BOTTNARYDS KYRKA

På sockenstämma år 1664 väcktes fråga om kyrkans nybyggnad. Allmogen ville hellre reparera kyrkan, medan adeln ville bygga nytt. Det blev som adeln ville, men de fick bistå med medlen medan allmogen skulle bistå med arbetskraften. 1666 revs den gamla kyrkan ned och den nya upptimrades. Kvar blev den murade sakristian från medeltiden. 1677 skänktes en altaruppsats av överste Peter Örnklo. 1693-96 försågs väggar och tak med målningar av konstnären Anders Falck från Ulricehamn. Denne ommålade 1703 altaruppsats och predikstol, på bekostnad av "kyrckiones medell" respektive landshövding Bernt Mörner. 1712 omspånades hälften av kyrktaket och kopparrännor uppsattes. 1715 och 1718 spånades resten. 1717 tillverkades ett nytt, rundat altare. 1720 byggdes ett nytt vapenhus med ovalt tak. 1722 rödfärgades väggarna och taken tjärades. 1750 införskaffades ett orgelverk, byggt av Efverhardt. 1772 övermålades altaruppsatsen i vitt och guld. Omkring 1804 försågs kyrkan med nya fönster. 1826 ommålades innerväggarnas pelare och draperingar i vit marmorering.
1886-1890 genomgick kyrkan en grundlig renovering. Ritningarna upprättades av arkitekt Helgo Zettervall vid Kungliga Byggnadsstyrelsen, men följdes ej till fullo. Väggar och tak fick ny spånklädsel med figurer. De förfallna vindfången i norr och söder ersattes av nya. En förstukvist med trappor vid västgaveln ersattes av ett nytt med nystilskaraktär. Fönstren förstorades nedåt och försågs med gjutjärnsbågar. Dörrarna förstorades uppåt. Väggarna målades i en gulbrun oljefärg. Den medeltida sakristian revs och en ny ordnades inne i Ribbingska gravkoret, vars väggar tapetserades och fick ett fönster mot koret för att ge detta mer ljus. Kyrkorummet försågs med ett nytt, något nedsänkt golv. Den slutna bänkinredningen ersattes av en öppen. Tak- och väggmålningar fernissades och vidare återställdes den ursprungliga draperingen och kolonnerna. Altaruppsats och orgelfasad ommålades i befintliga vita med förgyllning. Predikstolen befriades från vit färg och bonades på bekostnad av stallmästare E Sager på Ryfors. Altarringen nygjordes och altaret ombyggdes så att rundningen försvann. Läktaren sänktes och fick två trappor. Allt nytt trä ekådrades. Alla på vinden undanstoppade begravningsvapen restaurerades nödtorftigt och uppsattes i den nya sakristian. 1894 installerades ett nytt orgelverk, byggt av Levin Johansson, Liared, sannolikt vid detta tillfälle försågs läktaren med en utkragning.
1925 omlades kyrkans södra takfall. 1928 återfick väggarna sin röda färg. Sakristians tapeter togs ned och innanfönster insattes här. 1932 utbyttes uppvärmningen med kamin mot centralvärme med lågtrycksånga i enlighet med ett förslag av arkitekt Göran Pauli. Förstukvisten vid västporten ersattes av ett litet vapenhus med pannrum i en källare. Skorstenspiporna drogs upp på ömes sidor om långhusporten, varvid två nya läktartrappor byggdes. I samband med Nya Sverige-jubileet 1937 fick kyrkorummets gamla golv bytas ut p.g.a. svampangrepp. 1947-48 konserverades tak- och väggmålningarna av Sven Wahlgren. 1888 års fernissa borttogs, liksom sentida påmålningar, skador retuscherades. Vid detta tillfälle iordningställdes även nedgången till gravkamrarna under kor och sakristia på initiativ av major E Carlsson. 1949 omlades kyrkans norra takfall.
1968 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Gunnar Hoving. En ny sakristia uppfördes på platsen för den medeltida och en öppning till denna gjordes i korväggen. Vindfången i norr och söder revs och ersattes av nya trappor, den södra med en förstukvist. Portarna nygjordes på dessa ställen. Fönstren återfick sin ursprungliga storlek. 1880-talets bänkar, vilka beskrevs som "såväl stilvidriga som obekväma", ersattes av en sluten bänkinredning med några bevarade bänkdörrar från den ursprungliga som förebild. Elektricitet drogs in för uppvärmning och belysning enligt ett förslag av Rejlers ingenjörsbyrå AB. Den norra läktartrappan ersattes av ett kapprum. En upphöjning av taket ovan orgeln togs bort och lagades med bevarade bräder. Den glasade öppningen mot gamla gravkoret ersattes av ett gallerverk i trä. Rummet omdanades till museum. Altaret ombyggdes och den ursprungliga altarringen återbördades. Konservator Sven Wahlgren rengjorde tak- och väggmålningarna från sot. De nya träytor som tillkom vid fönster- och portminskningarna målades i anslutning till omgivande ytor. Draperingarna kompletterades under fönstren. Altaruppsatsen rengjordes och flagnande färg fästes. En nytillverkad kista åt Johan Printz' förmodade kvarlevor donerades av major E Carlsson. Den medeltida dopfunten konserverades och kompletterades.
1970 installerades ett nytt orgelverk, tillverkat av A Magnusson orgelbyggeri AB, Mölnlycke. Vid detta tillfälle borttogs en sentida utkragning på läktaren och orgeln flyttades fram till läktarbröstet. 1984 konserverades ett porträtt av Maria von Linnestam. 1988 rengjordes altaruppsatsen av konservator Horst Sagner, vilken även fäste färg som flagnade till följd av för torrt klimat.

BOTTNARYDS KYRKA - Timmerkyrkan från 1666 består av ett långhus med korsarmar och i öster ett fullbrett, tresidigt avslutat kor. Söder om koret är det åttakantiga Ribbingska gravkoret. Norr om koret är sakristia från 1968. Väster om långhuset är ett mindre vapenhus från 1932 med åt väster utskjutande pannrum i källarvåningen.
FASAD - Kyrkan vilar på en något ojämn, slätputsad och vitkalkad sockel. Sakristisockeln är av betong och pannrummet likaså. Med jämna mellanrum är små ventiler med vita galler. Syllarna är klädda med svarta, skråkantade bräder. Fasaden är klädd med rödfärgad, kluven spån. Långhusets och korsarmarnas gavelrösten har stjärnor som bildas av spån med spetsig ände. Korgaveln har på samma vis ett kors. Röstena markeras även av en rad med spetsiga spån. Gravkorets spån har rundad nederdel utom på byggnadskroppens hörn. Den slutna lanterninens två våningar har spån med spetsig ände utom på hörnen. Framför södra korsarmens port är en förstukvist från 1968 med spåntäckt sadeltak och rödfärgade spjälstaket, varav det östra kan öppnas för en rullstolsramp av stål. Trappan är av granit med smidesräcken.
FÖNSTER - Alla fönster har bågar och spröjs av vitt trä om inget annat anges. De breda, svarta fodren är ursprungliga. Fönsterblecken är av kopparplåt. De högt sittande fönstren på långhus, korsarmar och kor är stickbågiga med korspost och fyra fasta lufter från 1968. De två nedre har sex rutor var och de övre fyra. I sin västra ände har långsidorna fönster nedan och ovan läktaren. De nedre är liggande med enkla lufter och tio rutor, de övre stickbågiga med enkla lufter och 15 rutor. Dessa är alla handblåsta. Bågarna har hörnbeslag. Sannolikt härrör fönstren från byggnadstiden. Gravkoret har fem rektangulära fönster med mittpost och två lufter. Varje luft har sex handblåsta glasrutor i blyspröjs. Sannolikt härrör de från byggnadstiden. Vapenhuset har åt väster ett stickbågigt fönster med enkel fast luft från 1932 och 16 handblåsta glasrutor. Sakristian har åt norr ett rektangulärt fönster med mittpost och två fasta lufter från 1968 med åtta rutor var. Pannrummet har åt söder ett litet kvadratiskt fönster från 1932 med enkel, öppningsbar, ospröjsad, svart luft med hörnbeslag.
PORT - Korsarmarna har var sin rak pardörr från 1968 med svart fiskbenspanel, breda, svarta foder och granittrappor. Vapenhuset har något indragna portar i norr och söder. Dessa är raka pardörrar från 1932 med svart fiskbenspanel. Gångjärnsbanden är liljeformade och de smidda handtagen lövformade. Portarna har granittrappor med smidesräcken. Pannrumsporten från samma tid är stickbågig med svart fiskbenspanel och liljeformade gångjärnsband. Den raka sakristiporten från 1968 är klädd med svart fiskbenspanel och har en granittrappa.
TAK - Långhuset bär ett brant korstak med valmning över koravslutningen. Vapenhuset bär brant sadeltak och sakristian valmat sadeltak. På vapenhusgaveln är en smidesflöjel med kors och årtalet 1968. Långhusgavlarna bär likadana flöjlar fast utan årtal. Korgaveln bär en förgylld stjärna. Gravkorets åttakantiga tak är delat i tre partier av en sluten lanternin i två plan. De nedre två taken har pyramidform medan det övre utgörs av en lökkupol med smidesflöjel som bär årtalet 1663. Alla hittills nämnda tak täcks av kluven, tjärad spån. De nedersta spånen på varje fall har spetsig ände. Pannrummets tak är välvt och täckt med svart plåt. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt. På sakristitaket finns en mindre skorsten av plåt.