HJÄLMSERYDS KYRKA

Hjälmseryds socken har två kyrkor, den gamla kyrkan med medeltida ursprung ligger några
kilometer norr om den nya kyrkan längs väg 30. I början av 1800-talet ansågs den gamla kyrkan
för trång för den växande församlingen, men framför allt blev läget i norr mindre tillgängligt när
det främst var i de södra delarna av socknen som befolkningen ökade. Vid denna tid började
frikyrkliga föreningar växa i storlek och antal i socken, vilket på sitt sätt konkurerade med den
vanliga kyrkan. Till slut blev behovet av en mer tidsenlig kyrkobyggnad så påtagligt att man
beslutade uppföra en helt ny kyrka närmre den byggelse som uppförts i södra delen av socknen.
Den gamla kyrkan såldes och allt av värde som kunde komma till nytta på annan plats togs
tillvara av sockenbor. Den gamla kyrkan stod länge som en ruin men återuppbyggdes på 1930-
talet och är numera tagen i bruk igen.
Flygfoto från 1930- eller 1940-talet över Hjälmseryds nya kyrka. Vy från sydost. JLM.
För ritningar till den nya kyrkan vände sig församlingen till Överintendentsämbetet i
Stockholm som ansvarade för alla kyrkobyggen i Sverige. Man kontrollerade alla ritningar som
gällde om- och nybyggnader men man gjorde även nybyggnadsritningar till nya kyrkobyggen.
Arkitekt Albert Törnquist gjorde ritningarna i nyklassiserande stil, med en viss påverkan av nya
historiserande strömningar. Hela långhuset är en typiskt nyklassiserande kyrka och i de första
ritningarna (av Carl Eldh) hade även tornet en typiskt senklassicistisk avslutning med hög
lanternin. I en omarbetad version av ritningarna gjordes tornet högre och försågs med en
modernare avslutning med spetsig tornhuv och små spetsiga hörntorn. På detta sätt förebådar
kyrkan de historiserande stilarna som vid 1800-talets andra hälft efterträder nyklassicismen som
dominerande kyrkostil. Albert Törnquist gjorde på 1870-talet även ritningarna till Värnamo
kyrka där de historiserande och nygotiska dragen framträder tydligare.
Kyrkan togs i bruk 1853 men invigdes inte förrän 1857, av Lina Sandells far, prosten Jonas
Sandell från Fröderyd. Kyrkans tak täcktes med skiffer, ett påkostat material men dessvärre
lades det utan underlagspapp och dessutom var takstolarna inte dimensionerade för ett så tungt
material. Skiffern ersattes först med papp (1876) och sen med eternit (1908). Att lägga ett
eternittak redan 1908 var framsynt och modernt, eterniten introducerades i Sverige 1906 och
Hjälmseryds kyrka blev också ett exempel som lyftes fram i marknadsföringen för bolaget som
levererade eterniten.
Hjälmseryds nya kyrka fotograferad 1931. Här syns att taket är täckt med eternitskivor. JLM.
Kyrkan invigdes troligen med den gamla orgeln från den gamla kyrkan. Den kan knappast
ha varit dimensionerad för den nya kyrkan eller låtit som man önskade av en modern orgel.
Kyrkans nya orgel levererades först 1879 och att det kunde dröja så länge var inte ovanligt.
Efter ett kyrkobygge väntade man normalt några år innan man installerade orgeln dels för att
det var en stor kostnad som kunde vara extra kännbar när den nya kyrkan precis stod färdig, och
dels för att den nybyggda kyrkan först måste torka ut innan man kunde installera orgeln.
Orgelverket utfördes av Carl August Johansson i Broaryd 1879 och orgelfasaden uppfördes efter
Albert Törnquists ritningar.
1924 installerade man elektrisk värme i kyrka, hittills var det bara sakristian som hade
värmts upp av en liten kamin. Man tog också bort det nyklassiska svepekorset i koret och ersatte
det med en altartavla, utförd av Sigurd Linder efter en målning i Björkö kyrka.
1939 färdigställde man ett större program för underhållsrenovering av hela kyrkan men på
grund av krigstider dröjde till 1949 innan man började genomföra det. Renoveringen blev
genomgripande och omfattade bland annat invändig ommålning av hela kyrkorummet, bänkarna
byggdees om och målades om, nytt golv, korfönstren sattes igen och ett tredelat altarskåp sattes
upp. För den konstnärliga utsmyckningen altarskåpet, bänkdörrarnas blomstermåleri samt
gipsreliefer över sakristidörrarna stod konstnär Torsten Hjelm. Äldre marmoreringar och
kvaderstensimiterande väggmåleri målades över, fönstren byttes ut, nytt altare i tegel murades
upp och kyrkan fick en ny dopfunt. Renoveringen leddes av arkitekt Paul Boberg. Några år
senare, 1956 gjorde man en utvändig omputsning i vitt. Den äldre putsen hade en grågul färg
med vita omfattningar, listverk och hörnkedjor. Eventuellt var detta en ursprunglig färgsättning,
inga större omputsningar mer än fasadrenovering hade nämligen dittills ägt rum.
Eternittaket från 1908 höll fram till 1962 då det byttes mot ett koppartak. Dessförinnan hade
det visserligen lagts om 1924 och fått underlagspapp, men troligen var det samma eternitplattor
som ändå återanvändes vid det tillfället.
På 1980-talet var det dags för nästa stora renovering och delvis ombyggnad. En vanlig
förändring som många stora nyklassiska kyrkor genomgick under 1900-talet var att utrymmet
under läktaren byggdes in och togs i anspråk för nya ändamål. Så gjordes även i Hjälmseryds
kyrka och de två rum som uppfördes inreddes som vaktmästarrum och ett mindre kapell;
Mariakapellet. Samtidigt inreddes toalett och kapprum i vapenhuset.
2006 genomfördes en stor restaurering, den första sedan 1950-talet. Invändigt tvättades
väggarna och kalkades om med kulturkalk, och på vissa ställen med KEIM (västra väggen,
korabsiden och sakristian), takvalvet målades om i en gråblå nyans, fönstersnickerierna målas
om (utvändigt i en grå nyans) liksom portar invändigt och utvändigt. I samtliga fall följde man
färgschemat från 1950-talet. Igensättningen av korfönstren hade tagits upp på prov vid ett
tidigare tillfälle och permanentades nu.