HINNERYDS KYRKA

Den enskeppiga kyrkan ligger i öst-västlig riktning med tornet mot väster och en femkantig absid åt öster. Huvudentrén går genom tornet men åt både söder och norr finns sidoentréer. Ingången till sakristian, inrymd i absiden, ligger på norrsidan medan trappan ner till källaren ligger på sydsidan.
Stommen utgörs av sten och socklarna är utförda i släthuggen granit. Sockeln har längs långskeppets långsidor sex ventilationsgluggar på var sida. Fasaden är spritputsad, förutom fönsteromfattning och gesimser som slätputsats, och är genomgående avfärgad i vitt.
Entréernas portiker är också slätputsade. De är kraftigt markerade med profileringar i rundbågeform och över deras runda rosettfönster en enkel reliefdekoration. Sidoentréernas taknock kröns av var sitt förgyllt hjulkors. Över huvudentrén sitter också en platta med inskriptionen OSCAR. DEN. II. 1885.. Takfotens gesims är kraftigt profilerad runt hela långhuset och entréportalerna.

Tornet är högt men välproportionerat med ett spetsigt tak. Taket är fyrkantigt vid basen för att strax ovanför övergå i åttakantig form. Istället för lanternin finns fyra blindfönster i form av smala branta kupor, krönta av var sin förgylld fransk lilja. På toppen sitter ett svartmålat hjulkors på en förgylld kula. Under kuporna, nästan dikt an mot takfoten sitter urverkstavlor, en i varje väderstreck. De är också åttakantiga, men av ett betydligt modernare snitt.
Ljudluckorna är höga och smala med rundad överdel. Tornet har två sådana åt varje håll och varje lucka består av två halvor. Dessa har trästommar och klädsel av horisontell panel, målad i svart.
På tornets norr- och sydsida sitter under ljudluckorna ett mindre fönster bestående av en smal järnbåge i tre rutor. Den har rundbågeform, men muröppningen är rektangulär. Mot väster sitter två av motsvarande fönster.
Under dessa sitter ljusinsläppen till tornrummet, höga rundbågar med krysspröjs.

Långhuset och dess sidoentréer samt korabsiden täcks av rött tegel. Tornet är klätt i kopparplåt. Hängrännor, stuprör och huvudentréns tak är också av kopparplåt.

Långhuset har sex fönster på var sida, tre på var sida om sidoentréerna. De är höga rundbågiga ytterfönster av svartmålat järn. Varje fönster är delat i ytterligare två smala rundbågar, med en rund ruta överst i mötet med den yttre bågen. De har fyra rutor var, som är försedda med krysspröjs. Den runda rutan är rödfärgad, med blåa fält vid sidan och ett orangefärgat undertill.
På gaveln mot väster sitter fyra enkla rundbågar med krysspröjs, två på var sida om tornet, som ljusinsläpp till läktaren.
Ovanför de tre portarna sitter ett runt fönster med spröjsar i form av Davidsstjärnan. De yttre fälten är här gula och röda. Under dem har varje port ett överljus i form av en halvcirkel, infattad i fortsättningen av dörrens träkarm och delad av en vertikal spröjs i två halvor.
På östra sidan har sakristian tre fönster av samma typ som läktarens. Solbänkarna är av granit på samtliga fönster.

Kyrkportarna är dubbla både vid huvudentrén och vid sidoingångarna. De är av svartmålat trä och har två speglar, med enkla dekorationer av åtta stycken rundlar på var dörrhalva. Sakristians ytterdörr är av samma modell fast enkel.

Upp till kyrkporten leder en stentrappa om fem steg av släthuggen granit och gnejs. Sidoentréerna har tre steg och på norra sidan finns en lös ramp av järngaller. Sakristians trappa har fem steg, men saknar de smidesräcken som finns vid huvud- och sidoéntreer.

Hinneryd omnämns i skriftliga källor först som Hyndorydh. Här möts de fem vägarna från Knäred, Torpa, Nöttja, Skararp och Traryd och på en kulle mitt i byn låg den förhållandevis stora medeltidskyrkan.
Den ansågs på 1860-talet vara både för trång för församlingens 3000 själar och i för dåligt skick för att byggas om. I kyrkoprotokollet från den 2 december 1867 står det att en fullständig reparation av gamla kyrkan vore gagnlös, alldenstund densamma för folkmängden är alldeles otillräcklig, ävensom att varje förändring av densamma antingen till korskyrka eller genom annan tillbyggnad, vore ändamålslöst bortkastade penningar och onyttigt arbete.
Redan 1860 togs beslutet i församlingen om att låta bygga en ny kyrka. De första ritningarna, utfördes av C. G. Ljungqvist, men Överintendentämbetet lät först arkitekten Albert Törnqvist granska dem. Han omdanade dem så mycket att det praktiskt taget blev en helt annan kyrka. Under 1883 revs den medeltida kyrkan och den nya kyrkan byggdes på samma plats under åren 1883-1885. Kyrkan invigdes den 20 juni 1886 av biskop Johan Andersson, Växjö.

Exteriöra förändringar

De exteriöra förändringarna av Hinneryds kyrka har under åren varit ganska små, och i huvudsak sträckt sig till skiftande av taktäckning. Den nybyggda kyrkan sägs ha varit täckt med asfaltpapp. 1924 försågs hela taket med prima Uppsala-tegel, vilket ersattes 1955. Vid restaureringen 2004 beslöts att lägga rött tegel över hela långhuset, dock av en lite längre variant.
Tornet var från början klätt med svartplåt, vilket 1962 byttes mot kopparplåt.
Den enda yttre förändring som kan ses som en förvanskning var när tornur installerades 1954, med urtavlor åt alla fyra väderstreck. Dessa gavs torntakets åttakantiga form, men deras placering mot takfoten och de iögonfallande rutiga urtavlorna gör dem till ett främmande inslag.

I övrigt har vidtagna åtgärder mest syftat till vård och underhåll av fasaderna. Detta har dock inte varit helt odramatiskt. Under 1995 gjordes en mindre lyckad restaurering av kyrkans yttre murytor. Restaureringen genomfördes utan att vederbörliga tillstånd sökts och utan tillsyn från antikvariskt håll. Tornets samtliga fasadytor åtgärdades, liksom långskeppets gavel mot väster, portalerna mot norr och söder samt en mindre putslagning på korets sydöstra del. Dessutom renoverades tornets södra gesims och långskeppets gavelgesimser. Redan 1997 uppvisade fasaderna skador, troligen på grund av att för starkt bruk för befintligt underlag använts.
Därför utfördes redan 2004 nästa exteriöra restaurering, nu under ledning av byggnadsingenjör Jan-Olof Björk, Byggprojektering AB. Putsskadorna lagades och murytorna avfärgades med kalkfärg. Vid denna renovering byttes också den gamla taktäckningen ut mot rött lertegel. Ränndalar och nya hängrännor och stuprännor utfördes i kopparplåt.
De rötskadade ljudluckorna restaurerades, varav en fick nytillverkas i sin helhet. Därefter målades ljudluckor, fönster, dörrar och port. Tornspirans kula och tornets franska liljor omförgylldes, liksom hjulkorsen över entréerna.

Interiöra förändringar

Det omedelbara intrycket av kyrkans interiör är att det präglas av 1974 års restaurering. Redan från början var interiören ett resultat av det sena 1800-talets stilblandningar, med inspiration från romanik, gotik och renässans. Men det tydliga huvuddraget var ändå det klassicistiska, vilket märks i altaruppsättningen och orgelfasaden.

Den omdaning som varit mest genomgripande skedde 1974, under ledning av arkitekt Torsten Davidsson. Då förändrades kyrkan kraftigt, både rumsligt och visuellt. Läktaren flyttades fram och utrymme skapades undertill för toaletter, garderob, kapprum, pentry och andaktsrum. Väggen ut mot kyrkorummet gjordes halvcirkelformad och i detta utrymme ställdes fem av de medeltida skulpturerna ut.
Koret utökades, vilket innebar att flera bänkrader togs bort. Golvet fick läggas om efter att rötskador upptäckts. Arkitekten ville gjuta en betongplatta, men fick inte tillstånd till detta eftersom återstoderna av den medeltida kyrkan då skulle gå förlorade. Istället gjordes en provutgrävning som konstaterade den tidigare kyrkans läge innan ett nytt isolerat träbjälklag konstruerades.
Den tidigare ljusgråa inredningen målades om fullständigt. All träinredning färgades kraftigt blå med kontrasterande inslag i rött, guld och grått.