BREDARYDS KYRKA

Nuvarande kyrkas föregångare var byggd av sten och sannolikt medeltida. Den fick en tillökning 1706.
Med 1800-talets ökande folkmängd blev denna för liten och 1848 yrkade kyrkoherden på nybyggnad.
Församlingen började samla in medel. Först 1860 kunde grunden läggas. På församlingens önskemål
kopierade arkitekt Emil Viktor Langlet vid Överintendentsämbetet ritningarna till Voxtorps kyrka (dock
lade man sedan till två fönsteraxlar). Gamla kyrkan revs 1863 och nya kyrkan var helt färdig året därpå.
Murarmästare var Elias Pettersson från Sandhult och snickarmästare Bengt Andersson från Villstad. För
målningsarbetena stod artisten Sven Magnus Johansson från Ås. 1875 kompletterades kyrkan med en
orgel, byggd av Johannes Andersson och J Karlsson i Långaryd. 1888 fick kyrkan sin första
uppvärmning i form av två järnkaminer. Altarets träkors ersattes 1894 av en altartavla. 1912 och 1921
skedde inre ommålning. Vid den förra vitmålades inredningen och bladrankor målades kring fönstren.
1925 omtäcktes lanterninen och det ruttna korset utbyttes, följande år ommålades lanternin och fönster.
1931 projekterade arkitekt Paul Boberg en ny uppvärmning med varmluft, varför pannrum byggdes och
innanfönster insattes. 1935 ommålades fasaderna med kalkfärg. Vidare uppsattes hängrännor och stuprör.
1937-38 konserverade Erik Sköld triumfkrucifix och altaruppsats från den gamla kyrkan, vilka
placerades i kyrkorummet. 1953 byggdes orgelverket om av Troels Krogh.
1955-57 genomgick kyrkan en restaurering i enlighet med program upprättat av arkitekt Johannes
Dahl, Tranås. De exteriöra arbetena inskränkte sig till putslagning och avfärgning med silikatblandad
kalkfärg i gulbruten ton. I interiören ombyggdes bänkkvarteren till större bekvämlighet. Bänkarna
utglesades och gavlarna breddades. Nya golv lades i kvarteren. Ryggar, dörrar och skärmar sparades.
Nya dörrblad sattes i portarna. Altarringen öppnades vid väggen. I korfönstren insattes ljusdämpande
antikglas. Sakristian fick ny skåpsinredning. Vapenhusets norra trappa slopades, den södra ombyggdes
och ett förråd ordnades under densamma. Kyrkan elektrifierades och försågs med sex nya ljuskronor i
barockstil. Erik Sköld konserverade begravningsvapen, äldre läktarbröst och renässanspredikstol.
Interiören fick ny färgsättning, närmare den ursprungliga. Väggarnas oljemålade dekor togs bort och de
avfärgades med silikathaltig kalkfärg. Bänkarnas ursprungliga grågröna färg togs fram och återskapades.
Läktare, dörrar, altarring och predikstol målades i anslutning till denna.
1967 renoverades exteriören av byggmästare Gunnar Knutsson, Gislaved. Fasadputsen lagades
med KC-bruk och sockelputsen ersattes av cementbruk. Hela kyrkan avfärgades med vit plastfärg som
skall bli mycket motståndskraftig mot idens tand. 1972 slopades bänkarna på läktarens norra sida för att
ge plats för kör. 1979 svarade arkitekt Hans Lindén, Växjö, för en större renovering. Västentrén
handikappanpassades. I vapenhuset revs förrådet och golvet belades med kalksten. Under läktaren
gjordes en inbyggnad för kapprum, förråd, ny läktartrappa, handikapptoalett, väntrum och pentry.
Ytterligare läktarbänkar slopades i söder. I tornrummet restes en brandvägg. Golvet sänktes inom
altarringen och tycks vid detta tillfälle ha fått sin beiga heltäckningsmatta. Altartavla och predikstol
rengjordes av konservator Ola Westerudd. Den ursprungliga marmoreringen på kolonnpostamenten togs
fram. Hela interiören ommålades med till stor del ny färgsättning i övervägande gråblått. Väggarna
avfärgades med kalk i en gulbruten ton. Tornluckorna fick automatiserad öppning och det på nytt vittrade
korset gjordes om. 1980 fordrades större fasadreparationer, ledda av samme arkitekt. Härvidlag fick hela
tornet omputsas och kom sannolikt att avfärgas med vit mineralfärg, medan resten av kyrkan fick
traditionell kalkfärg. Samma år tilläggsisolerades innertaket och en kororgel tillkom. Ny målning skedde
1987. Samma år och följande gjordes smärre konservatorsarbeten på altaruppsats och krucifix liksom
sanering mot strimmig trägnagare i den förra. 1995 konserverades porträttgravstenen och en liggande
textilförvaring anordnades på läktaren. 2002 målades fönster och dörrar. Exteriöra ommålningsarbeten
skedde 2006.

Bredaryds kyrka är en salkyrka från 1863 med närmast fullbrett
rundat kor i öster, sakristia i norr och torn i väster.
Huvudentréerna utgörs av västport och en på södra långsidan en
mittport. Kyrkan är en typisk representant för den i området
kvardröjande empirestilen inom kyrkobyggandet. Detta
kännetecknas av såväl planen som det strama formspråket.
Kyrkan vilar på en utkragande sockel som bär gråmålad
spritputs. Väggarna bär en vitkalkad spritputs. Kring
muröppningarna är slätputsade omfattningar. På långhusgaveln
sitter i söder en inmurad porträttgravsten som föreställer Arvid
Månsson Stierna (död 1616) med familj. Portarna i väster och
söder är markerade genom slätputsade pilastrar som bär en
överliggare med lunett. Deras ljust grågröna pardörrar med
helfranska fyllningar är från byggnadstiden, liksom det enkla
dörrbladet till sakristians egna ingång i öster. Ovan västporten
sitter en inmurad stenplatta med förgylld inskription om kyrkans
uppförande. Framför västporten finns en granittrappa från 1979
med symmetriskt anlagda ramper och smidesräcken. Alla fönster
har träbågar från byggnadstiden med bemålning i ljust grågrönt.
Långhus och kor har stora rundbågsfönster, i vars
bågar sitter blyspröjsade klarglas. Det
ansenliga långhuset har hela sju
fönsteraxlar (i vilka mittport och
sakristia ingår). Långhusgaveln är
karakteristiskt artikulerad med en
lunett på ömse sidor om tornet, vilka
belyser läktaren. Tornets västfasad är
försedd med ett rundfönster. I
tornmurarna sitter flera ankarslutar och
åt söder kyrkans byggnadsår med
järnsiffror. De rundbågiga
ljudöppningarna har parluckor från
byggnadstiden med svartmålad
fiskbenspanel. Tornet kröns av en
fyrkantig lanternin. Det flacka, nedre
takfallet är täckt med rektangulära
skiffer. Dess ursprungliga profilerade
takfot bär marmorering på grå botten
och avslutas nedtill med ett tandsnitt i
brunrosa. Själva lanterninen bär en ljusgrå locklistpanel med artikulering i form av romber och
sågtandsnitt målat i brunrosa. De rundbågiga öppningarna är försedda med fönsterbågar. Lanterninen
kröns av en liten koppartäckt huv med förgyllt kors på klot. Långhuset bär ett sadeltak med diagonal
skiffertäckning, vilket går igen på sakristians valmade sadeltak. Det rundade kortaket täcks av
rektangulära skiffer. De profilerade takfötterna är ursprungliga av ljust gråmålat trä. Alla takfall har
fotrännor och stuprör av koppar. Under koret finns ett pannrum från 1930-talet med nedgång i norr via en
betongtrappa med smidesräcke.