ÖCKERÖ GAMLA KYRKA

ÖCKERÖ GAMLA KYRKA - består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster och ett vapenhus av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt. I västra delen kan man ana en utskjutande stensockel. Vapenhusgavel av stående träpanel med två kvadratiska ljusgluggar. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret och täckt med rött tegel. Även vapenhustaket är täckt med tegel.
HUVUDINGÅNGEN är på vapenhusets sydsida. I en rundbågig portnisch sitter en kraftig plankdörr, på utsidan klädd med diagonalställd panel, och målad i ljusgrått. Ytterligare en ingång på korets sydsida, med en mindre trädörr, även den klädd med diagonalställd panel. FÖNSTREN är högt sittande rundbågiga spröjsade träfönster, målade i ljust grått. I fönstren sitter också blyinfattade färgade glas. På vapenhusets västsida sitter ett mindre nästan kvadratiskt fönster.
En GRAVHÄLL av grå gnejs är rest mot västra långhusgaveln, invid ingången. Inskription från 1770.

KYRKORUMMET är relativt litet men ändå ljust, och har en tydlig 1700-talskaraktär. KORET har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Egentlig sakristia finns inte, endast ett utrymme bakom skranket invid predikstolen.
GOLVET är ett brunlaserat trägolv, av äldre datum i koret, i långhuset från 1944. VÄGGARNA är slätputsade och vita, med en bröstning av trä inne i bänkkvarteren. Ungefär på halva långhusets längd finns på både norr- och sydsidan en synlig skarv, som markerar var långhuset blev förlängt 1781. TAKET är ett välvt brädtak, avvalmat i koret. Den yttersta delen av taket, närmast väggarna, har endast en svag välvning. Över mittvalvet löper tvärbjälkar. Taket är täckt med målningar. MÅLNINGARNA är utförda av Jean Lilliedal 1792. Närmast ytterväggarna löper en blå draperimålning mot en gråvit botten. I mittvalvet finns målningar som över koret framställer Treenigheten, över långhuset Yttersta domen, och över läktaren en framställning av Skärselden. Målningarna restaurerades 1944.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt på korets sydsida. Från vapenhuset leder en rundbågig öppning, med en kraftig plankdörr, brunmålad, med smidda beslag och med ett kraftigt utanpåliggande kammarlås av trä, från 1781. Kordörren är en spegeldörr med tre fyllningar, målad i grågröna kulörer. Troligen från 1944. FÖNSTREN är högt sittande rundbågiga spröjsade träfönster, målade i vitt. Färgade antikglas i blyinfattning inom spröjsningen. Fönstren är kopplade och troligen från 1944.
VAPENHUS - I väster, byggt 1781, med tillägg av ett pannrum under golvet 1944. Golv av tegel, vitputsade väggar och ett brädtak målat i ljust grågrönt. Mot norrsidan en vägg av slät träpanel, bakom vilken det finns trappa till vinden respektive pannrummet. Porten till kyrkorummet har liksom ytterporten kraftiga brunmålade plankdörrar med smidda beslag. Ytterporten är på utsidan klädd med diagonalställd panel. Dörrarna från vapenhusets byggnadstid. I dörren mot kyrkorummet finns flera bomärken karvade. Fönster mot väster. I vapenhuset står en GRAVHÄLL av grå kalksten (?) upprest mot östra vapenhusvägen. Rektangulär med figurreliefer och inskription. Hopfogad av fem delar inom gråmålad träkant. Från 1758.

INREDNING:

ALTARE - Placerat en knapp meter framför korets östvägg. Av trä. Målat i grön marmorering med en bred fyllning på framsidan, omramad av en förgylld list och i mitten en skulpterad och förgylld strålkrans med allseende öga. Troligen från 1781, sedan 1944 inklätt med träfiberskivor.
ALTARRING - Öppen rektangulär med avfasade hörn. Smala svarvade dockor målade i grågrönt, och i mitten och hörnen finns rektangulära fyllningar med målade druvklasar i grönt och rött med blått band mot ljusbeige bakgrund. Profilerad överliggare, målad grå med marmorering. Knäfall klätt i grågrön plysch. Utförd 1781, målad av Jean Lilliedal 1792. Restaurerad av Sven Gustavsson 1944.
ALTARUPPSATS - Altaruppsats av skulpterat trä med profileringar, placerad på altarets bakkant. Huvudmotivet är en målning (olja på trä) föreställande Nattvarden. I understycket under målningen ett textfält med ett bibelcitat: HVO DER ÆDER MIT KIØD OC DRICKER MIT BLOD HAND ER I MIG OC IEG ER I HANNEM OC IEG SKAL OPVECKE HANNEM PAA DE YDERSTE DAG. Även ovanför målningen finns ett textfält, här med en text som berättar om att altartavlan skänkts 1626 till kyrkan. Målningen flankeras av två smala kolonner och utanför dessa smala figursågade vingar. Överstycket kröns av ett trekantigt gavelfält med en förgylld strålglans mot blå botten. Uppsatsen är huvudsakligen målad i grönt och rött, och med ganska dova kulörer i nattvardsscenen. Tillverkad 1626, med nattvardsscenen målad efter en förlaga i ett träsnitt av Dürer 1523. Flyttad till nya kyrkan 1906. Nattvardsmålningen restaurerad av Sven Gustafsson 1934, flyttad från nya till gamla kyrkan. Ramverket restaurerat 1944 (befriat från vit övermålning) av samme konservator.
PREDIKSTOL - Placerad på norrsidan. Den består av korg, skrank och ljudtak.
Sexsidig KORG med evangelistmålningar sidorna inom arkadbågar. Över och under finns ljusblå rektangulära fält. Målningarna är utförda på papper och sannolikt klistrade över äldre målningar. Korgen är ett tidigt 1600-talsarbete i senrenässans, troligen 1628. Vilar på rakt underrede med grå marmorering. LJUDTAKET är plant med profilerad kant med rektangulära textfält, där ett bibelcitat löper runt kanten, och med spetsiga gavelfält över. 1600-talsarbete, troligen samtida med korgen. SKRANKET har en äldre nederdel, troligen tillverkad 1781 av äldre delar, och en överdel i form av ett trägaller, byggt 1944 . Nederdelen är indelad i fyra arkadbågar av samma form som läktarbarriären, och är sannolikt samtida med den (1600-tal).
Predikstolen flyttades över till nya kyrkan 1906. Restaurerad av Sven Gustafsson 1944 och tillbakaflyttad från nya kyrkan.
DOPFUNT - MEDELTIDA DOPFUNT, placerad framför norra bänkkvarteret. Tillverkad av täljsten. Rund cuppa med skrånande undersida och smal vulst, och med uttömningshål. Dekorerad på sidan med en relief i akantusmönster. Funten från 1200-talets början. Skaftet och foten är av granit, tillverkade 1949. BÄNKINREDNING - Sluten bänkinredning utmed långväggarna. Gavlar med mörkbrun marmorering och utanpåliggande fyllningar, dörrar med målade blomornament mot vitt i rektangulära speglar. Bänkskärmarna längst fram indelade i speglar, gråmarmorerade och med inskriptioner från kyrkans renovering 1781 och 1792, samt 1944. Bänkskärmarna längst bak är målade på samma sätt som mot mittgången, här finns mot ytterväggarna också en bröstning, som på norrsidan består av de äldre bänkdörrar som blev över när de bakersta bänkarna togs bort 1944. Raka säten, målade mörkt bruna. BÄNKINREDNINGEN är tillverkad 1781, målad 1792 av J. Lilliedal. Ombyggd invändigt 1944.
KORBÄNK - Placerad på korets sydsida. Sluten och med framsidan indelad i speglar. Grått marmorerad med blommotiv och ljusgrått i rektangulära fyllningar. Från 1781/92. Restaurerad och flyttad till nuvarande plats 1944 (tidigare under korfönstret på snedväggen).
LÄKTARE - I väster, uppburen av fyrkantiga enkla trästolpar; gråmålade som taket under läktaren. Läktarbarriärens speglar har formen av 13 arkadbågar, med apostlamålningar och en Kristusbild i mitten. Målad mörkröd med röda, blå och grå ornament. Läktaren från 1781, med en bröstning sannolikt från 1600-talet, målningarna är från 1791. Läktaren fick ett utbyggt mittparti 1860-talet. Restaurerad och återställd 1944.
ORGEL - Modern enkelt utformad orgelfasad med pipor av ljust trä, byggd troligen 1943-1944 av Hammarbergs. Ej i bruk, kompletterad av elektronisk orgel.
NUMMERTAVLA - Väggmonterad på södra korväggen. Rektangulär svart siffertavla, omgiven av en tunn profilerad och försilvrad ram. 1800-tal?
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER - Under läktaren på norrsidan sitter flera målningar ur en läktarbröstning. Två sitter inom ursprungliga ramar, de övriga sju inom ett nytillverkat ramverk med äldre utformning. De senare är utförda på papper och satt före 1940-talet klistrade över de ursprungliga målningarna på läktaren.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Öckerös äldsta kyrka var enligt traditionen byggd av kung Haakon Haakonsson i mitten av 1200-talet (låtit "&ryðia Ekreyar ok gera þar trekirkiu&"). Om detta avsåg själva sockenkyrkan så kom den i så fall senare att ersättas av en stenkyrka. Det har ansetts att detta skulle ha skett på 1400-talet, vilket är tänkbart, men samtidigt känner man till kyrkans ursprungliga planlösning, med ett rektangulärt långhus och smalare nästan kvadratiskt kor. I söder fanns två små fönsteröppningar, varav det ena i koret, och en ingång i södra långväggens västra del, nu markerad i putsen. Detta är en typiskt romansk planlösning, vilket i så fall skulle peka på att kyrkan är äldre, kanske redan från 1200-talet.

Takvalv av trä tillkom 1737. En stor ombyggnad skedde 1781, då det medeltida koret revs och kyrkan förlängdes åt öster. Murskarven är idag synlig som en fals i långvägg, med tjockare mur i väster. Västgaveln ombyggdes i sten (tidigare av trä?) och vapenhuset uppfördes. Den gamla ingången sattes igen, nuvarande ingångar och fönster upptogs. Interiören målades 1792 av Göteborgskonstnären Jean Lilliedal.

1906 ersattes kyrkan av den nya kyrkan, och den fick under några år bl a tjäna som bårhus. Under 1930- och 1940-talen restaurerades dock kyrkan, förutom rena reparationsåtgärder återfördes också altaruppsats och predikstol från nya kyrkan.