BONDKYRKAN

Kyrkobyggnaden
Bondkyrkan består av ett långhus med ett rakslutet kor i öster. Södra långhusväggen ingår även
som en del av klostermuren och via koret har bondkyrkan vid något tillfälle varit sammanbyggd
med klosterkyrkan idag är rester av dessa murar synliga ovan mark. Bondkyrkan är uppförd av
grovt kluven gråsten och har troligen varit putsad från början. De väggpartier som idag är
putsade är däremot de delar av murarna som rekonstruerades 1952 när kapellet återuppbyggdes
huvudsakligen delar av koret. Huvudingången ligger på norra sidan. Taket är ett brant sadeltak
lagt med tjärat kyrkspån.

Nydala kyrka grundades 1143 av cisterciensermunkar från Clairvaux och uppfördes jämte
Alvastra som det första cistercienserklostret i Sverige. Klosterbygget drog ut på tiden och först
1266 stod anläggningen färdig enligt cisterciensisk mönstermodell och kunde invigas. Enligt
den regelbok som cistercienserna följde var portkapellet en av de fem byggnader som man
skulle ha förberett på platsen när man etablerade ett nytt kloster. Portkapellet var till för
besökare till klostret som annars inte hade tillträde till klosterkyrkan. Till klosterkyrkan fick
bara munkar och lekbrödar gå, de senare endast i västra delen. Portkapellet uppfördes intill
klostermuren och i dess anslutning uppfördes också ofta ett gästhus för att där kunna ta emot
och erbjuda sovutrymme till gäster utifrån. Även gästhuset var en av de fem första byggnader
som skulle uppföras enligt reglerna - de andra var oratoriet (bönerum eller gudstjänstrum),
refektoriet (matsal) och dormitoriet (sovsal). Portkapellet skulle sålunda kunna vara en av de
byggnader som uppfördes först när munkarna slog sig ner i Nydala 1143. Möjligheten finns
också att det användes som gudstjänstrum innan kyrkans östra del med altare stod färdig. Under
reformationen övergick Nydala och dess ägor i kunglig förläning och 1568 skövlades och lades
klostret och troligen även portkapellet i ruiner av danske kungen Fredrik II. Klosterkyrkan
iståndsattes 1688 av friherren och ägaren till Nydala herrgård, Hans Isaak Ridderhjelm och
kyrkan togs därefter åter i bruk, som sockenkyrka.
När Erik Dahlberg tecknade av miljön kring Nydala på 1690-talet inför Suecia Antiqua
hade klosterkyrkan nyligen ställts i ordning igen efter mer än hundra år som ruin. På avbildningen
ser bondkyrkan också ut att vara i brukbart skick med intakta väggar och helt tak. Bondkyrkan
hade då redan varit i användning sedan åtminstone 1630 då en tillbyggnad gjordes på
korets södra sida. Denna tillbyggnad ser vi idag som murrester mellan Bondkyrkans södra korvägg
och de kvarvarande ruinerna från klosterkyrkans norra vägg. Klosterkyrkan och mellanbyggnaden
har alltså aldrig varit bruk samtidigt. Undersökningar av bondkyrkan när den återuppbyggdes
1952 visade också att valvet mellan kor och långhus troligen är sekundärt och eventuellt
härrör även det från 1630-talet. Vid 1600-talets slut är alltså bondkyrkan i ett gott skick,
med hela väggar, ett litet kor med en fönsterglugg i öster och ett brant sadeltak. Därefter
förfaller det uppenbarligen och i mitten av 1900-talet är det bara långsidans väggar och gavlarna
som står upp. Korets murar är raserade och taket borta. 1948 inleds utgrävningar av ruinen och
därefter tar återuppbyggnaden vid, och 1952 kan det återinvigas. Korets väggar har då byggts
upp och kyrkan har fått takstol och taktäckning, fönster och dörrar och ett nytt golv. 1964
installeras värme och den öppna takstolen byggs in bakom en panelinklädnad med synliga
bjälkar. Bondkyrkan får även en predikstol och ny bänkinredning. Sedan dess har bondkyrkan
huvudsakligen varit föremål för underhållsåtgärder.