ÖRERYDS KYRKA

ÖRERYDS KYRKA - Den timrade kyrkan består av långhus med något smalare rakt kor i öster och sakristia norr om detta, uppfört 1744-50. I väster är ett kort och kraftigt torn som rests 1763, inkorporerande en äldre klockstapel och krönt av en huv med sluten lanternin.
FASAD - Kyrkan vilar på en låg gråstenssockel som är synlig enbart i söder, där den är putsad. I övrigt ligger syllarna jämns med marknivån och är klädda med sannolikt ursprungliga vita bräder med grov spik. Fasaden är klädd med vit profilerad locklistpanel, som torde ha tillkommit under 1800-talets förra hälft (årtalet 1832 finns på tornets insida). Hörnknutarna är infodrade med bräder och nedtill är vattenbräda. På södra långsidan finns en försträvning och i södra vinkeln mellan långhus och kor ett med sentida vit locklist inklätt stegskydd. Korröstet är klätt med troligtvis sentida locklist och skiljs från den övriga väggen av en enkel gesims. Tornets låga och slutna lanternin är åttakantig och klädd med ursprunglig vit locklist. I varannan sida är en rak ljudöppning med ursprungliga parluckor, vilka bär grå, stående träpanel. Ovan portarna är glasarmaturer från 1900-talets förra hälft.
FÖNSTER - Alla fönster är från omkring 1800 med handblåsta glasrutor och foder, bågar och spröjs av vitt trä. De korta solbänkarna är av vitt trä. De rundbågiga långhus- och korfönstren har T-post med tre lufter, varav några är öppningsbara. Långhuslufterna har tolv rutor var och lunetterna fem. Södra korfönstrets lufter har samma indelning. De östra har 27 rutor var. Sakristians fönster är rektangulära med mittpost och två lufter med tolv rutor var. Fönstret i öster har en målad lunett i överensstämmelse med korfönstren. Västporten har ett liggande överljus med enkel grå luft och sex rutor. Ovan porten är ett litet rundbågsfönster med T-post och tre lufter, med fyra respektive fem rutor. Samma våning har tre lunetter, två i norr och en i söder. Deras enkla lufter har fem rutor.
PORT - Västporten är en ursprunglig rak pardörr med grå fiskbenspanel och smidd dörring. Porten sitter i ett brett och gråmålat samtida foder med överljus, vilket är avtäckt med vitmålad plåt. Framför porten ligger en halvrund granithäll. Den stickbågiga sakristiporten är klädd med en gråmålad rombisk panel och har smitt låsvred. Det breda grå fodret är samtida. Framför porten ligger ett granitblock.
TAK - Långhus och kor bär branta sadeltak och sakristian pulpettak. Torntaket består av två delar, avskiljda genom en åttakantig sluten lanternin. Det nedre takfallet är flackt medan det övre har karnisprofil och övergår i en spets med rikt utsirad smidesspira, vilken kröns av pilar och en tupp. Alla takfall täcks av galvaniserad och falsad, grå plåt från 1908 i storplåtsformat. Hängrännorna utgör en del av täckningen. Alla takfall har stuprör av vit plåt. Långhusets takfot utgörs av en vit rundstav och tornets av vita konsoler.

1738 utdömdes den gamla kyrkan och ombyggnad föreslogs. Trots extra ordinarie kollekter från pastoratet kom nybygget inte att starta förrän 1744. Brist på medel gjorde att den nya timmerkyrkan inte kunde fullbordas förrän 1750. Byggmästare var Jon Andersson från Hammelsbo i Åsenhöga. Häradsmålare Olof Berggren utförde figurmålningar på vägg och läktarbröst i enkel allmogestil. 1763 sammanbyggdes en äldre klockstapel (från 1600-talet och ombyggd 1719) med kyrkans västgavel såsom ett torn. Ett vapenhus inreddes i dess bottenvåning. Detta och bänkinredningen målades 1766 av häradsmålaren och bildhuggaren Sven Nilsson Morin. Denne utförde 1768-69 en altaruppsats. Först 1772 iståndsattes läktaren med stolpar av kyrkvärden Eric Danielsson i Alabo. 1785-86 omspånades kyrkan och rödfärgades 1793-94 av Sven i Kulshestra. 1806 färdigställdes en predikstol av Morin i gustaviansk stil. Denna hade dock beställts redan 1775. Sannolikt är det vid denna tid som kyrkorummet fick sin gustavianska prägel med pappspända väggar, pilastrar och stora rundbågsfönster. Den allmogemässiga målningsskruden doldes. Tornet ommålades 1830. Sannolikt är det i samband med detta som kyrkan fick sin vita locklistpanel. Årtalet 1832 står målat på brädfodringens insida i tornet. Den vita panelen syns på en teckning från 1887.
Sakristian ombyggdes 1863 och altarringen nygjordes 1876. 1889 installerades en orgel, byggd av E A Setterquist & son, Örebro. Hela kyrkan ommålades 1893, varvid interiörens väggfält försågs med schablonmålade listverk. Taktäckningen av spån på tornet och tegel på övriga kyrkan ersattes 1908 av galvaniserad plåt. Under tidigt 1900-tal synes enligt äldre fotografier en ny öppen bänkinredning ha införts. 1923 ommålades interiören av målarmästare C J Rolander, Klevshult. Det sena 1800-talets målade listverk övermålades. Interiören fick en grön färgton medan predikstolens ursprungliga färger framtogs. 1925 ommålades exteriören av målarmästare Malkolm Johansson från Hansabo. 1940 installerades elektrisk belysning och 1948 elektrisk uppvärmning.
1960-61 företogs en restaurering under ledning av arkitekt Lars Stalin. Denna föranleddes av ett ommålningsbehov, medan kyrkan i övrigt var i gott skick. Målet var att lyfta fram interiörens gustavianska prägel. Väggarna försågs med ny spänd papp. Det tidiga 1800-talets färgsättning återskapades på väggar och tak. Konservator Sven Wahlgren tog fram äldre färgskikt på taklisten. Skador retuscherades. Predikstol och altaruppsats rengjordes. Allmogeframställningarna på läktarbröstet togs fram liksom rester av takmålningar på bräder i vapenhuset. Långhusets kamin slopades och ersattes av en dopplats. Golven slipades och fernissades. En ny "tung" bänkinredning tillverkades, vilken skulle framhäva rummets "lätta" väggar. Korbänkarna togs bort. En äldre altarring återbördades och öppnades på mitten. Sakristian försågs med ny skåpsinredning. Förrådet söder om vapenhuset omdanades till toalett. Tornkammaren utanför läktaren iordningställdes som ett litet museum. 1965 införskaffades en ny dopfunt, ritad av Adolf Niklasson. 1974 byggdes ett nytt orgelverk av Västbo orgelbyggeri, Långaryd. 1999 borttogs två bänkrader under läktaren för att ge plats åt kapphängare och en runristad gravhäll, tidigare förvarad i SHM.

ÖRERYDS KYRKA - Timmerkyrkan består av ett långhus med något smalare rakslutet kor i öster och sakristia norr om detta, samt vapenhus i väster. Interiören är ljus och präglas av gustaviansk stil.
LÅNGHUS - Det breda rektangulära långhuset har ingång i väster och tre fönsteraxlar. I väster är en orgelläktare, vilken delvis skymmer den västra fönsteraxeln. Bänkkvarteren delas av en mittgång, över vilken hänger två mässingskronor. Över läktaren hänger två smärre mässingskronor. Under läktarens bakre del är en öppen yta med bokbord och gravhäll i söder och kapphängare av vitmålat stål i norr. Predikstolen är placerad i nordost och har passage från sakristian. I sydost är en öppen yta med golvur och skuret offerbord av ljust trä från 1969.
GOLV - Golvet består av nyligen slipade och fernissade furubräder.
VÄGG - Väggarna har nedtill en bröstning av brunt listverk, vilket upptill avgränsas med en bred grå list. Från sistnämnda reser sig på ömse sidor om fönstren, och i hörnen, ursprungliga, grå pilastrar med baser och joniska kapitäl i rött och guld. Dessa bär taklisten. De fält som bildas emellan pilastrarna är klädda med vit papperstapet. På fälten sitter mässingslampetter. In mot koret är en rak öppning i hela dess bredd. Ovan denna är ett närmast korgbågigt fält, klätt med liggande vitmålade plank och avskiljt från öppningen med taklisten som löper från långsidorna (samma gäller västra gavelröstet). Från listen hänger en vit högtalare. I det sydöstra hörnet hänger ett fotografi av den ursprungliga altartavlan.
PORT - Porten är en rak parställd balansdörr från början av 1900-talet med brunt ramverk och grå halvfranska fyllningar samt kopparhandtag.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren har T-post och tre innanlufter från 1900-talets förra hälft, varav några är öppningsbara. De nedre lufterna har tolv rutor var och lunetten fem. Rutorna är av svagt färgat antikglas. Bågar och spröjs är av vitt trä. Fodren är av vitmålat trä och bildar pilastrar som bär rundbågar.
TAK - Det sannolikt ursprungliga taket har en närmast korgbågig form och är klätt med breda vita bräder. Taklisten består av fyra olika lister. Den övre är kraftigt profilerad och gråmarmorerad, nästa utgörs av ett tandsnitt i svart och brunt, följande har målade grå myntornament på rödbrun botten och den nedersta är grå med enkel profilering. Genom taket löper ett rött dragjärn. Under läktaren är ett ursprungligt tak av breda, gråmålade bräder.
KOR - Det kvadratiska koret har sakristidörr i norr, ett fönster i söder och två i öster, vilka flankerar altaruppsatsen. Långhusets bänkinredning skjuter ett stycke in i koret. Framför altarringen står dopfunt, i söder piano och i norr ambo av omålad furu. Över dopfunten hänger en mässingskrona med duva.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Som långhus. Pilastrar flankerar även sakristidörren. Den ursprungliga altartavlan är målad direkt på väggen bakom nuvarande altaruppsats. Motivet är Korsfästelsen, målat 1749 av häradsmålare Olof Berggren från Västbo härad i samma naiva allmogestil som läktarbröstets målningar. På sidorna av östfönstren hänger två nummertavlor. Ovan sakristidörren sitter en ängel och på sydväggen en tavla.
INNERDÖRR - Den ursprungliga sakristidörren är korgbågig och klädd med brun, rombisk panel samt har dörring. Det samtida fodret är rikt profilerat och målat i rött, grått och brunt. Krönet bär följande utskurna text "Fulbordad 1746".
FÖNSTER - Sydfönstret är som långhusfönstren. Östfönstren har mittpost med tre tvärposter och sju fastskruvade innanlufter från 1923. Lufterna har sex respektive nio rutor var med undantag för lunetten, vilken har fem. Glas, bågar, spröjs och foder är som i långhus.
TAK - Taket utgörs av ett ursprungligt vitt spegelvalv med breda bräder och profilerat listverk. I plafondens hörn sitter vita strålkastare. Taklisten är av samma utförande som i långhuset, något enklare över långhusöppningen dock.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret av trä härrör från 1900-talets förra hälft. Fronten har en infattad fyllning från ett tidigt 1800-talsaltare, vilket bär en förgylld relief av Korset och Ankaret med lager- och palmkvistar mot blå botten. Fyllningen flankeras av kraftiga pilastrar som stöder altarskivan. Bemålningen utgörs av ljusgrå lasyr.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen skars 1768-69 av Sven Nilsson Morin. Formspråket präglas av kvardröjande barock. Korpus utgörs av en rundbågig målning på bräder, föreställande Kristus på korset med stadssilhuett och mörk sky i fonden. På predellan är en kartusch med texten "Si Guds Lamb" i rik fraktur. Predella och korpus flankeras av två halvkolonner med joniska kapitäl och rutnätsdekorerade postament. Dessa bär ett entablement med rikt profilerad krönlist. Gesimsen pryds av flera lösa skurna detaljer som en central kartusch med änglaflykt och bladdekor i anslutning till kapitälen. Det säregna krönet domineras av ett förgyllt kors med mantel och kula, vilket ger altaruppsatsen ett svagt klassicistiskt drag. Detta omges av en rikt skuren lös dekor bestående med akantus, blommor och voluter, vilken ger en påtaglig djupverkan. Bemålningen domineras av blått, grönt och guld samt grå marmorering.
ALTARRING - Den tresidiga altarringen med fasade hörn har löstagbart mittparti och står ett litet stycke från östväggen. Sannolikt är ringen från omkring 1800 och ombyggd 1961. Ringens halvfranska fyllningar bär mörkbrun strukturmålning, några av dem tycks ha fragment av målad blomsterdekor. Ramverket är ljusgrått och listerna förgyllda. Knäfallet är stoppat och klätt med guldtyg.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1961 består av nio rader i söder och tio i norr. Raderna går nästan ända in till långsidorna. Troligen utglesade. Mot koret är låga skärmar med halvfranska fyllningar, lisener och kraftig gesims nedtill. Bänkarnas ryggar är anmärkningsvärt låga och svagt lutande med bokstöd och krokar på baksidan. På de breda sitsarna ligger lösa dynor och under dem sitter radiatorer. De låga och breda raka gavlarna har halvfranska fyllningar och kraftig gesims i höjd med sitsen. Fyllningarna är gråblå medan bänkarna i övrigt är målade i bruna nyanser. I den bakre norra bänken finns en inbyggd liten manöverpulpet.
PREDIKSTOL - Predikstolen är ett rikt skuret gustavianskt verk, färdigställt av Sven Nilsson Morin 1806. Korgen bärs av en rund fot med vulstförsett skaft och har en karnisprofilerad bas med enkla bladreliefer. Korgen är omväxlande konkav och konvex så att en närmast oval form uppnås. Den kraftigt utkragande nedre gesimsen utgörs av ett hålkäl och en lagerbladsbård med stora änglaflykter på hörnen. De konkava/konvexa sidorna av korgen har fält med rutnätsmönster. Frontfältet innefattar en rund medaljong med reliefporträtt av Luther, krönt av festonger. Hörnen markeras av utdragna voluter med skurna blomsterrankor. Den krönande gesimsen har en relativt enkel utformning. Det samtida bokstödet bärs av en seraf och invid detta står ett timglas. På den rundade fondväggen bakom predikstolen är en målad rutnätsdekor, vilken även kamouflerar sakristidörren. På sidorna är rikt skurna palmkvistknippen som bär ljudtaket, vars form överrensstämmer med korgens. Dess undersida har en reliefskuren Jahvesol. Gesimsen är utformad med bladreliefer och ekbladskrans. Taket har en rundad profil med skurna moln som väller ned över ekbladskransen. Överst är en brinnande urna och på sidorna om denna två änglar som bär Gustaf III:s monogram, den ene ett G och den andre en tavla med siffran III. All skuren dekor och alla lister är förgyllda. Fältens bottenfärg är mörkblå och ramverken gråspräckliga. Palmknippena bär silverfärg. Sannolikt är färgsättningen ursprunglig.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och tio stämmor. Den byggdes 1974 av Västbo orgelbyggeri, Långared. Spelbordet är inbyggt i fasaden från 1889 års Setterquistorgel. Denna består av tre pipfält med flankerande pilastrar och kopplade rundbågskrön. Mittfältet är något högre och har bladreliefer i svicklarna. Gesimserna är alla rikt skurna och sidofältens kröns av lövsågade krönlister. Den dominerande färgen är vitt medan lister, gesimser och fyllningar bildar en livfull artikulering med rött, blått och guld.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren vilar på två bjälkar längs mittgången, vilka bärs av fyra smäckra kolonner med höga fyrkantiga postament, tillverkade i ett stycke år 1772. Bemålningen utgörs av bruna nyanser medan listerna är i grått och guld. Läktarbröstet bär åttakantiga fyllningar med allmogemässiga målningar av lärjungarna, vilka håller kraftigt förstorade attribut. Ramverket bär en livfull brun strukturmålning samt några bibelord och årtalet 1749. Målningen utfördes av häradsmålare Olof Berggren. Bröstet kröns av ett senare, brunt träräcke med svarvade dockor. Läktaren har tre gradänger. I norr är tre bänkrader och i söder två. Bänkarna härrör sannolikt från tidigt 1900-tal och har karnisprofilerade gavlar samt brun bemålning. Golvet är klätt med heltäckningsmatta.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten av omålad ek tillkom 1965 efter ritningar av Adolf Niklasson och har kalkform. Cuppan är tolvkantig och foten åttakantig liksom det smäckra skaftet.
NUMMERTAVLOR - De svarta nummertavlorna pryds av förgyllda lagerbladsgirlander och är skurna av Sven Nilsson Morin omkring 1800. Från kröngirlanden hänger på var sin sida två blomformade ljusarmaturer av mässing från 1900-talets början.
TAVLA - En stor målning på bräder föreställer Treenigheten och är med största sannolikhet målad av Detleff Ross från Borås 1769. Den rikt reliefskurna ramen är ursprunglig.
ÄNGEL - En förgylld liten ängel hållande ett grått textband med bibelord är skuren omkring 1800 av Sven Nilsson Morin. Den var ursprungligen placerad på läktarbröstets, nu borttagna, sentida gesims, mellan två vapensköldar.
GOLVUR - Enligt inskription skänktes detta golvur 1825 av Svenning Jeansson i Bjärsved. Det böljande och reliefskurna fodralet bär initialerna J A S och ett utanpåliggande slagverk. Urverket är tillverkat av August Johansson på Kammahag.
GRAVHÄLL - Den medeltida gravhällen är huggen av granit och är något stympad till följd av att den tjänat som trapphäll. En runslinga med bön till Maria omger en inskription med majuskler över de båda begravda makarna. Båda är avfattade på latin. Sannolikt rör det sig om perioden kring 1200. Hällen är fastsatt i väggen med två järnklamrar.
VAPENHUS - Det långsmala vapenhuset har ytterport med överljus i väster och långhusport i öster. Längst i öster är i båda långsidorna öppningar till de symmetriska läktartrapporna. Dessa är ursprungliga av brunmålat trä med svängt lopp. Och deras väggar är klädda med ljust målade samtida bräder. I norr är dörr till förråd och i söder till elcentral samt toalett.
GOLV - Golvet består av breda furubräder, slipade och fernissade i sen tid.
VÄGG - Väggarna består av breda bräder från ett äldre innertak, sannolikt kyrkans ursprungliga. Dessa bär målningar framtagna 1961. Det rör sig om rester av två plafondmålningar, varav den ena skildrar Syndafallet och den andra sannolikt Bebådelsen emedan en ängel avbildas med lilja i handen. Utrymmena vid sidan av plafonderna upptages av blomster- och bladdekor. Några bräder har målade skyar. Upphovsmannen är okänd, sannolikt kan det röra sig om Morin.
PORT - Ytterporten är en ursprunglig rak pardörr av brunmålade bräder med ursprungliga skjutreglar i smide och sentida utanpåliggande lås. Långhusporten behandlas ovan.
INNERDÖRRAR - Sidoutrymmena har raka dörrar av brunbetsade furubräder med handtag och reglar av trä, sannolikt från omkring förra sekelskiftet.
FÖNSTER - Se exteriör.
TAK - Det plana taket består av ursprungliga vita, breda bräder och har en armatur av råglas.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ytterport i väster, kordörr i söder, två fönster i norr och ett i öster. I sydväst är en brun trätrappa från 1863 upp till predikstolsdörren. Kring östfönstret är väggfasta förvaringsskåp från 1961 med brunrosa släta luckor. Öster om kordörren står ett bönaltare från samma år i brunmålat trä och i norr ett skrivbord. Från taket hänger en smärre mässingskrona.
GOLV - Golvet består av breda fernissade bräder, som yngst från 1863.
VÄGG - Väggarna har upp till fönsterhöjd en bröstning av bruna, liggande bräder från 1900-talet. Där ovan är väggarna klädda med vit papperstapet. Mot taket är en gesims av mörkgrå, liggande bräder från 1900-talet.
PORT - Den ursprungliga ytterporten utgörs av en brunrosa bräddörr med kraftiga gångjärnsband och skjutregel i smide. Det breda och profilerade bruna fodret är samtida.
INNERDÖRRAR - Den ursprungliga stickbågiga predikstolsdörren har rundad form och är mot sakristian vit med mörkgrå bård i höjd med takgesimsen. Dörrens smideshasp är ursprunglig. Kordörren behandlas ovan.
FÖNSTER - De rektangulära fönstren har mittpost och två fastskruvade innanlufter från 1900-talets förra hälft. Varje luft har tolv rutor samt bågar och spröjs av vitmålat trä. Fodren är sentida.
TAK - Det plana taket är klätt med ursprungliga vitmålade bräder.
TORN - Allt är av trä.
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - I norr och söder är något vinklade trappuppgångar, kring vilka är sannolikt ursprungliga röda räcken med bänkar. Även längs väggarna i norr och söder är bänkar. I öster är en rak och grå läktardörr från förra sekelskiftet, med halvfranska fyllningar. Kring denna är det breda röda lisener. I norr och söder är lunett med djup smyg. I söder finns två röda strävor och i norr en, vilka är en del av den ursprungliga klockstapelns konstruktion. Golvet består av breda ursprungliga bräder som fernissats i sen tid. Väggarna är klädda med ursprungliga liggande, vitmålade bräder. Under taket bär denna en bred bård. Väggen i väster är en mellanvägg och har i norr en dörr till ursprunglig obehandlad trappa. På östväggen sitter sentida hyllor med författningssamling från 1700-tal till 1900-tal. Taket består av ursprungliga, breda, vitmålade bräder. I rummet förvaras en straffstock från 1691, två nummertavlor i rokoko samt en äldre nummertavla, en relief med Smålands vapensköld (vilken suttit på läktarbröstet och sannolikt är skuren av Sven Morin), en trätavla med Karl XIV Johans monogram, en offerstock, en sockenkista samt en dopfunt i renässansimitation från tidigt 1900-tal.
VÅNING 3 - Allt är av obehandlat trä och de bärande konstruktionerna bilade. I väster är en sentida trappa med räcke samt i golvnivå ett rundbågsfönster. I norr är på samma höjd en lunett. Golvets bräder är av varierande åldrar. Väggarna visar tornets stolpverkskonstruktion med krysstagade väggar och utanpåliggande brädfodring. I öster syns långhusets gavelröste med dess ursprungliga klädsel av rödfärgade kluvna furuspån. I detta är en lucka in till vinden. Genom rummet löper den ursprungliga klockstapelns sex strävor. Takstolen är öppen. I rummet förvaras spelbordet till 1889 års Setterquistorgel, den ursprungliga raka altarringen (?) med svarvade dockor, några bräder från det gamla innertaket som bär skyar med änglar och textband i barock, en offerstock, ett stocklås, ett äldre blyfönster och tre rikt utsirade smidesspiror, varav den ena med ett kors och övriga två med flöjlar, vilka bär initialerna M A I respektive årtalet 1746.
VÅNING 4 - Klockvåningen befinner sig i lanterninen. Allt är av obehandlat trä. På klockstolen syns tydligt att det rör sig om en återanvänd klockstapel och här finns även de tre hjärtstolparna kvar. Lillklockan omgöts 1830 av E Lundquist i Jönköping. Storklockan omgöts 1817 av Jonas Magnus Fries i Jönköping. Båda har elringning. Golvet består av ursprungliga breda bräder och väggarna uppvisar äldre inre fodring av liggande bräder. I sydväst har dåvarande gästgivaren M Kjöllerström skrivit sitt namn med rödfärg samt årtalet 1832, varför fodringen inte är yngre än så. De till stor del ursprungliga ljudluckorna har samtida hällor för låsande bräder. Takstolen är öppen och takets fodring är av samma ålder som den på väggarna.