Furuby Kyrka

Furuby kyrka ligger vid vägkorsningen mitt i byn, på en gräsbevuxen tomt med åker och odlingsmark runt om, i en ungefärlig nord- sydlig riktning. Exteriören är så gott som oförändrad och ger ett fint helhetsintryck med sin välbevarade nygotiska stil.
Kyrkan är uppförd av huggen sten som spritputsats och med sockel i släthuggen granit. Gesimser och omfattningar kring fönster och portar är slätputsade. Huskroppen består av ett rektangulärt långhus med en halvrund korabsid i söder och torn i norr. Tornet ansluter till långskeppet med två kvartsrunda utbyggnader som fungerar som trapphus.

Tornet är högt med spetsigt tak. De åtta tornluckorna sitter i dubbla rundbågar och är klädda med liggande svartmålad panel. Mot norr finns under dessa ett cirkelrunt fönster med spröjs i kronbladsform. På väst- och östsidan sitter på bottenvåningen ett smalt rektangulärt fönster. Tornutbyggnaderna har vardera tre fönster i den övre delen, alla smala och i rundbågeform.
Fyra trappsteg i släthuggen granit leder upp till porten av blågrå stående panel, som är kyrkans huvudentré på tornets norrsida. Den omfattas av ett rundbågevalv med dubbla kolonner med dekorerade kapitäl. På trappan står svarta järnräcken. Ovanför porten finns ett halvcirkelformat fält med en trepassdekoration samt symbolerna för alfa och omega som reliefer i slätputsen. Ovanför denna sitter en minnestavla av mörkt grå sten med förgyllda bokstäver. Texten lyder: FURUBY KYRKA BYGGD UNDER OSCAR IIs REGERING ÅR 1887.
Tornet har en slätputsad profilerad gesims med kraftiga taktassar. Takfotens kvadratiska bas övergår i ett spetsigt och åttakantigt tak. Fyra spetsiga blindkupor rymmer urtavlorna i svart och guld, samt kröns av hjulkors i kopparplåt. Tornspiran kröns av ett sirligt dekorerat hjulkors som omges av fyra liljeblad.

Långhuset är rektangulärt med spritputsad fasad och släta profilerade gesimser, vilka på gavlarna bildar tympanon. Åt öster finns på långsidan fem höga fönster i rundbågevalv. Mot väster fyra stycken kring den utbyggda sidoentrén med spetsigt sadeltak mitt på långsidan. Entrén har på sidorna två små rektangulära fönster och över porten ett runt fönster med spröjs i trepassform. Dörren av stående brunmålad panel omfattas av ett rundvalv och det halvcirkelformade fältet i valvet har en fyrpassdekoration i slätputsen. Över de fyra trappstegen i släthuggen granit står en träramp som delvis målats i vitt. Sidoentréns tak kröns av ett hjulkors av koppar på nocken och slätputsade murkrön vid gavelns takfot.
På långhusets södra vägg finns två enklare portar i markplan, en på var sida om absiden. De är båda igenmurade och består endast av en grund nisch. Där förvaras i den ena skiffer till taket och i den andra järnkors från kyrkogården.
På samma gavel sitter vid nocken en takryttare i kopparplåt.

Absiden är halvrund med fem höga och smala fönster i rundbågeform. På den östra sidan finns en gjuten trappa ner till källaren och mot sydost och sydväst två mindre källarfönster i sockeln.

Tornets, absidens och sidoentréns tak är alla täckta med kopparplåt. Hängrännor och stuprör är också av koppar. Långhusets tak är däremot täckt av rektangulärt skiffer.
Långhuset har åt öster fem ventilgluggar i muren, precis ovanför sockeln, två åt norr och fyra åt väster. Samtliga är öppna och saknar galler.

Fönstrens ytterbågar är av gjutjärn med ett genomgående mönster av fyra cirklar på rad i höjdled. Glasen är ofärgade. Undantaget är korutbyggnadernas ytterbågar som är av brunmålat trä och indelade i tre stora rutor var.
Samtliga solbänkar är av kraftig och släthuggen granit, utom sidoportens och tornets runda fönster som är avtäckta med plåt.

Furuby socken har gamla anor och nämns första gångens skriftligen år 1322 som Furiby. Den äldre kyrkan var en träkyrka med separat klockstapel. Vid 1800-talets slut bedömdes den för trång för församlingen och i för dåligt skick för att byggas till.
Tanken på en ny kyrka väcktes 1860 då en tomt skänktes till kyrkan. Ritningar presenterades 1871 av arkitekten Emil Langlet. De påminner i stort om den nuvarande kyrkan, men församlingen gillade inte de omfattande tegelorneringarna. 1876 erhölls kungligt brev om byggandet och 1885 fanns nya omarbetade ritningar av arkitekt Holmgren. Dessa ligger mycket nära slutresultatet, men med den skillnaden att kyrkan var tänkt att utföras i huggen natursten utan puts. Detta tyckte dock församlingen skulle bli för dyrt.
Den 12 juli 1888 avsynades den färdiga kyrkan och den 22 juli invigdes den. 1891 såldes den gamla kyrkan och dess klockstapel på auktion. Det bemålade innertaket bevarades och deponerades senare på Smålands museum.

Exteriöra förändringar

Furuby kyrkas exteriör har inte förändrats nämnvärt sedan byggnaden uppfördes i slutet av 1800-talet. Utåt sett är kyrkan mycket välbevarad och ett fint exempel på den historicerande blandstil, här främst nygotik, som var vanligt för tiden.
År 1900 installerades urverk bakom de redan befintliga urtavlorna.
Kopparplåt lades på porthusets tak år 2000. Den skiffer som låg där tidigare användes vid omläggning av långhusets tak samma år. Samtidigt restaurerades hjulkorset på porthusets taknock.

Interiöra förändringar

Interiören idag präglas dels av att en hel del av originalinredningen finns kvar, samtidigt som färgsättningen förändrats kraftigt.
De första restaureringarna påverkade inte interiörens utseende särskilt mycket. 1921 byttes delar av innertaket ut till följd av rötskador, men utfördes precis likadant som innan. Det gjordes också en elektrisk installation utan vederbörligt tillstånd från Kungliga byggnadsstyrelsen. Kyrkan ålades att ta bort belysningsrampen bakom triumfbågen, men 1928 beslöts att den fick vara kvar.

Korets valv hade från början dekormåleri med mönstrade bruna bårder längs ribborna och en stjärnbeströdd blå himmel däremellan. Två vinklade skärmväggar med utgångspunkt från altaret avgränsade sakristian som då låg i absiden, en halv trappa ned. Korgolvets framkant var trekantig och bänkarna var målade i ekimitation. Innertaket var gråbrunt med rödbruna fogar och kälningar och övrig inredning målad i grått och gulbrunt med färginslag av rött och grönt av orolig verkan.
Kyrkan inspekterades den 26 juni 1928 av Kungliga byggnadsstyrelsens arkitekt A. F. Wetterqvist, varvid befanns: att kyrkan var en s. k. 80-talskyrka, saknande större intresse både utan och innan. Kyrkan har ett brutet invändigt trätak, målat i ljusa ointressanta färgnyanser. Den är nu så medfaren av åren att en restaurering vore väl på sin plats.

Vid 1937-38 års restaurering målades stjärnhimmel och bårder över. Väggarna målades ljusgula och taket i en grågul flamning, koret i en något mörkare gröngul färg. Predikstol och altarring målades i guldton och bänkar i kabemottum, en rödbrun färg.
Under ledning av arkitekt Paul Boberg genomfördes även en rad åtgärder för att modernisera kyrkorummet. En värmeanläggning för lågtrycksånga sattes in och elektricitet installerades. Radiatorerna bilades in i fönsternischerna. Nya golv lades i vapenhus och kyrkorum och predikstolen sänktes. Altarskranket togs bort och sakristia inreddes istället i den västra ingången. I korfönstren sattes flerfärgat katedralglas in i blyspröjs och två bänkar placerades i koret.

1957 utförde David Ralson kortakets femdelade målning med motiv från Efesierbrevet 6.

1976 gjordes den mest genomgripande av kyrkans interiöra restaureringar. Då byggdes läktaren ut och så gjordes de inbyggnader under läktaren som rymmer bland annat toalett och sakristia. Flera bänkrader togs då bort längst bak i kyrkorummet, men även längst fram för att kunna utöka koret ytterligare. Bänkarna på läktaren togs bort och inredningen och innertak målades. De ljusa 1800-talsfärgerna har plockats fram, isblått, pärlgrått och vitt, skrev Kronobergaren den 11 december 1976. Över bänkarna hängdes nya armaturer och Eva Spångbergs krucifix fick ersätta den tidigare altaruppsatsen. Innanfönster sattes in och pannan byttes mot elvärme.