SANDHEMS KYRKA

Den nya kyrkan uppfördes 1841 efter ritningar av C Ståhl vid Överintendentsämbetet, godkända av Fredrik Blom. Eventuellt sammanfaller kyrkans sydvästra hörn med föregående kyrkas medeltida murverk. 1865 införskaffades en orgel, byggd av Johan Niklas Söderling, Göteborg. Fasaden ritades av arkitekt Ludvig Hedin. Följande år utfördes en altartavla av socknens son Anders Gustaf Ljungström, kring vars krön denne målade ett språkband och två änglar. Därvid igenmurades korgavelns lunett.
1912-13 renoverades kyrkan efter ritningar av arkitekt Anders Roland. Exteriör och interiör kalkavfärgades. Innertaket målades i befintlig vit oljefärg. Längs taklisten målades en fris. Befintlig färgsättning behölls på altare, predikstol och läktare. Bänkarna fick bekvämare ryggar och sitsar samt kortades för sidogångar. Läktaren försågs med en utkragning för att rymma kör. Nya golv lades in och en ny kamin installerades. Ovan altartavlan slopades Ljungströms dekor och ersattes av en rundbåge i trä. Framför mittporten byggdes ett vapenhus, bekostat av ryttmästare Bäckström och ritat av H T Holmgren. Bäckström lät även se till att begravningsvapen, triumfkrucifix, kopparkista och övrig träskulptur plockades fram och uppsattes efter restaurering av arkitekt Norblad i Stockholm. Även en dopfunt skänktes av samme man.
1925 ombyggdes orgeln av Nordfors & Co, Lidköping. 1927 installerades elektrisk belysning. 1934 utbyttes kaminen mot centralvärme med lågtrycksånga. Detta föranledde nästa år en interiör ommålning under ledning av arkitekt Göran Pauli varvid taket fick sin blåa färg, väggfrisen slopades och en korbänk byggdes. Inredningens färgsättning bibehölls. 1945 lagades fasadernas puts och avfärgades med kalkfärg. Fyra år senare ersattes tornets uttjänta svartplåtstäckning med kopparplåt. 1958 byttes takets röda lertegel mot glaserat tegel.
1960-61 genomfördes en större renovering efter ritningar av arkitekt Gunnar Hoving. I västra vapenhuset revs läktartrappan och ett nytt golv av kalksten inlades. Porten mot långhuset nygjordes. Även södra vapenhuset fick ett nytt kalkstensgolv. Läktarens utkragning och bänkar borttogs. Även en bänkrad i långhuset slopades när korgolvet utökades. Likaså togs korbänken bort och altarringen kortades. Under läktaren anordnades kapprum och ny trappa, varvid ytterligare en respektive två rader borttogs. Väggarnas puts lagades och hela kyrkorummet genomgick nymålning, takets blå färg behölls dock. Olle Hellströms konserveringsarbeten inbegrep rengöring av triumfkrucifix och övrig träskulptur, fri rekonstruktion av begravningsvapnens ursprungliga färgsättning samt framtagning av ursprungliga färger på golvur och ljusbärare. Krucifixet flyttades från norra långsidan och gjordes fritt hängande framför koret.
1968 installerades ett nytt orgelverk av Nordfors & Co, Lidköping. 1971 omputsades fasaderna med KC-bruk och avfärgades med kalkfärg. Sprickor lagades med armeringar. Socklarna cementströks och målades med en organisk färg. Vid detta tillfälle påträffades delarna till en medeltida dopfunt i sakristiväggen. Denna rekonstruerades. 1987 uppvisade tornets södra och västra fasader spjälkningsskador, liksom partierna ovan sockeln. Sockelns cementputs ersattes av ny hydraulisk. Putsen ovan sockeln lagades. Tornets södra fasad omputsades helt. Fasaderna avfärgades därefter. I sakristian insattes nytt textilskåp och bönealtare. Interiörens torra luft föranledde installationen av en luftfuktare.
1990 genomgick interiören en renovering efter ritningar av arkitekt Sture Svensson. Ett nytt handikappanpassat korgolv av kalksten kom att ersätta det föregående rötskadade brädgolvet. Först företogs en arkeologisk undersökning av gamla kyrkans kor, varvid bl.a. ett gravkor påträffades. Innerväggarnas organiska färg från 1960 skrapades bort och ersattes av kalkfärg, varvid 1913 års fris framtogs. Innertakets akrylfärg ersattes av linoljefärg. Inredningen ommålades. Triumfkrucifixets spjälkande färg fästes av konservator Conny Karlsson. 1999 utbyttes takens sönderfrusna glasyrtegel mot enkupigt lertegel. Fasadernas puts lagades och avfärgades liksom snickerierna. 2001 utökades läktarunderbyggnaderna för att även rymma toalett och samtalsrum. Ännu en bänkrad slopades för detta.

SANDHEMS KYRKA - Salkyrkan i empire från 1841 består av ett långhus med fullbrett rakt kor i öster och torn i väster. Mitt på långsidorna är i norr en sakristia och i söder ett vapenhus från 1913, vilket ger drag av korsplan. Sakristian har på östsidan en med svarta plåtluckor övertäckt nedgång till pannrum från 1934.
FASAD - Kyrkan vilar på en skråkantad putsad och vitkalkad sockel med ventiler. Fasaderna bär en borstad och vitkalkad puts. På vapenhuset är spritputs. Kring entrén och dess överljus är en rundbåge med kvaderritsad slätputsad omfattning, vilken bärs av två pilastrar som även bildar hörnkedjor. Gesimserna är slätputsade liksom ytan inom den krönande tempelgaveln. I tornet är bjälklagen förankrade med ankarslutar. Klockvåningens stora rundbågsgluggar har ursprungliga raka parluckor med plåtbeklädnad. På östgaveln är mellan korfönstren en rektangulär kalkstensplatta med inskription om kyrkans byggnadsår. På ömse sidor om vapenhuset är på fasaden med järnklamrar fastsatta två gravhällar från 1700-talet med nötta ytor.
FÖNSTER - Alla fönster har ursprungliga ytterbågar och spröjs av gråmålat trä. Smygarna följer fönstrens form. De rundbågade långhusfönstren har korspost med fyra lufter. Den nedre har tio rutor och de övre fyra. Alla har de stormjärn. Solbänkarna är av sluttande kalksten från 1913. Mittportens överljus utgörs av en lunett med enkel luft och blåsta glas i tät spröjsning. I östgavelns röste är en lunett med två lufter och rutor i tät spröjsning samt slätputsad omfattning. Denna är igenmurad på insidan. Ovan lunetten är ett rundfönster med åtta rutor. Sakristian har ett rektangulärt fönster med mittpost och två lufter med tre rutor var samt slätputsad omfattning. Sakristiportens överljus utgörs av ett liggande fönster med enkel luft och två rutor. I tornets bottenvåning är två rektangulära fönster med mittpost och två lufter i vilka sitter åtta rutor var, varav de norras i blyspröjs. Båda har slätputsade omfattningar. Den andra våningen har tre små rundfönster med enkla lufter och fyra rutor. Den tredje har tre små rektangulära fönster med enkla lufter och sex rutor i blyspröjs. Lanterninens fyra rundbågsfönster har korspost med fyra brunmålade sentida lufter, varav de nedre har tio rutor var och de övre fyra.
PORT - Västporten är en ursprunglig rak pardörr med kopparbeklädnad, dörring och rombisk låsplatta. Fodret är av gråmålat trä och framför porten en sentida kalkstenstrappa med ramp åt söder. Sydporten är en rak pardörr från 1913 med fyllningar av stående pärlspont och ramstycken med fasade kanter, allt målat i grått. Gångjärnsbeslag och handtag har ett sirligt växtinspirerat smide. Den raka sakristiporten är sannolikt från 1913 och har diagonalt ställd gråmålad pärlspont.
Porten sitter i en rak smyg med överljus och slätputsad omfattning. Framför den är en kalkstenshäll.
TAK - Långhuset har ett för sin stil ganska brant sadeltak, liksom sakristian. Båda täcks av enkupigt lertegel. Takfötterna av vitmålat trä har karnisprofil. Vindskivorna är också av vitmålat trä. Vapenhusets flacka sadeltak täcks av kopparplåt och har på änden en förgylld kula. Den profilerade takfoten är slätputsad och vitkalkad. Tornet har en flack huv med fyrsidig fönstergenombruten lanternin, krönt av en liten kupol med förgyllt kors på kula. Lanterninens sidor markeras av pilastrar. Allt täcks av kopparplåt. Den vitmålade takfoten av trä är kraftigt profilerad. Alla takfall utom vapenhusets har hängrännor och stuprör av plåt. Torntakets är av kopparplåt och har en utmärkande placering.