RUMSKULLA KYRKA

Rumskulla kyrka omnämns första gången 1320. Denna träkyrka kom att brukas under en mycket lång tid. Ett antal bjälkar från medeltidskyrkan finns bevarade. De har använts vid bygget av den nya kyrkans tak och kan ses från kyrkans vind. På dem finns rester av två lager med dekorationsmåleri. Trots en stor utbyggnad i mitten av 1700-talet blev medeltidskyrkan tillslut för trång. 1792 fattades beslutet att bygga en ny kyrka men det tog sin tid innan bygget kunde inledas.
År 1834 påbörjades arbetet. Kyrkan byggdes i nyklassicistisk stil efter ritningar av byggmästaren Carl Robert Palmer. Efter att ritningarna hade omarbetats av Carl Broman vid Överintendentsämbetet ledde Palmer bygget. Teglet inköpets dels från Hagelsrum och dels från Totebo. Den nya kyrkan uppfördes på samma plats som den medeltida kyrkan. År 1837 invigdes kyrkan av biskop Johan Jakob Hedrén.
Från medeltidskyrkan överfördes en del inventarier bl.a. klockan, gjuten 1769 av Elias Fiers Thorsson från Jönköping, dopfunten, från mässingsbruket i Norrköping och skänkt till kyrkan 1683 av ett antal bönder i socknen samt det medeltida altarskåpet som troligen tillverkats av Johannes Stenradt i Lübeck och som har daterats till 1475. Två begravningsvapen över medlemmar av ätten Leijonhielm som tidigare hängt i den medeltida kyrkan hänger i dag på långhusets södra och norra vägg.Den nya kyrkan försågs 1840 med ett nytt orgelverk tillverkat av orgelbyggaren Sven Nordström, Norra Solberga. Detta verk byttes 1926 mot ett nytt tillverkat av Setterqvist&Son, Örebro.
År 1888 installerades värmekaminer i kyrkorummet och 1898 byttes kyrkans spåntak mot ett tak av järnplåtar. Den första mera omfattande renoveringen av kyrkan gjordes 1904. Det medeltida altarskåpet från den gamla kyrkan konserverades då mycket hårdhänt och placerades i altaret. Altarskåpet ersatte ett altarkors som flankerades av två gipsfigurer föreställande Bönen och Ordet. På var sida om altarnischen placerades två svartbruna pilastrar som bar upp en båge med texten Så älskade Gud världen. Ovanför denna fanns två änglar som höll upp ett band med texten Frid på jorden. Altarnischen försågs med draperimåleri. Kyrkorummets väggar målades i svagt brunt med en oljemålad bröstpanel. Taket målades i svagt blått med förgylld taklist och inredningen målades brun med sparsam förgyllning. Dessutom fick kyrkan nya fönster med dubbelt glas. Exteriört ommålades kyrkans tak. Kanske var det också vid den här tiden eller strax innan som kyrkans fasad avfärgades helt i vitt. På ett ålderdomligt, odaterat fotografi kan man se att kyrkans fasad haft en mörkare färg medan omfattningarna varit avfärgade i vitt. År 1913 fick kyrkan ytterligare en klocka som gjutits av K. G. Bergholz, Stockholm.
Den ovan beskrivna färgsättningen av kyrkans interiör bestod i drygt trettio år. Vid den stora renoveringen 1935-36 ändrades färgsättningen till en grön och grågrön färgskala. Dekormåleriet i koret målades över och en stor del av träinredningen så som bänkar, altarring och läktarbröstning laserades. Taket laserades i svagt ljusgrönt. Vid omläggningen av golvet påträffades rester av den gamla kyrkans grund och bjälkar som suttit i den gamla kyrkan. Av misstag sågades en stor del av bjälkarna upp till material till det nya golvet. Ett tiotal magasinerades på kyrkvinden och en sattes upp i vapenhuset. Under kyrkgolvet fanns ett gravkor för släkterna la Grange, Rosenmüller och Lövenadler. Idag finns en lucka ner till gravkoret i kyrkans huvudgång. I samband med att golvet lades om flyttades tre gravhällar som förvarats i kyrkan och på kyrkogården fram i koret. Den ursprungliga platsen för kyrkoherde Lars Krafts, död 1767, gravhäll utmärktes i kyrkgolvet. Bänkarna moderniserades något för att bli bekvämare och möjligen togs bänkdörrar mot sidogångarna bort. Halva sakristian gjordes om till pannrum och nya ledningar drogs i kyrkan efter förslag ritat av ingenjör Iwar Olsson, Linköping. Begravningsvapen över medlemmar ur familjen Leijonhjelm konserverades av Oskar Svensson, Stockholm. Planer fanns också på en ändring av utrymmet under läktaren men dessa genomfördes inte. Förslaget till renoveringen gjordes av arkitekt Johannes Dahl, Tranås.
Ingenjör Erik Persson vid J. Dahl Arkitektkontor var ansvarig för nästa stora renovering av kyrkan som genomfördes 1956-57. De nya dubbla fönstren hade visat sig skapa problem med kondens och åtgärdades nu. Mellan vapenhuset och kyrkorummet byggdes ett nytt vindfång.
De elektriska installationerna sågs över och justerades liksom vatten och avlopp. En ny lågtrycksångpanna installerades. Den nya pannan krävde också nya radiatorer och ledningar. Ritningar togs fram av Nils Gunnarssons konstruktionsbyrå, Tranås. Altarskåpet konserverades på nytt för att minska skadorna från 1904 års konservering. Det kunde dock inte återställas fullt ut till det skick det varit i före konserveringen. Den med helgonbilder
målade predella som ursprungligen hade hört till skåpet hade kasserats 1904 och ersattes av en gipskonstruktion kompletterad med änglar från den gamla altaruppsatsen. Vid konserveringen 1957 tillverkades en ny predella som bättre anpassades till altarskåpet. Konserveringsarbetet utfördes av Sven Wahlgren. I samband med renoveringsarbetet flyttades dopfunten till den norra tvärgången. Den norra ingången sattes igen och ett mindre altarbord av trä på pelare av tegel byggdes.
År 1966 installerades elektrisk klockringning. Värmesystemet i Rumskulla kyrka byttes på nytt 1967. Då installerades elvärme. Exteriört byttes taket 1968-70. Järnplåtarna från 1890 hade då rostat sönder och ersattes av lackerad aluminiumplåt. Det var ett takmaterial som aldrig tidigare använts på kyrkor och Rumskulla blev därför en försökskyrka. Utseendemässigt skulle man sträva efter att få aluminiumplåten så lik järnplåten som möjligt. Fasadputsen sågs över och avfärgades i vitt 1975.
År 1983 fick man problem med det putsade innertaket som började flagna. Därför gavs tillstånd till att göra ett nytt innertak i trä som laserades i en ljusgul färg med dragning åt rött. Kyrkans interiör ommålades 1992 och väggarna avfärgades då i vitt och inredningen målades i grågröna nyanser med förgyllda detaljer. Bänkkvarterens överliggare målades i engelskt rött. Denna färgsättning anses vara den samma som kyrkan ursprungligen haft. Altarskåpet konserverades på nytt 1997. Denna gång utfördes arbetet av personal vid Jönköpings läns museum. Samma år påbörjades en översyn av fasadens puts. Efter en färgundersökning avfärgades kyrkan i en svagt gul ton med vita omfattningar. Vid samma tillfälle sågs plåttaket över och korset förgylldes. Arbetena avslutades 1999. År 2004 gavs tillstånd att åter flytta dopplatsen till koret och öppna den igensatta norra ingången. Vid besök i kyrkan i maj 2005 hade denna förändring genomförts.