SANDSERYDS KYRKA

Sandseryds kyrka ligger i östvästlig riktning med kor i öster och
vapenhus utan torn i väster. På norra sidan ligger sakristian i en
utbyggnad. Kyrkan saknar torn men har istället en klockstapel
norr om vapenhuset. Kyrkan är uppförd av sten som slätputsats
med följsam vitkalkad puts. Undantaget är vapenhuset som har en
reverterad trästomme. Den ursprungliga delen ligger i väster och
har sedan byggts till mot öster. Några spår från denna utvidgning
syns ej i den nuvarande kyrkan. Koret är rakt avslutat, på gaveln
syns ett igensatt korfönster. Två fönster finns på norra långsidan
och tre på södra - de är höga och djupt indragna från murlivet.
Kyrkan vilar på en oputsad men fogad stensockel av granit och
sandsten. Det branta sadeltaket är lagt med enkupiga tegelpannor.
Vapenhusets entré har en äldre bräddörr med medeltida smiderier
som är sekundärt monterade.

Sandseryds kyrka har medeltida ursprung och här stammar troligen
från 1300-talet. Till grund för den dateringen ligger upptäckten av
en fönsteromfattning i det nuvarande murverket i samband med en
omfattande omputsning av hela kyrkan 1994. Fönsteromfattningen
har gotisk spetsbågeform, vilket innebär att den troligen kom till
tidigast under 1300-talet. Möjligen har kyrkan föregåtts av en äldre
kyrka i trä. Någon gång har den dessutom utvidgats mot öster, i full
bredd, något som också syntes tydligt i murverket vid den tidigare
nämnda omputsningen 1994.
Kyrkan har drabbats av brand vid två kända tillfällen - år 1645
samt 1706. Vid båda tillfällena återuppbyggdes kyrkan på sina
gamla murar. Från den sista återuppbyggnaden 1706 stammar de
tidstypiska takmålningarna i form av fyra tavlor med bibelmotiv,
inramade av akantusslingor. Målningarna är restaurerade och delvis
kompletterade av konservatorer i samband med att de togs fram
under dåvarande färglager 1935. Senaste konservering ägde rum
1996.
År 1820 vet vi att kyrkan genomgick en omfattande renovering
och modernisering. Troligen målades de ålderdomliga takmålningarna
då över liksom eventuella väggmålerier, fönsteröppningarna
gjordes större och kyrkan fi ck en ny predikstol. Det var nyklassiska
ideal som gjorde sig gällande med önskemål om mycket ljus och neutral,
ljus färgsättning som ofta resulterade i olika pärlgrå nyanser.
1887 genomgick kyrkan ytterligare en omgestaltande renovering.
Då sattes en glasmålning in i korfönstret föreställande ett bestrålat
kors, taket pappspändes och delades in i ett ramverk med lister
och den slutna bänkinredningen byttes ut mot en öppen. Troligen
målades kyrkorummet också om och försågs med en takbård, åtminstone
enligt äldre bevarade foton. Vid renoveringen 1936 tog
man, som vid så många andra samtida renoveringar, bort de fl esta
spåren från det sena 1800-talet. Glasmålningen packades ner och
ställdes på vinden och de öppna bänkarna byggdes om och försågs
med gavlar och dörrar. En av de gamla bänkarna fi nns ännu kvar på
orgelläktaren. Dörrar som hittades i trossbotten vid renoveringen
användes som förebild för de nya slutna bänkkvarteren. Även dessa
äldre bänkdörrar fi nns bevarade på vinden med ursprunglig färgsättning
kvar. Istället för glasmålningen i korfönstret sattes en altartavla
in, målad av Georg Pauli. Ytterligare en stor förändring som
renoveringen 1936 ledde till var att det gamla innertaket från 1706
togs fram - med de därunder bevarade takmålningarna. Målningarna
och kompletterades till viss del av konservatorer men endast så
försiktigt att man inte förvanskade något av det ursprungliga. Som
ett exempel på hur takmålningarna hade kunnat se ut i ursprungligt
skick utförde konservatorn Sven Wahlgren ett exempel på detta i
vapenhuset. Dessa är nu övertäckta.
Nästa stora renovering blir 1996 då bänkarna får ny färgsättning
på rygg- och sittbräda, koret görs större genom att korbänkar tas
bort, altaret skiljs från altartavlan genom att fl yttas fram och boaseringen
i koret tas bort. Även golvet förnyas i mittgång och kor.
Vid denna rapports färdigställande 2007 planeras en återgång till
vapenhusets tidigare panelklädsel, mycket på grund av problem
med putsens dåliga hållbarhet.