärgad som kyrkans sockel samt försedd med slätputsade och vitmålade hörn. Däröver väggar av trä, klädda med stående, locklistpanel, likt kyrkan i övrigt. Rektangulära ljudöppningar med enkla luckor av trä, målade i grönt. Tornur med runda svarta urtavlor och förgyllda siffror och visare, placerade mellan ljudluckorna i söder, väster och norr. Fyrkantig tornhuv med lätt avfasade hörn samt ovanför detta en smal åttkantig spira, allt klätt med kopparplåt. I spirans topp en förgylld vindflöjel på en kula. SAKRISTIAN är byggd 1974 i samma stil som kyrkan i övrigt, med valamt sadeltak under tegel och fasader klädda med panel. Den ersatte en mindre sakristia från 1935 på samma plats.
Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornets bottenvåning.
Enkel slätputsad och vitmålad rundbågig portnisch med pardörrar av grönmålat trä, klädda med profilerad panel. Ingångar finns också i söder och norr genom lägre vindfång till kyrkans tvärarmar. Enkla dörrar av trä, grönmålade. Framför dessa trappor av huggen granit försedda med järnräcken. Vindfången från 1935, ersatte då äldre på samma plats. FÖNSTREN är höga och tresidigt avslutade uppåt, och målade i grönt. Småspröjsade träbågar i karmar med korspost. I tornet endast några mindre fönster.