NORRA HESTRA KYRKA

Efter den gamla timmerkyrkans utdömande kom en ny att resas 1752-53. Byggmästare var John Andersson i Åsenhöga. Interiören kom 1756-57 att dekoreras med målningar av boråskonstnären Detleff Ross, vilken även svarade för "predikostolens och altaretaflans stopherande". Taket hade försetts med en målning av Himmelen och ovan läktaren en av Helvetet. Den senare skall ha inbegripit "Rike Mannen" med ett spelkort visande alla fyra essen. 1787 omspånades taket på norra sidan och alla tak rödfärgades 1792. Det norra takfallet omspånades på nytt 1818. Södra takfallet och kyrkans fasader omspånades 1821. Taktäckningen byttes 1852 mot tegel. Sakristian ombyggdes 1865 och försågs med tegeltak samt en direkt uppgång till predikstolen.
1871 införskaffades en orgel byggd av E A Setterquist, Örebro, vilket föranledde utvidgning av kyrka och läktare. Detta verkställdes under detta och följande år, varvid kyrkan förlängdes åt väster. Vid detta tillfälle ersattes fasadernas spån av träpanel som målades med vit oljefärg. Interiört så tycks ett nytt innertak ha tillkommit. Väggarna målades i ljus oljefärg. Ett fält ovan koröppningen med en skildring av Paradiset (troligen utförd av flera olika konstnärer) övermålades och i dess ställe gjordes ett marmorerat fält med texten "Ära vare Gud". Predikstol och altaruppsats målades i vitt och guld enligt tidens smak. Troligen är det i detta sammanhang som en kamin installeras i korets nordöstra hörn. 1886 skedde ny exteriör ommålning. Vid stämma 1905 beslutades om framtida nybyggnation av kyrkan, varför endast nödvändiga reparationer skulle företagas.
Ett nybygge blev det dock aldrig, istället kom en restaurering att genomföras 1925-26 efter ritningar av arkitekt Anders Roland vid Kungliga Byggnadsstyrelsen. Byggmästare var L J Johansson, Svenljunga. Målarmästare var C J Rolander, Klevshult. Målsättningen var en återgång till utseendet innan 1871. Skadade delar av panelen utbyttes och fasaderna blev åter rödfärgade. På långsidorna anbringades ett par försträvningar. Fönstren reparerades och fick nya fönsterbleck. Västra gavelröstets vinkelbrutna hörnfönster igensattes och mittfönstret försågs med nya bågar i enklare spröjsning. Sakristians pulpettak ersattes av ett sadeltak. Den befintliga täckningen av dålig stickspån på övriga tak ersattes av enkupigt lertegel, ehuru den ursprungliga ambitionen hade varit kluvet spån. Nockbräder och vindskivor nygjordes. Hängrännor och stuprör uppsattes. Vissa reparationer av kyrkans grund utfördes. Interiören genomgick flera ändringar. Kaminen ersattes av en ny mitt på norra korväggen, varför sakristidörren fick flyttas. Dörren nygjordes men fodret bevarades. Hela kyrkan försågs med nya golv. Bänkarna försågs med nya sitsar och gavlar med pilastrar. Dörrarna sparades och ryggarna gjordes lutande. Några korbänkar anordnades. Altarring och dopfunt nygjordes. Innanfönster insattes. Orgeln försågs med ett nytt verk av Olof Hammarberg, Göteborg. Den södra läktartrappan revs för att ge utrymme åt en bälg. Sakristian försågs med helt ny inredning. Elektricitet drogs in för belysning efter ett förslag av firma Luth & Rosén. Väggarna målades gråvita med svag marmorering. Taket målades gråvitt och fick ny panel i hålkälen. Äldre färger på altaruppsats och predikstol framtogs, liksom paradisskildringen ovan koröppningen. Dessa färger fick bli vägledande för övrig färgsättning. 1952 installerades elektrisk uppvärmning efter förslag av Grimsås Elektriska Affär. 1956 borttogs en korbänk i söder för att ge plats åt en ny dopfunt, vilken färdigställdes 1961 efter ritning av arkitekt Adolf Niklasson.
1969-70 verkställdes en genomgripande renovering under ledning av arkitekt Per Rudenstam. Byggmästare var Wiktor Lundin och målarmästare Erling Palmqvist. Rötskadade delar av panel och vindskivor utbyttes och fasaderna ommålades. Ytterdörrarna nygjordes. Nytt tegel lades på taken, även vid detta tillfälle var dock den ursprungliga intentionen att använda spån. Skorstenen revs och likaså kaminen i koret. Dörren mellan sakristia och kor flyttades tillbaks till sin ursprungliga plats. Elinstallationerna föryngrades. Alla golv slipades och fernissades. Bänkkvarteren försågs med nya ryggar och sitsar. Bänkdörrarnas fyllningar försågs med ny blomsterdekor (rester fanns av äldre). Korbänkarna togs bort i sin helhet. Sakristian försågs med helt ny inredning. Altaret nygjordes. En helt ny orgel installerades, byggd vid Hermann Eule Orgelbauanstalt i Bautzen, DDR. I samband med detta slopades läktarbänkarna för att ge plats åt kör. Konservatorsarbeten utfördes av Sven Wahlgren. Dekor på tak, vägg och hålkäl i koret framtogs. Plafondmålningen i koret och läktarbröstets figurmålningar befriades från senare hårdhänta ommålningar liksom altaruppsatsens tavla. Predikstolens ursprungliga färgsättning framtogs. Dess ljudtak slopades, trots tveksamhet från församlingen, emedan arkitekten fann den dåligt inkomponerad i rummet. Hela interiören ommålades i anslutning till de färger som framtagits i koret. Vid detta tillfälle täcktes och övermålades paradisskildringen ovan koröppningen med hänvisning till dess ofullständiga karaktär. I vapenhuset anordnades ny elcentral och kapphängare m.m. 1990 uppställdes vid ytterporten en rullstolsramp av standardtyp i rostfritt stål, vilken ännu ej målats.

NORRA HESTRA KYRKA - Timmerkyrkan uppfördes i sin helhet 1752-53. Kyrkan består av långhus med smalare rakslutet kor i öster och sakristia norr om detta. Långhuset utvidgades något åt väster 1871-72 och inkorporerar där vapenhus.
FASAD - Kyrkan vilar på en sockel med grovkornig och omålad puts. Syllarna är klädda med bräder. Timmerstommen är klädd med locklistpanel från 1871 och har infodrade hörnknutar, två försträvningar från 1925 per långsida och nedtill vattenbräda. Allt trä är målat med röd olje(?)färg. Ovan västporten sitter en enkel glasarmatur från 1925 och invid sakristiporten en av antikglas.
FÖNSTER - Alla fönster har blyspröjs och bågar av vitt trä, om inget annat anges. De sentida fönsterblecken är av kopparplåt. De breda fodren är svarta och ursprungliga. Långhus och kor har stickbågade fönster med ursprungliga enkla, fasta lufter, försedda med stormjärn. Långhusfönstren har 36 handblåsta glasrutor medan korfönstren har 24 gula antikglasrutor från 1925. I långhusets gavelröste är ett stort liggande fönster med tre rektangulära lufter från 1925 med 18 rutor var. I korets gavelröste är ett litet kvadratiskt fönster med enkel luft och fyra rutor i vita träspröjs. Sannolikt är det ursprungligt. Sakristian har åt norr två rektangulära fönster med mittpost och två öppningsbara lufter från 1925 (?) med tolv rutor var.
PORT - Alla portarna är från 1969 och har rak form samt är klädda med svart, liggande, bred fasspontpanel. Västporten är en pardörr och sitter i ett brett vitt foder, sannolikt från 1871, med profilerat entablement, avtäckt med kopparplåt. Framför porten är en hög granittrappa med rullstolsramp från 1990 åt söder. Rampen är av omålat rostfritt stål. I väggen sitter svarta träräcken. Framför sakristiporten är likaså en granittrappa.
TAK - Alla byggnadskroppar bär branta sadeltak med täckning av enkupigt lertegel. Vindskivorna är av svarta, sentida bräder. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.

NORRA HESTRA KYRKA - Timmerkyrkan består av ett långhus med närmast fullbrett rakt kor i öster, sakristia norr om detta och vapenhus i väster. Interiören präglas - trots senare tiders renoveringar - ännu av byggnadstidens ideal och uppvisar en kraftig färgsättning medan ljusinsläppet är lugnt. All målad dekor utfördes 1756-57 av Detleff Ross från Borås.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster och tre fönsteraxlar samt ett fönster i västra gavelröstet. I väster är en orgelläktare, vilken delvis skymmer den västra fönsteraxeln. Bänkkvarteren delas av en mittgång, över vilken hänger två mässingskronor. Predikstolen är placerad i nordost, inom bänkkvarteret med passage i öster från sakristia.
GOLV - Golvet består av fernissade furubräder från 1925. I bänkkvarteren är det något högre.
VÄGG - Väggarna visar den slätbilade stommen av liggtimmer. I den västra delen av långsidorna är stolpar med kraftiga järnband som löper tvärs över. Något öster om läktaren syns lagningar som tyder på att läktaren flyttats bakåt 1871. I det nordöstra hörnet är en försträvning i form av ett fastskruvat järnband. Väggarna bär en vit bemålning. Ett grått dragjärn löper tvärs igenom långhuset, alldeles under taklisten. Mellan fönstren sitter mässingslampetter och akvareller. In mot det lägre koret och något smalare koret är en öppning i hela dess vidd. På södra sidan om denna bär väggen en målad röd bröstning. Ovan öppningen är väggen klädd med liggande gråmålade plank. Under färgen döljer sig en skildring av Edens lustgård. Här sitter en vit högtalare. Västra gavelröstet är klätt med grå glasfiberväv.
PORT - Den sannolikt ursprungliga porten utgörs av en rak, gråmålad pardörr med halvfranska fyllningar och handsmidda gångjärnsband samt reglar. Handtag och lås är senare.
INNERDÖRR - Mellan predikstol och sakristia är en rak vitmålad dörr från 1865 med halvfranska fyllningar.
FÖNSTER - De stickbågiga fönstren har enkla, fastskruvade innanlufter från 1925 med sex rutor. Bågar och spröjs är av ljusgrått trä. De breda grå fodren är ursprungliga och har en enkel profilering längs kanterna. Gavelfönstret är närmast kvadratiskt med tre rektangulära, fastskruvade lufter från 1925. Dessa har tre rutor var. Bågar och spröjs är som ovan. Fodret är brett och grått men sentida.
TAK - Taket utgörs av ett sannolikt ursprungligt, grått spegelvalv. I spegeln är breda bräder och i kälen sentida smala. Kronfästena är runda med genombrytningar. Kring orgeln är sex stycken infattade kvadratiska ljusarmaturer från 1969. Den kraftigt profilerade taklisten är grön. Under läktaren är äldre gråmålade bräder med fyra infattade armaturer av samma slag som kring orgeln.
KOR - Det kvadratiska koret har sakristidörr i norr, ett fönster i söder och två i öster som flankerar altaruppsatsen. I norr står piano och i söder dopfunt.
GOLV - Som långhus, fast ett trappsteg högre.
VÄGG - Väggarna visar samma slätbilade timmerstomme. Nedtill är en rödbrun bröstning med i norr och söder två stycken stående fält som rymmer blomsterknippen målade i grisaille på mörkbrun botten och inramade av illusionsmålade lisener, likaså i grisaille. På väggarnas övre vita fält syns fragment av dekormåleri i form av akantus. I nordväst är en äldre försträvning i form av ett fastskruvat järnband. Invid detta sitter ett timglas på smidesarm, inköpt i Göteborg 1746. På väggarna sitter mässingslampetter. Längs golvet är en mörkbrun bård och i söder radiatorer i samma färg.
INNERDÖRR - Den stickbågiga, ljusgrå sakristidörren härrör från 1925 och har halvfranska fyllningar. Kring dörren är ett ursprungligt foder med bevarad brun marmorering och följande utsparat på krönet "A I S ANO 1752".
FÖNSTER - Som långhus. Fodren är vita.
TAK - Taket utgörs av ett ursprungligt spegelvalv av breda bräder och kraftigt profilerade lister. I plafonden är en skildring av Treenigheten. Hålkälen är i korets östra hälft smyckat med akantus i grisaille på rödbrun botten. Mitt på kälets sidor är illusionsmålade fält i stil med dem på väggbröstningen. Tak- och plafondlist bär brun marmorering. Vid plafondens hörn sitter svarta strålkastare. I nordväst är en vindslucka.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret från 1969 består av liggande, obehandlade furubräder med knut. Altarskivan i samma material har skråkant.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen härrör från 1756 och utgörs av en rundbågig olja på pannå, utförd av Detleff Ross, Borås. Motivet är Kristus på korset med en stadssilhuett i bakgrunden. Kring ramverkets krön är enkla skurna snäckornament. Tavlan flankeras av två räfflade pilastrar som bär ett kraftigt profilerat entablement. På predellan är en liggande kartusch med den förgyllda texten "Si Guds Lam" i rik fraktur. Den flankeras av de två postament, med sprött målade blommor, vilka bär pilastrarna. Längs yttersidorna och ovan entablementet är lövsågad och genombruten akantusdekor med målade konturer. Altaruppsatsen är med undantag av tavlan helt målad i grå lasyr 1969.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen står ett stycke från väggen. Den härrör från 1925 och har liggande halvfranska fyllningar. Utåt är ramverket är grått och fyllningarna mörkgråa, inåt ljusgrått. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen löper ända ned till västväggen och ända fram till koret. De 15 raderna i norr och söder når ända in till långsidorna. Mot koret är skärmar från 1925 med halvfranska fyllningar. Ryggar och sitsar härrör från 1969. Ryggarna är lutande och liksom sitsarna av fernissad furu. På baksidan är de klädda med vit glasfiberväv och har bokhyllor. På krönen är mot gången hål för ljushållare. De raka gavlarna är från 1925 och har renässansimiterande räfflade pilastrar med nedåt avsmalnande form. De ursprungliga dörrarna har två kvadratiska fyllningar och samtida smidesgångjärn. Dess skjutreglar och krönlister är sentida. I fyllningarna är målad blomsterdekor från 1969 på botten av blåvit marmorering. Lister och pilastrar är mörkt grågröna och ramverken rödbruna.
PREDIKSTOL - Den fyrsidiga predikstolen tillverkades 1659 och präglas av senrenässans. Sannolikt har den ursprungligen stått i Åsenhöga kyrka. Korgen står på en ursprunglig åttakantig svart fot och har en avsmalnande bas, klädd med samtida rödmålade bräder. Nedtill har korgen en kraftig vulst. Från denna reser sig på hörnen svarvade dockor i två våningar med diamantrusticerade baser. Sidorna bär fyllningarna i två våningar. De nedre är kvadratiska med reliefskurna blommor inom fyrpass. De övre innefattar en rundbåge som bärs av två räfflade pilastrar. I svicklarna är blomreliefer, inom bågen en målad halv blomma och överst tandsnitt samt äggstav. Den ena av sistnämnda fyllningar bär en fragmentarisk inskription på svart botten. Mellan de två våningarna av fyllningar är diamantrustik. De båda centrala sidorna har här även kartuscher med initialerna I B D respektive årtalet 1659. Det kraftigt profilerade entablementet har lövsågad nederkant samt tandsnitt och äggstavslist. På detta står ett sannolikt samtida bokstöd. Korgens rika och ljusa bemålning är ursprunglig och består på ramverken av blågrått och på listverken av ljusbrunt, delvis marmorerat. Färgsättningen framtogs 1969. Ett sekantigt platt ljudtak tillverkades 1756 av Arvid i Snärebo och Lars i Hestra. Detta saknar bildhuggeriarbeten, men har däremot enkelt lövsågade frontoner och draperingar med målad akantusdekor och kartuscher. Detta ljudtak avlägsnades 1969 och togs om hand av hembygdsföreningen, i vars uthus det nu befinner sig.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 13 stämmor. Den är byggd 1969 av Hermann Eule, Bautzen. Spelbordet är inbyggt i fasaden som består av fem rektangulära pipfält i symmetriskt arrangemang där piporna är en dekor. Fasaden är av fernissad furu.
LÄKTARE - Läktaren vilar på fyra grågröna pelare från 1871 med fasade hörn samt två vita hörnpilastrar med fasning. Det ursprungliga bröstet bär stående halvfranska fyllningar. På dessa är målningar av Kristus och lärjungarna. På ramverket är inskriptioner med deras namn och årtalet 1757. Mellan fyllningarna är girlander som bär festonger, målat i grisaille i stil med dem i koret. Bottenfärgen är rödbrun och den profilerade krönlisten brunmarmorerad. På krönet är ett grått järnräcke. Den svängda läktartrappan är klädd med heltäckningsmatta och har sentida ledstång av fernissad furu. Kring trappuppgången är en skärm, klädd med grå glasfiberväv. Läktaren har tre gradänger med lösa stolar och golv klätt med heltäckningsmatta. Läktarbröstet har en inbyggd manöverpulpet.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den åttakantiga dopfunten av ek tillkom 1961 och är ritad av Adolf Niklasson. Cuppan står på en smal fot och båda vidgas åt var sitt håll. Varannan sida på cuppan har en rundel med relief av en av evangelistsymbolerna, målad i silver.
AKVARELLER - De fyra akvarellerna är utförda av Joël Mila 1961 och föreställer dennes takmålningar i Skallsjö kyrka, Marie Bebådelse och De tre vise männen, Kristi födelse, Nattvarden och Pingst. Skildringen är svagt stiliserad och koloristisk. Formatet är liggande och ramarna är klädda med vit väv.
VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har ytterport i väster, långhusport i öster och dörrar till toalett och läktartrappa i norr. I söder är elcentral bakom en vikvägg från 1969 med ramverk av obehandlad furu och fyllningar klädda med vit glasfiberväv.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Väggarna är klädda med vit glasfiberväv på träfiberskivor. I väster och öster sitter kapphängare.
PORT - Ytterporten är en rak pardörr från 1969 med klädsel av brunbetsad slätspont. Långhusporten behandlas ovan.
INNERDÖRRAR - De båda innerdörrarna är raka och gråa med halvfranska fyllningar och knoppformade mässingshandtag. Dessa härrör sannolikt från 1950.
TAK - Det plana taket är klätt med vitbetsade bräder från 1969 och har två armaturer av antikglas och bly.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ytterport i väster, kordörr i söder, två fönster i norr och svängd trappa från 1865 till predikstolen i sydväst. Sistnämnda är klädd med heltäckningsmatta och dold bakom en mellanvägg. Hela södra sidan upptages av väggfasta förvaringsskåp från 1969 av obehandlad furu, vars dörrfyllningar är klädda med vit glasfiberväv. I öster står ett bönaltare, likaså av obehandlad furu.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Väggarna är klädda med vit glasfiberväv på träfiberskivor. På norra väggen hänger kollekthåvar.
PORT - Den raka ytterporten från 1969 är klädd med mörkbrunt betsad slätspont. Fodret är brett och ljusgrått samt härrör sannolikt från 1925.
INNERDÖRRAR - Dörrarna till kor och predikstol behandlas ovan.
FÖNSTER - De rektangulära fönstren har mittpost och två innanlufter från 1925, varav det ena fönstrets är öppningsbara. Varje luft har två rutor. Bågar och spröjs är av ljusgrått trä, liksom de sentida breda fodren.
TAK - Det plana taket har kvar de ursprungliga breda gråmålade bräderna. På taket sitter en armatur av antikglas och bly.
VIND - På vinden kvarstår ännu övre delen av det ursprungliga västra gavelröstet med dess klädsel av kluven spån. Detta sitter i höjd med vapenhusväggen. I östra långhusgaveln och på flera ställen i taket sitter brädor från den gamla kyrkans innertak med välbevarad målad renässansdekor i form av fyllningar och blomsterornament. På vinden förvaras även ett antal bräder som hör från det ursprungliga långhustaket, vilket dekorerades av Detleff Ross 1756. Dessa bräder bär målningar av skyar, änglar och textband. Fram till 1947 hade de suttit i ett uthus vid skolan. På vinden förvaras även en nummertavla och en dopfunt från 1925 i form av en räfflad kolonn.