VALDSHULTS KYRKA

Under 1880-talet började en ny kyrka på allvar att diskuteras. Först 1901 kom dock den slutgiltiga ritningen att fastställas. Denna hade framtagits av ingenjör E T Cedergen vid Nissafors och omarbetats av arkitekt Fritz Eckert vid Kungliga Byggnadsstyrelsen. Den gamla kyrkan revs 1904 och den nya uppfördes under detta och nästkommande år. Byggmästare var A Gren från Öjhult. 1907 färdigställdes en orgel av C A Härngren, Lidköping.
1934 konserverades ett senmedeltida krucifix och uppsattes på altaret istället för 1905 års träkors i vitt och guld. Konservator var K J R Johansson. 1940 ersattes kyrkans taktäckning av plåt med tegel, med undantag för tornet. 1952 målades exteriören vit efter att ha varit gråvit och haft foder och lister i mörkare färg. Målarmästare var Carl Emmanuelsson, Hillerstorp.
1955-56 renoverades interiören under ledning av arkitekt Malte Erichs. Byggmästare var Hjalmar Hulander, Ölsremma. Elektricitet drogs in för uppvärmning och belysning efter ett program av ingenjör R Rosengren. Det var "icke fråga om att ändra kyrkans arkitektur i stort", en lämplig färgsättning skulle räcka för att får rummets rymd att komma till sin rätt. Bänkarna kortades för att anordna sidogångar. Fyra rader borttogs. Gamla kyrkans predikstol i barock konserverades av Sven Wahlgren och ställdes på platsen för kaminen. 1905 års predikstol avfördes ur inventarieförteckningen och på dess plats uppställdes den medeltida dopfunten. Här hängdes även äldre träskulpturer. 1905 års kors återbördades till altaret och en liten skärm sattes för en del av korfönstret. Altarringen tätades på baksidan. Passagen mellan kor och sakristia flyttades längre åt väster och i den gamlas ställe anordnades en skrudkammare. Alla golven slipades och fernissades. I vapenhuset anordnades ny, bekvämare läktartrappa och ett vindfång med skrubbar på ömse sidor. Torntrappan från läktaren flyttades till nordvästra hörnet. Interiörens brungula ockrafärg ersattes av en grågrön vid den totala nymålningen, utförd av målarmästare Tage Johansson, Gällstad. 1978 tilläggsisolerades kyrkans tak. Någon gång under 1980-talet ommålades kyrkans fasader i sin helhet med vit akrylatfärg. 2001 utbyttes takens frostskadade tegel mot skivtäckning i likhet med den ursprungliga taktäckningen. 2003 reparerades skadade delar av stomme och panel på torn och kor, varvid hela exteriören ommålades med återgång till närmast ursprunglig färgsättning.

VALDSHULTS KYRKA - Träkyrkan från 1905 består av långhus med smalare rakt kor i söder, sakristia öster om detta och vapenhus i norr. Interiören har kvar sin ursprungliga prägel av schweizerstil med rika trädetaljer och en kontrastrik men mjuk färgsättning.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i norr via vapenhuset och tre axlar med fönstergrupper. I norr är över porten en orgelläktare. Bänkkvarteren inramas av mittgång och sidogångar, samt en öppen yta framför koret. Över kvarteren hänger fyra mässingskronor. Framför koret är i väster predikstol, tramporgel och ambo (i med inredningen harmoniserande färgsättning) samt i öster piano i ljust trä och dopfunt.
GOLV - Golvet består av fernissade furubräder. I det sydöstra hörnet är kvadratiska plattor av slipad, grå kalksten.
VÄGG - Nederst är en hög golvlist med profilerad kant. Mellan denna och fönstren är en bröstning med stående pärlspont som avslutas upptill med en bred odekorerad list, vilken hänger samman med fönstrens foder. Väggarna är där ovan klädda med liggande pärlspont. Panelen är målad med en ljus grågrön färg. Mellan de tre fönstergrupperna på varje långsida samt i hörnen är mörkgrå lisener med fasade hörn, på vilka stödben från taket går ned. Genom två av dessa löper grå dragjärn. In mot koret samt tornet ovan läktaren är öppningar med tresidiga krön, omgivna av grönbruna profilerade lister. Under fönstren sitter ljust grågröna radiatorer. Vid kor och under läktare sitter mässingslampetter från 1955. Öster om koröppningen hänger några träskulpturer. Invid dessa hänger i koröppningen en vridbar nummertavla. Vid två lisener sitter högtalare i ljust trä. Invid den sydöstra fönstergruppen sitter en mässingsrelief av da Vincis Nattvarden.
PORT - Porten är en rak, ljusgrå pardörr med helfranska fyllningar, sannolikt från 1955. Det profilerade fodret bär samma färg som väggarna.
FÖNSTER - Fönstren sitter i grupper om tre. De har vinkelbrutna krön och enkla, öppningsbara innanlufter från 1900-talets mitt. Lufterna har sju rutor var. Bågar och spröjs är av vitt trä. De breda oprofilerade fodren har samma färg som väggarna.
TAK - Det ursprungliga tredingstaket har öppen takstol. Sparrar, hanbjälkar, snedsträvor och tassar har fasade hörn. Enbart sparrarna mellan fönstergrupperna och i hörnen har tassar samt stödben i form av snedsträvor. Tassarna avslutas med en knopp och har diamantrustik på fogen med snedsträvorna. Övriga sparrar vilar på räfflade konsoler med bas som bär diamantrustik. Mellan sparrarna är längsgående pärlspont. Taklisten är utformad som ett tandsnitt. Allt är målat med en mörk blågrön färg. Under läktaren är ljusgrå pärlspont och bjälkar med fasade hörn.
KOR - Det rakslutna koret har en liten hall med sakristidörr i öster samt fönster i söder och väster. I nordväst är en sentida predikstolstrappa av fernissad furu med träräcke i grågrön lasyr. Över koret hänger två smärre mässingskronor.
GOLV - Som långhus, fast fyra trappsteg högre och sentida. Inom altarringen är heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus, fast målat med en grönbrun färg, som kontrasterar mot långhuset. I sakristihallen är färgsättningen samma som i långhuset.
INNERDÖRR - Den raka och ursprungliga sakristidörren är grå med halvfranska fyllningar och sentida lås samt handtag. Fodret är profilerat och målat i samma färg som långhusväggarna.
FÖNSTER - Altarväggen domineras av en trefönstergrupp, arrangerad kring altaruppsatsen. Det mellersta fönstret är högre, men allt utom dess krönparti döljs av en vinkelbruten gråmålad skärm med halvfranska fyllningar. Fönstren har vinkelbrutna krön och enkla sentida lufter med patinerat antikglas i blyspröjs. Bågarna är av vitmålat trä och det breda oprofilerade fodret ljusgrått. I väster är två kopplade fönster med vinkelbrutna krön. Lufterna är av samma slag som i långhuset, fast med sju rutor och ej öppningsbara. Fodret är av samma slag som ovan.
TAK - Som långhus, fast utan tassar och stödben. I sakristihallen är taket plant och klätt med ljust grågrön pärlspont.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret av trä är ursprungligt. Det bär stående, vita fyllningar med förgyllda lister i grått ramverk med krönande arkitrav.
ALTARUPPSATS - Den ursprungliga altaruppsatsen utgörs av ett träkors i vitt och guld med fyllningar och profilerade ändar. Det står på en predella med Kristusmonogram mot grå botten, vilket inramas av konsoler som bär en tempelgavel.
ALTARRING - Den ursprungliga halvrunda altarringen står ett litet stycke från väggen. Den utgörs av en vinkelbruten arkad som bärs av svarvade dockor, målat i vitt och guld. I svicklarna är grå fyllningar och på baksidan grå träfiberskivor från 1955. Vid ändarna är fyrkantiga poster med profilerade krön. Knäfall och armstöd är stoppade samt klädda med guldtyg.
BÄNKINREDNING - Den ursprungliga öppna bänkinredningen består av elva rader i väster och öster. Mot koret är skärmar med stående vinkelbrutna fyllningar. Ryggarna är lutande och har två hyllor samt krokar på baksidan. På sitsarna ligger lösa dynor och under dem sitter radiatorer. De rikt utformade gavlarna har vinkelbrutna krön med inskurna blomornament samt hålkälsprofil ned mot sitsen, vilket avslutas med en volut. Bänkar och skärmar bär i sin helhet en rödbrun strukturmålning.
PREDIKSTOL - Predikstolen är ett karaktäristiskt bildhuggeriarbete av Jonas Ullberg från Velinga, tillverkat 1718 i barock. Korgen är femsidig och vilar på en sentida åttakantig grön fot. Korgens sidor har rundbågsfyllningar med skildringar av Kristus och evangelisterna i halvskulptur. I svicklarna är blomsterdekor. Hörnen markeras av vridna kolonetter med kompositakapitäl. På basens gesims är kartuscher med figurernas namn. Entablementet bär genombruten akantusdekor och på krönet samtida bokstöd samt timglas. Det sexkantiga ljudtaket har på undersidan en kupol med svävande duva. På sidorna står kartuscher med genombruten akantus och på hörnen sitter små änglar. Den restaurerade bemålningen på predikstol och ljudtak härrör sannolikt från 1769 och utfördes av Sven Nilsson Morin. Färgskalan domineras av blågrönt, benvitt och tidstypisk "pantermålning" med svarta fläckar på orange botten.
ORGEL - Orgeln består av en manual, pedal och åtta stämmor. Den byggdes 1907 av C A Härngren i Lidköping. Spelbordet är fristående och vänt mot söder. Fasaden utgörs av tre rundbågiga pipfält, varav det mellersta är större, med flankerande pilastrar och krönande vimperger med krabbor och trepassblinderingar. Bemålningen går helt i vitt och guld.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren bärs av åtta bjälkar med kontursågade ändar, vilka vilar på en tvärbjälke, som i sin tur bärs av två pelare med kontursågade snedsträvor och svarvade mellanstycken. Alla bjälkar har fasade hörn och grönbrun bemålning. Bröstet utgörs av en arkad i överrensstämmelse med altarringen, fast med små tärningskapitäl. Den avdelas av fyra poster med fasade hörn och profilerade krön. Bemålningen är som på altarringen. Golvet är klätt med heltäckningsmatta och i söder är två korta bänkrader.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den kraftiga sandstensdopfunten är huggen i ett stycke. Fot och cuppa är runda med rak profil. Foten är något smalare och avslutas mot cuppan med vulst och hålkäl. Dopfunten saknar uttömningshål och torde kunna dateras till 1200-talets andra hälft.
NUMMERTAVLOR - Nummertavlan från 1905 är svart och rektangulär. Det grå ramverket har räfflade pilastrar och konsoler samt profilerad gesims. Listerna är förgyllda. I vapenhuset står en nummertavla från 1700-talet med svarvad fot och rundbågskrön med målad ängel.
TRÄSKULPTUR - Från senmedeltid finns ett realistiskt krucifix med inskription från 1700-talet. De betydligt enklare halvskulpturerna av evangelisterna torde vara från 1700-talet. Bemålningen på dem alla är sannolikt från denna tid.
PREDIKSTOLSDÖRR - Från predikstolstrappan hör en rak dörr från 1718 med fyllningar som bär en redogörelse över "Trappa eller väg till det eviga livet" samt Jonas Ullbergs signatur och en inskription över 1769 års bemålning med Sven Nilsson Morins initialer. Dörren förefaller ej ha varit övermålad.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ytterport i norr, kordörr i väster och fönster i söder, med skrivbord framför. I sydväst är en mindre skrudkammare från 1955. Från taket hänger en mässingskrona.
GOLV - Golvet är klätt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus. I väster är söder om kordörren en rak öppning med draperi in till skrudkammaren. Dörren är nedtagen.
PORT - Ytterporten är av samma slag som kordörren.
INNERDÖRR - Se kor.
FÖNSTER - Se exteriör. Foder som långhus.
TAK - Som långhus, fast valmat åt öster och utan tassar och stödben. Bemålningen är rödbrun.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har vindfång från 1955 i norr med elcentral i väster och förråd i öster. I söder är långhusport, i väster fönster och i öster trappa från 1955 med ledstång, båda av fernissad furu. Mot trappan är en mellanvägg. I väster står kapphängare av obehandlad furu och sockenkista.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Som långhus. I öster hänger två svarta trätavlor från 1769 med vit inskription, den ena ett epitafium över Lars Bjugg och hans son Hans, båda komministrar och den andra en Series pastorum. Sannolikt är de utförda av Sven Nilsson Morin. I väster sitter ett skåp med den gamla predikstolsporten och några med blomsterdekor bemålade bräder från gamla kyrkan samt en nummertavla.
PORT - Mellan vindfång och vapenhus är en ursprunglig, parställd balansdörr med helfranska fyllningar. Dörrhalvornas övre hälft är genombruten och glasad med spetsbågig träspröjsning. Handtagen är ursprungliga och portens bemålning grå.
INNERDÖRRAR - Dörrarna till förråd och elcentral är från 1955 och har halvfranska fyllningar och rakt krön.
FÖNSTER - Som sakristia.
TAK - Det plana taket är klätt med ljust grågrön pärlspont.
TORN -
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - I söder är hela våningen öppen in mot läktaren, där orgeln är placerad. I väster, norr och öster är fönster. Mot trappuppgången i öster är en skärm av stående grå pärlspont och post med fasade hörn och profilerat krön. I nordväst är ett inklätt och isolerat trapphus med en ursprunglig och obehandlad trätrappa. Golvet består av fernissade furubräder. Väggarna är klädda med grå pärlspont, vilken nedtill är stående och upptill liggande. Den stadgande stolpkonstruktionen är delvis synlig. Taket är plant och klätt med grå pärlspont.
VÅNING 3 - Allt trä i klockvåningen är obehandlat. Klockstolen är till stor del sentida och i denna hänger två klockor. Lillklockan är gjuten 1670. Storklockan göts 1523 av Ulf Sonnasson i Skänninge. På byglarna finns mansansikten och på ena sidan en Mariabild med Jesusbarnet. Klockan bär såväl inskription med fraktur som rundstavsdekor. Klockan är mycket filad med anledning av att kyrkmalm tillskrevs magiska egenskaper och gärna användes i folklig läkekonst. Båda klockorna har elringning. Klockvåningens golv består av ursprungliga bräder. Väggarna visar den bara timmerstommen och stolpverket med krysstag. Framför ljudgluggarna är ursprungliga luckor med pärlspont. I norr är en ursprunglig trätrappa med räcke. Kring klockstolens övre del är en avsats med ursprungliga krysstagsräcken. Stegar leder upp i huv och lanternin, vilka båda bär hantverkarsignaturer på brädfodringen.

VALDSHULTS KYRKA - Träkyrkan är i sin helhet uppförd 1904-05 och präglas av "schweizerstil". Den består av långhus med smalare rakt kor i söder, sakristia öster om detta med utkragande vindfång åt norr. Långhuset har vidare ett torn i norr med skärmtak över ingången och torntak med liten lanternin.
FASAD - Kyrkan vilar på en hög sockel av grovt huggen granit, vilken vad gäller kor och sakristia har två skift och rundstrukna fogar. Väggarna har nedtill vattenbräda och upp till fönsterhöjd stående träpanel, vilken avslutas med en horisontal list, från vilken fönstergrupperna reser sig. Ovan denna är panelen liggande. Panelen är beige medan lister, foder, hörnomfattningar, gesimser och vattenbräder är ljusgröna. Sistnämnda gäller även de stolpar som stadgar långhuset mellan fönstergrupperna och på hörnen. Tornporten har ett sadelformat skärmtak som täcks av svart plåt och bär ett förgyllt kors. Vindskivorna har samma dekor som byggnadens övriga. Skärmtaket bärs av två svarvade dockor med fyrkantiga postament via en rundbåge och ett röste klätt med stående panel. Mellan postamenten och väggen är längs trapplanet skärmar med stående panel. Allt är målat i beigt och ljusgrönt. På röstet står följande målade inskription: "B. 1903-1905". Tornets klockvåning är markerad med en gesims, från vilken vertikala lister reser och knyter samman den med ljudgluggarnas foder. Ljudgluggarna sitter i grupper om tre och har vinkelbrutna krön samt träjalusier. I höjd med deras krön löper ännu en gesims, ovan vilken panelen är stående.
FÖNSTER - Alla fönster är ursprungliga och har enkla öppningsbara lufter med bågar och spröjs av vitt trä samt handblåsta glas och hörnbeslag. Fodren är breda, oprofilerade och ljusgröna. Långhusfönstren sitter i grupper om tre och har vinkelbrutna krön. Antalet rutor per luft är 16. Koret har i gaveln en trefönstergrupp där mittfönstret är högre. Alla är de vinkelbrutna och sitter i ett gemensamt foder. Mittfönstret har 16 rutor och sidofönstren 14. I korets västra vägg och i de tre sidorna av tornets andra våning är två kopplade fönster med vinkelbrutna krön och 14 rutor var. Tornets bottenvåning har åt väst och öst två kopplade rektangulära fönster med sex rutor var och vinkelbrutna foder. Sakristian har åt söder ett likartat fönster fast med rektangulärt foder. Klockvåningen har åt söder, alldeles ovan långhusnocken, ett liggande fönster med fyra rutor. I tornets nedre takfall finns fyra kupor med kvadratiska fönster, vilka har fyra rutor var. Lanterninen har i varje sida två kopplade rektangulära små fönster med sex rutor var.
PORT - Tornporten är en rak och ursprunglig pardörr klädd med röd stående panel och hjulformade gångjärnsband. Framför porten är ett skärmtak och en granittrappa med sentida järnräcken. Sakristiporten är likaså ursprunglig och rak med samma beklädnad och granittrappa. Gångjärnsbanden är dock liljeformade.
TAK - Långhus och kor bär sadeltak som flackar ut något mot takskägget. På gavlarna är stora kors, klädda med svart plåt. Sakristian har ett valmat sadeltak. Alla dessa takfall har kraftiga takskägg med profilerade sparrändar och bär skivtäckning av svart plåt från 2001. Det spetsiga torntakets nedre takfall är fyrkantigt med kupor och bär en åttakantig låg lanternin med halvkolonner på hörnen. Takfallet ovan detta har karnisprofil för att därefter bilda en spets med smitt hjulkors på kula i toppen. Torntaket är täckt med kopparplåt. Alla kyrkans takfall har hängrännor och stuprör av ljusgrön plåt.