Hallryds kyrka

Sockennamnet Hallaryd omnämns för första gången i skriftliga källor omkring år 1500, närmare bestämt i Arvid Trolles jordebok. Stavningen Hallaryd är sedan första förekomsten oförändrad. Hallaryds nuvarande kyrka är den tredje i ordningen som man med säkerhet känner till. Den uppfördes mellan åren 1862-63 efter ritningar av Ludvig Hedin och ersatte då en träkyrka, som låg några tiotal meter längre söder ut. Denna byggdes i sin tur på 1570-talet som ersättning för en tidigare kyrka vilken brändes av danskarna 1567. Några skriftliga belägg för en medeltida kyrka i Hallaryd finns inte men enligt sägnen skall en kyrka i någon form ha funnits i trakten sedan 1200-talet. Beslut om att låta uppföra den nuvarande kyrkan togs 1850 och invigningen skedde 23 september 1866 av biskop H. G. Hultman. Kyrkan är belägen på en höjd strax intill en trevägskorsning med Delary i norr, Loshult i öster och Markaryd i väster. I söder nedanför den allékantade kyrkbacken ligger sockenstugan och i väster ligger prästgården. Kyrkan och den i terrängen lägre belägna äldre kyrkogården skiljdes tidigare åt av vägen till Delary. Under 1800-talets senare hälft drogs vägen om, från att ha löpt utmed kyrkans södra långsida till dagens sträckning väster om kyrkan och man erhöll på så vis en sammanhållen kyrkogård.

Exteriört har Hallaryds kyrka inte varit föremål för några mer genomgripande förändringar utan mer varit föremål för ett kontinuerligt underhåll.

1937 utarbetade Paul Boberg ett förslag till utvändig renovering. I samband med denna gjordes en ny strykning med svart färg på tornets plåttak. Rötskadat virke på kyrkans lanternin byttes ut och den tidigare barriären, utförd i trä, ersattes med en järnbarriär. Dessutom förgylldes tornspiran d.v.s. kulan och korset. Korsen av galvaniserad plåt på sidoingångarnas porthus renoverades och avrinningen från kyrkans stuprör anslöts till ett markavlopp. Samtliga solbänkar täcktes med kopparplåt och avtäckningsplåtarna över sidoingångarna utfördes i koppar. Yttertrapporna lades om och putsen på ytterväggarna lagades och avfärgades på nytt med kalkfärg. Man såg även till att förbättra bottenbjälklagets ventilation vilken varit bristfällig.

1956 låter man uppföra ett bårhus av huggen granit i nordvästra hörnet på den nedre kyrkogården. 1990 ersattes detta med dagens vitputsade bårhus vilket placerades strax norr om kyrkan i anslutning till parkeringsplatsen. När kyrkan kontaktade länsstyrelsen för tillstånd att riva det gamla bårhuset påtalade de att bårhuset var uppfört med material av mycket hög klass och utfört med höga konstnärliga kvalitéer. Bårhuset var dock i så dålig kondition att något bevarande för andra ändamål inte ansågs möjligt. Församlingen beslutade sig därför att bevara dörren och dess omfattning i huggen granit och återanvända dessa vid nybyggnationen.

1960 lades kyrkans tak om och den tidigare täckningen med svartmålad galvaniserad plåt ersattes med dagens koppartak.

1983 sker en ny utvändig renovering. Tornet vilket tidigare putsas om med en kc-puts och kalkavfärgats flagnar nu betänkligt och får rengöras och avfärgas sedan med KEIM silikatfärg. Träpanelen på lanterninen är rötskadad och man byter ut skadade delar och förbättrar konstruktionens ventilation. Taket på tornets nedre del, vilket har kvar sin äldre galvaniserade plåtbeklädnad, förses med nytt taksvall och täcks med kopparplåt.

Vid renoveringen ser man även över kyrkans fönster, dörrar, ljudluckor, urtavlor och texttavlan ovan entrén vilka är i behov av underhåll.
Sidoentréernas portar har vid något tillfälle klätts in med en board vilken håller kvar fukten i trät. Denna avlägsnas och de underliggande speglarna återställs. Dessutom ser man till att komplettera tätningen kring fönster och dörrar för att ytterligare förhindra drag. Kyrkans vindsutrymme har vid flertalet tillfällen varit föremål för isoleringsåtgärder. Dessa synas och förbättras samtidigt som man ser till att förbättra ventilationen på vinden vilken konstaterats bristfällig. Åtgärder vidtas också för att förbättra kyrkans vattenavrinning. Det sker en justering av marken runt kyrkan vilken lutar in mot muren. De stuprör vilka inte tidigare anslutits till den befintliga markledningen kopplas på. En översyn av kyrkans åskledaranläggning uppvisar brister vilka rättas till.

Hallaryds kyrka är i planen uppförd som en rektangulär treskeppig hallkyrka med en utbyggd halvrund sakristia i öster och ett kvadratiskt torn i väster. Murarna är uppförda i sten och vitkalkade. Utvändigt är kyrkan spritputsad med slätputsade fönsteromfattningar och hörnband. Invändigt är väggarna slätputsade. Sockeln, även den spritputsad, är avfärgad i en gråbrun kulör. Tornet har en mjukt avrundad kopparklädd huv och ett tornur med urtavlor i alla väderstreck. Det är försett med en öppen oktagonal lanternin vars tak bärs upp av åtta rödmålade träpelare vilka nedtill förenas av ett smidesstaket och upptill medelst rundbågar. På lanterninens fyra gavelspetsar sitter det små kopparklädda kors och överst på taket en förgylld kula vilken bär upp ett stort kopparklätt kors.

Kyrkans tornentré markeras av ett utskjutande porthus i nyklassicerande formspråk med valvbåge, pilastrar och en överliggande fronton. Ovan kyrkporten sitter en inmurad rektangulär platta av järn på vilken det står skrivet HALLARYDS KYRKA UPPFÖRD UNDER CARL XV:S 2: DRA OCH 3:DIE REGERINGS ÅR 1862 OCH 63 DAVIDS PSALM 84 v.v. 2.8. SDG. Även entréerna i norr och söder markeras av utskjutande porthus, i stilen överensstämmande med tornentrén. Vid norra sidoentrén har man anordnat en handikappramp i galvaniserat järn. Samtliga portar utgörs av kraftigt utförda dubbeldörrar med fyra fönsterspeglar i var dörr vilka målats i en mörkbrun, på gränsen till svart, kulör. Trapporna är av natursten och försedda med enkla smidesräcken.

Kyrkans långsidor är vardera försedda med sex, rikligt spröjsade, högresta, bågvälvda fyrluftsfönster. Fönstren sitter en aning indragna i fasaden med solbänkar täckta av kopparplåt. Över kyrkans ingångar i norr, söder och väster sitter det lunettfönster och på tornet, i höjd med andra avsatsen, tre runda fönster. Samtliga fönster är målade i en ljus grågrön kulör. Fönstren i långhuset har på senare år, ur värmeisolerings synpunkt, kompletterats med innerbågar.

Kyrkan har ett kopparklätt sadeltak försett med ståndrännor. Stuprören, även de utförda i koppar, mynnar vid marken ovanför nedgrävda dräneringsrör av cement vilka försetts med gjutjärnsgaller. Vid stuprörens nedre väggfäste ansluter kyrkans åskledare. Under takfoten på långhuset och runt absiden löper ett slätputsat, rikt profilerat, listverk. Mitt på absiden finns en entré till sakristian. I nordöstra hörnet där långhus och sakristia möts finns en kopparklädd nedgång till kyrkans pannrum. Skorstenen mynnar vid nocken på långhusets östra gavelspets. Ursprungligen var kyrkans tak spånklätt men redan 1897 byttes den ursprungliga taktäckningen ut mot en svartmålad galvaniserad järnplåt. Vid en renovering 1960 ersattes järnplåten av dagens koppartäckning.