JÄRSNÄS KYRKA

Järsnäs kyrka utgörs av en sammansatt byggnadskropp tillkommen i huvudsak vid två olika
skeden. De äldsta delarna från tidig medeltid är det ursprunglig långhuset och koret, vilka i dag
ingår i koret och sakristian. Denna äldsta stomme består av skalmurad sten. Vid något senare
tillfälle, okänt när, tillkom en sakristia, vilken i dag används som arkiv. Vid den genomgripande
ombyggnaden 1905-06 erhöll kyrkobyggnad i allt väsentligt sin nuvarande utformning. Då
tillkom långhuset av sten mot norr, korabsiden mot söder och tornbyggnaden i väster.
Kyrkans exteriör är spritputsad med slätputs kring fönster och dörrar. Putsen är avfärgad i
gulvit kulör. Flera av kyrkans gavelrösten är klädda med spån som målats bruna. Flertalet av kyrkans
fönster är rundbågiga och av varierande storlek. Fönsterbågar, som inte har glasmålningar, är försedda
med tät spröjsning. Alla fönster är målade i brun kulör. Fönsternas solbänkar utgörs av plåt av stål som
målats i brun kulör. Tornet är försett med ljudluckor av trä som målats bruna.
Kyrkobyggnaden har två ingångar för allmänheten. En, som nämnts, i tornet och en i
norr. Tornets entré har en pardörr klädd med pärlspont som målats i brun kulör. Nordentréns
pardörr är av liknande slag och målad i brun kulör. Sakristian har dessutom en mindre entré
bestående av en pärlspontpanelklädd dörr i brun kulör. Samtliga dörrar har dekorativa
svartmålade gångjärnsbeslag.
Varje del av byggnadskroppen har ett sadeltak, frånsett korabsiden som har ett tak i form
av en halv kon. Alla tak är belagda med skifferplattor med något olika utformning och
dimensioner. Takfallen avvattnas med hängrännor och stuprör av koppar respektive stålplåt som
målats bruna.
Byggnaden har en sockel som i de under åren 1905-06 tillbyggda delarna utgörs av
huggen granit och för övrigt av kvaderindelad spritputs.
Invändigt består kyrkobyggnaden av ett kyrkorum med långhus, transept och kor samt
sakristian (det medeltida koret), arkiv (tidigare sakristia) av okänd ålder och vapenhus innanför
de två entréerna i väster respektive norr.

Järsnäs kyrka är en av flera tidigmedeltida stenkyrkor som i olika hög grad bevarats i länet. Den
skiljer sig från den enhetliga samling kyrkobyggnader som uppfördes i Njudungs folkland under
sent 1100-tal bland annat genom att den har ett rakt avslutat kor utan absid. Järsnäs kyrka
dateras i allmänhet till 1100- eller 1200-talen.
Under 1700-talets folkökning tillbyggdes många medeltida kyrkor mot norr med ett
långhus i nord-sydlig riktning. I Järsnäs skedde detta 1741 i form av en tillbyggnad av trä.
Under detta sekel tillkom också en klockstapel, som i många stycken påminde om den
klockstapel som uppfördes i Norra Solberga, vilken är bevarad i dag i Jönköpings stadspark.
Några år efter den radikala tillbyggnaden försågs kyrkorummets innertak med
dekorationsmålningar och textband av konstnären Johan Kinnerus.
Kyrkans utseende på 1820-talet är förhållandevis väl känt genom den inventering som
genomfördes 1829. Exteriören var då putsad och kalkad och yttertaket var belagt med
rödfärgade spån. Genom bl a fotografier vet vi att långhustillbyggnaden av trä var försedd med
träpanel omkring 1900, men om denna del var reveterad eller inte år 1829 är osäkert.
Klockstapeln var då klädd med brädor och rödfärgad.
Denna inventering skildrar även en lång rad av de föremål som fortfarande finns i
kyrkan, t ex altaruppsatsen samt en rad mindre föremål. Kulörerna i kyrkorummet var bl a
pärlfärg (gråvitt) på den västra läktaren och ljusblått på bänkarna, frånsett dekorationsmålning
av olika slag. En ny orgel hade, enligt inventeringen, installerades 1823 och den hade byggts av
orgelbyggaren Nils Ahlstrand från Norra Solberga.
Knappast några förändringar av kyrkan finns dokumenterade under 1800-talet, vilket kan
vara anledningen till att kyrkan var tämligen sliten vid sekelskiftet 1900. Då var fasaden putsad
och vitkalkad, frånsett det tillbyggda långhuset som hade brädpanel, samt taken belagda med
spån, frånsett sakristian, som hade tegeltak. Olika alternativa åtgärder diskuterades. En tanke var
att bygga en helt ny kyrka och en annan var att bygga om kyrkan.
Omkring 1902 påbörjade stadsarkitekten i Jönköping August Atterström (1865-1930)
arbetet med att mäta upp kyrkan och upprätta ett ombyggnadsförslag. Detta förslag, som
genomfördes 1905-06 innebar att sakristian och de medeltida delarna delvis bevarades. Till
kyrkan fogades ett nytt långhus mot norr, ett nytt torn och en korabsid mot söder. Det under
1700-talet tillbyggda långhuset och delar av den södra medeltida väggen samt klockstapeln revs.
Atterström var ungefär samtidigt ansvarig för en restaurering av Norra Ljunga medeltida kyrka
och man kan exempelvis i tornets utformning se paralleller.
Vad gäller inredning i kyrkan återanvändes vid denna ombyggnad exempelvis
altaruppsatsen, medan predikstolen och orgeln nytillverkades. För att åstadkomma så många
sittplatser som möjligt placerades orgeln på en mindre läktare i tornet. Härigenom kunde
långhusets huvudläktare mot norr nyttjas enbart för gudstjänstfirare.
I mitten av 1930-talet igångsattes en restaurering av kyrkans inre efter ett förslag av
antikvarien vid riksantikvarieämbetet Erik Lundberg. Arbetena omfattade främst ommålning,
byte av golv och flyttning av orgeln till huvudläktaren. Även modernistiska belysningsarmaturer
tillkom, men det är oklart vem som gestaltade dessa. 1900-talets andra hälft innebar begränsade
arbeten i kyrkan, men omkring år 2000 startade större arbeten. År 2000 lades hela yttertaket om
med ny takpapp och de återanvända skifferplattorna. Samtliga bänkar under läktaren borttogs
2002. År 2003 målades alla utvändiga snickerier om och 2005 installerades en ny el- och
värmeanläggning i kyrkan.
Järsnäs kyrka har inte genomgått en invändig restaurering med ett helhetsgrepp sedan
1930-talet. Detta har medfört att dels att interiören är sliten, dels att tillskottet av nya
inredningsdetaljer m m skett utan helhetssyn, vilket skapat ett delvis splittrat utseende.