Under medeltiden, kanske så tidigt som på 1100-talet, uppfördes en kyrka i Södra Möckleby.
De första kända avbildningarna visar en kyrka med ett kraftigt torn med tälttak, rektangulärt
långhus med sadeltak samt ett något lägre kor med halvrund absid. Efter långdragna
diskussioner under 1800-talet revs allt utom tornet och år 1851 stod en ny kyrka klar.
Ritningarna upprättades av Johan Fredrik Åbom och byggmästare var Peter Isberg. Kyrkan
blev nu en tidstypisk nyklassicistisk kyrka med ett ljust och luftigt kyrkorum. Kyrkan har
genomgått större invändiga renoveringar 1909 och 1951. Vid 1951 års arbeten igensattes
korfönstren. År 1982 gjordes en rekonstruktion av den altaruppsats som funnits i kyrkan på
1700-talet med återanvändande av äldre delar samt kompletteringar med nya. Exteriört har
kyrkan restaurerats flera gånger. Största förändringen är igensättningen av korfönstren samt
inklädningen av lanterninen med plåt.
För en beskrivning av kyrkobyggnadens historia har huvudsakligen arkivmaterial från Antikvarisk topografiskt arkiv (ATA) och Kalmar läns museums (KLM) arkiv brukats tillsammans med minnesskriften Södra Möckleby kyrka som gavs ut 1951, författad av J W Sederblad och Harald Nyström (SMK).
Medeltid
En stenkyrka stod på samma plats som den nuvarande kyrkan. Det är oklart om den från början hade torn eller om det byggdes till något senare. Kyrkohistorikern Ragnhild Boström har daterat kyrkan till 1100-tal. Medeltidskyrkan hade små rundbågiga portaler och fönster. Långhuset var rektangulärt med en absid i öster. Ingångar fanns både i norr och söder samt i tornets västra del.
1700-tal 1800-talets början med större arbeten bl a 1702 och 1779
Tornet försågs med en spetsigare spira. Fönstren förstorades. Norra ingången sattes igen. Alla tak var spånklädda. Absiden gjordes om till sakristia. Altaruppsats av Peter Buschberg, Kalmar tillkom tillsammans med predikstol, troligen av Jonas Berggren. Interiören målades av And G Wadsten. En teckning från 1820-talet av N I Löfgren visar kyrkan med ett brett torn, ett rektangulärt långhus och ett kor i öster med rakt avslutad östvägg. Sakristian fanns i absiden i öster. Ingångar fanns i väster i tornet, mitt på sydfasaden samt längst fram i koret i söder. Bänkinredningen var indelad i fyra kvarter. Bänkarna gick ända bak i tornet utan skiljevägg mellan kyrkorum och torn. I kyrkorummet fanns speciella platser för klockaren och kyrkvärden men även för bruket, markerat som Bruksstolen, i den östra delen av det bakre södra bänkkvarteret.
1849
Grund lades till en ny kyrka med bibehållet medeltida torn.
1850-51
Nya kyrkan uppfördes med rektangulärt kyrkorum och absidialt kor samt sakristia i norr och vapenhus i söder. Det medeltida tornet behölls men byggdes om invändigt samt försågs med en ny lanternin. Ritningarna upprättades av Johan Fredrik Åbom och byggmästare var Peter Isberg. Ritningarna visar att lanterninen var avsedd att vara öppen och ha ett tydligt klassicerande formspråk med öppningarna flankerade av kolonner eller pilastrar. Lanterninen kom dock att få luckor för öppningarna och utfördes i liggande träpanel och med halvcirkelformade fönster ovan luckorna. Enligt ritningarna skulle sakristian få en separat ingång från norr, vilken troligen inte blev utförd. Istället gjordes i sakristians norrfasad ett fönster. Tornet fick färre fönsteröppningar än vad ritningen visar. Interiört skulle, enligt ritningen, taket utformas som ett kassettak, men det blev istället klätt med bräder. Interiört var predikstolen placerad som idag, i den norra delen av koret med egen trappa i kyrkorummet. I söder stod en korbänk. I det mittersta av korabsidens tre fönster stod ett enkelt kors. Absiden avgränsades av en rak altarring. På golvet låg trägolv. Bänkar fanns ända in under läktaren i väster. Längst i väster var de två läktartrapporna vända så att uppgång skedde från långhusets långsidor. På läktaren fanns två runda fönster på västväggen. Om färgsättningen saknas uppgifter. Vanligast vid tiden var dock ljusa färger; främst grått, vitt och guld. Kyrkan hade troligen ursprungligen understruket tegeltak. Detta ska dock ha vållat problem då tegelpannor ofta flög av. Därför ska, efter en period, spån ha ersatt teglet.
1851
Kyrkan invigdes den 28 september av prosten Erik Gustaf Brunér.
1878-79
Yttertak, tornluckor, dörrar och fönster reparerades.
1881
Tornet renoverades.
1884
Ett begagnat orgelverk inköptes från Ås kyrka som ersättning för den tidigare kammarorgeln.
1889
Spåntaket förnyades. Värmeugn installerades. Interiört utfördes en ommålning. Ett fotografi taget före 1909 års renovering visar att kyrkorummet var ljust med vita väggar och ljus kulör på bänkarna.
1896
Exteriör renovering. Ytterväggarna omputsades och kalkades. Troligen var det vid denna tid som fasaderna färgsattes i två kulörer. På ett fotografi taget före 1909 års renovering har kyrkan ljusa fasader med mörkare omfattningar kring fönster och dörrar samt vid knutar. Även takfoten var mörkare. Fönstren var vita, tornluckorna mörka liksom lanterninen som dock hade ljusa omfattningen kring öppningarna. Lanterninen hade plåttak, men fasader av trä. Absidens tak var av plåt medan långhuset ännu hade spåntak.
1899
Ny dopfunt i trä av Anton Waledow, Kalmar.
1903
Ny orgel av E A Setterquist & Son. Ritning finns i ATA.
1909-10
Exteriör och interiör renovering. Exteriör: Fasaderna putslagades och avfärgades nu i en ljus kulör utan kulörskillnad mellan slätputs och spritputs. Lanterninen målades om i ljus kulör med fönstren målade i mörk ton. Nya huggna trappstenar. Interiör: Altarkorset ersatt med en stor gipskopia av Thorvaldsens Kristus som levererades av herr E Dyfverman. Korabsiden försågs med ett dekorationsmåleri bl a i form av moln och änglar. Väggen mellen koret och korabsiden målades en textslinga med orden Ära vare Gud i höjden och frid på jorden. Även på långhusväggarna målades dekor kring fönster, lampetter och under taklisten. Grundtonen på väggarna ska ha varit svagt gul. Fönstren ovan läktaren på var sida om orgeln var ännu öppna vid denna tid. På läktarbarriären målades olika motiv; kors, allseende öga m m. Nya läktartrappor ersatte de gamla. En kamin stod mitt i kyrkan, på norra sidan, precis väster om ingången till sakristian. Nytt golv lades ovanpå det gamla. Bänkinredningen målades i ekimitation. Målningsarbete utfördes av Carl Wetterberg, Kastlösa
1911
Församlingen fick tillstånd att mura igen det mittersta av de tre korfönstren. Arbetet utfördes inte.
1911
Nytt tegeltak av glaserade spikhålspannor, mörkröda (trol cementtegel), lades på taket.
1922
Reparationer inne i kyrktornet efter stora rötskador. Det handlade bl a om förstärkningar på fjärde våningen där bärdynan under den lilla klockan var rutten. Omläggning av golv på våning 4 och 5. Justering av tornluckor och ny anslagslist. Arbetet utfördes troligen av snickaren Karl August Andersson, Södra Möckleby.
1924
Två oljemålningar, Getsemane (efter en målning av H Hofmann) och Golgata, målade av A Meuller, placerades i koret på ömse sidor om kristusfiguren.
1927
Exteriör renovering. Röken från Degerhamns fabriker hade länge gjort murarna fula, kan man läsa i en samtida tidningsartikel. Putsen från långhusets och tornets murar knackades ned. Undersökningar utfördes av Manne Hofrén vid Kalmar läns museum. Arbetena utfördes av firma Br. Olsson, Färjestaden.
1935
Församlingen ansökte om tillstånd att förändra innerdörrarna till svängdörrar. Byggnadsstyrelsen tyckte det var olämpligt. Arbetena utfördes ändå.
1935
En klocka som tidigare tillhört Lovers bruk, senare Alunbruket i Degerhamn, skänktes till kyrkan och hängdes upp i tornet.
1937
Lågtrycksångvärmeledning installeras i kyrkan efter förslag av firman Oscar Nilsson & Son i Kalmar. Detta arbete innebar att man grävde ett pannrum under sakristian. Det nya värmesystemet ersatte en tidigare kamin som stod ungefär vid ingången till sakristian.
1948
Mekanisk ringanordning installerades av M & O Olsson i Ystad.
1951
Stor exteriör och interiör renovering i samband med kyrkans 100-årsjubileum. Arkitekt var Sigge Ullén, stadsarkitekt i Karlskrona. Exteriör: Nytt enkupigt lertegeltak från Heby tegelbruk. De tre fönstren i korabsiden murades igen liksom fönster i västra långhusmuren. Putsning av fasad inklusive nya socklar. Avfärgning av fasader och ommålning av snickerier. Ny färgsättning på lanterninen. Ny separat ingång till sakristian från väster. Ytterbelysning monterad. Vissa nya rör och rännor i galvaniserad plåt.
Interiör: Förändring av korabsiden då fönstren murades igen. Kristusstatyn ersatt med målningen från den gamla kyrkans altaruppsats, visande Maria Magdalena vid Kristi kors, samt profilörerna, Lagen och Evangeliet på nya fundament. Målningar på pannå flyttade till läktaren. Nytt murat stenaltare. Ny altarring. Utvidgat kor genom att bänkar togs bort. Även korbänkar i söder togs bort. Sänkt predikstolstak. Dopplats anordnades i korets södra del. Ny sluten bänkinredning, placerad så att sidogångar uppstod. Bänkarna på läktaren borttagna. Nya, vända läktartrappor. Bytta fönster med antikglas och blyinfattning, befintliga karmar bibehölls. Ny takpanel. Nytt golv av kalksten, men av trä under bänkarna. Ommålning av interiören så att allt dekormåleri försvann. Snickerier målade i en grågrön färgskala med grönsvart och vinrött som accenter. Orgeln flyttades en halv meter västerut för att ge mer utrymme åt kören. Orgeln omdisponerades av E. Berg, Stockholm. Glasullsisolering på vindarna. Planerad läktarunderbyggnad genomfördes inte då förslaget stötte på motstånd från kulturmiljövården. Medverkande vid arbetena bl a: Målarmästare Gustav Berg, Degerhamn, golvläggning: Firma Åke Lund, Kalmar, träbeklädnad av innertaket: byggmästaren Ivar Hellberg, Albrunna, Degerhamn.
Altartavla, skulpturer, predikstol, nummertavla och votivskepp konserverades av konservator Sven Wahlgren, Kalmar. Förslag fanns redan 1951 till en uppbyggnad av en altaruppsats med gamla och nya delar. En ritning gjordes upp av biträdande länsarkitekt Gunnar Lindsten men godkändes inte av Kungliga byggnadsstyrelsen.
Elektrifiering av kyrkan utfördes av Tor Engströms ingenjörsbyrå, Kalmar. Ljuskronorna hängdes om i dubbla rader, vissa nya armaturer tillkom. Orgelfläkt monterades. I samband med att maskangripna trägolvet togs upp gjordes arkeologiska undersökningar under ledning av Manne Hofrén. Hela grunden till det medeltida långhuset återfanns. Den medeltida altarstenen påträffades också.
1954
Utformning av altaruppsats diskuterades vid ett besök av Riksantikvarien i Södra Möckleby kyrka den 26 juli.
1961
Vissa arbeten utfördes i tornet efter upptäckta rötskador. Byggnadsingenjör B A Bengtsson, Kalmar tillsammans med ingenjör G Fernlund, Degerhamn utarbetade planen för arbetet. Oklart vad som egentligen utfördes. Troligen var det detta år som lanterninen kläddes in med plåt.
1963
Skissförlag gjordes upp till en rekonstruktion av altaruppsatsen.
1964
Orgeln omdisponerad av O Rydén, Stockholm
1967
Exteriör renovering efter förslag av byggnadsingenjör B A Bengtsson, Kalmar. Putslagningar av fasaderna med våtsläckt kalk från Gotlands Cementtegelfabrik samt målning av putsade ytor med Silix silikatfärg i vitt. Oklart hur mycket av fasaderna som putsades om. Större arbeten utfördes dock vid korabsiden där markeringar utfördes för de igensatta korfönstren. Komplettering av tegelpannor på taken. Diverse plåtarbeten på taket samt komplettering av rännor och rör. Stuprörsavlopp gjordes i marken. Fönster, dörrar och tornluckor målades med oljefärg liksom rännor och rör. Korset rostskyddsbehandlades och målades liksom räcken. Arbetet omfattade också kalkavfärgning av väggarna i södra vapenhuset.
1971
Församlingen fick tillstånd att göra en ny fot till den gamla dopfunten. Stenhuggare Fride Nilsson, Sandvik, Persnäs utförde arbetet.
1974
Ragnhild Boström hade gjort en skiss till rekonstruktion av altaruppsats vilken bearbetades av konservator Ivar Wahlgren i Jönköping samt sändes för godkännande till Riksantikvarieämbetet. Ämbetet ansåg att ritningarna var för knapphändiga och godkände inte förslaget.
1974
Handledare uppsattes vid västra kyrktrappan.
1978
Rengöring och vitkalkning av valv och väggar i kyrkorum och vapenhus mot väster. Oljefärgsmålning av ytterdörrar, läktarbröstnings insida, pelare, fönster samt tak under läktaren. Målningsarbeten i sakristian. Slipning och lackning av golv på läktare och i sakristia.
1979
Kyrkorådet övervägde att ta upp två av fönstren i korabsiden och där sätta in fönster med färgat glas och glasmosaikarbeten. Planerna genomfördes inte.
1982
En klocka, daterad 1728, överlämnades som gåva av Ölands Cement AB genom dess dåvarande chef Dr Franz Killing.
1983
Exteriör renovering av tornet efter att stora putsskador uppstått på tornfasaden. Handlingarna upprättade av Byggkonsult BA Bengtsson AB. Arbetet utfördes av Georg Olsson, Birger Olsson och Tony Wiseman. Tornet frilades helt från puts undantaget slätputsade partier i nischer, på portalen samt takfot. Grova smidda spikar som satt inslagna i murfogarna togs bort. Fogutfyllnad och utstockning utfördes, enligt handlingarna, med helsingborgskalk och hydraulisk kalk. Ytputs av helsningsborgskalk och avfärgning med gotlandskalk. Sockeln åtgärdades ej. Lanterninen renoverades. Oljefärgsmålning av västporten, fönster och tornluckor samt rännor och rör. Förgyllning av inskription på kalkstenstavla.
1983
En ny altaruppsats inklusive altare tillverkades av bevarade äldre inventarier och nya delar samt placerades i korabsiden. Utgångspunkten var en teckning av Nils Isak Löfgren som i början av 1800-talet besökt kyrkan och där avbildade altaruppsatsen av Peter Buschberg från 1749. Skisser hade tagits fram 1951 av Gunnar Lindsten och på 1960-talet av Ragnhild Boström. År 1983 var även arkitektkontoret Eriksson & Folenius inblandade. I altaruppsatsen infogades altartavla och skulpturer från 1749 års altaruppsats. Halvkolonner, kapitäl, brutna segmentbågar och lister nytillverkades. Stenaltaret kläddes med trä och gavs en böljade barockform. De gamla delarna konserverades och kompletterades. I de nya målningsskikten togs färgskalan från predikstolen. Altarringen målades också för att bättre harmoniera med nya altaruppsatsen.
1984
Vissa arbeten utfördes i tornet av Sydställningar, Sölvesborg.
1987
Exteriör fasadrenovering som berörde långhus, vapenhus mot söder, sakristia och kor. Putslagning skulle enligt handlingarna utföras med kalkbruk, målning med Silix silikatfärg. I arbetena ingick översyn av taken. Från sakristians tak plockades ersättningstegel till långhus och övriga tak. Sakristians tak belades istället med enkupigt lertegel från Vittinge tegelbruk. En hel del plåtarbeten utfördes också. Fönster och dörrar målades om. Lanterninens dörrar målades om i ny färgton.
Omkring år 2000
Glasmontrar för uppvisning av mässhakar och ytterligare några föremål anordnades under läktaren.
2003
Dendrokronologiska prover taga i tornet. Svaren var tvetydiga.
2005
Fönster och dörrar målades.
2006
Dendrokronologiska prover taga i tornet. Provsvar ännu ej inkomna.
2006
Ett med draperi avgränsat utrymme skapades under den södra delen av läktaren för mindre sammankomster.
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
Kalmar läns museums topografiska arkiv (KLM)
Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet (ATA)
Lantmäteriet
Mörbylånga församlingsarkiv, dock ingen fullständig genomgång
Ahlqvist, Abraham, Ölands historia och beskrifning, 1827 (tolkad och avskriven av Jan-Åke Jansson, Mörbylånga 2002)
Boström, Ragnhild, De öländska kyrkorna en översikt I: Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2 Småland och Öland, Stockholm 1993
Erixon, Sigurd (red) Sveriges Bebyggelse Landsbygden del IV, Uddevalla 1959
Håkansson, Gunnar, Öländska personminnen bevarade i äldre gravstenar, epitafier och andra kyrkliga föremål, Göteborg 1942
Lamke, Lotta, Degerhamns bruksmiljöer, Kulturhistorisk utredning, Kalmar läns museum 2004.
Lindahl Göran, Högkyrkligt lågkyrkligt frikyrkligt, Diakonistyrelsens bokförlag 1955 Mörkfors,
Gunnel, Nyklassicistiska kyrkorum: utvecklingen i Östergötland 1760-1860, I: Kyrka i bruk red. Mörkfors, Olsson, Linköping 1996
Sederblad, J W, Nyström, Harald, Södra Möckleby kyrka, 1951 (SMK).
Sjöström Ingrid, Kyrkorna från perioden 1760-1860 en sammanfattande översikt I: Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2 Småland och Öland, Stockholm 1993 (SvK)
Ullén Marian, Stiftsindelningen och kyrkobyggandet i Växjö stift 1760-1860 I: Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2 Småland och Öland, Stockholm 1993 (SvK)
Ullén, Marian. Öland, landskapets kyrkor, Riksantikvarieämbetet, Stockholm 2003.
Nationalencyklopedien på Internet
Muntliga uppgifter lämnade av: Göran Svensson, vaktmästare, Södra Möckleby kyrka och kyrkogård
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
