HERRÅKRA KYRKA

Herråkra nämns första gången som socken år 1629 i de skriftliga källorna, Heråkra sochnn. Det var troligen vid denna tid den första kyrkan uppfördes, ett litet kapell med sakristia, men utan kor eller läktare. Taket var spåntäckt och fasaden rödfärgad och på kyrkogården fanns en fristående klockstapel. Kyrkan omändrades 1765 och revs 1803, då en ny kyrka med torn uppfördes på samma plats. Ritningar presenterades av Överintendentämbetet 1797 men fick revideras och stadfästes åter 1803. Församlingen ville nämligen av ekonomiska skäl låta uppföra en träkyrka trots det gängse påbudet om stenkyrkor. Bygget startade meddetsamma och kyrkan stod troligen klar att börja tas i bruk redan samma år. Det skulle dock dröja till 1820 innan den officiellt invigdes av biskop Ludvig Mörner.

Exteriöra förändringar

Vid byggnationen 1803 brädfodrades kyrkobyggnaden liksom tornets nederdel, medan överdelen spåntäcktes. Fasaderna rödfärgades medan taken tjärades. Troligen var ljudluckor, fönsteromfattningar och tornets list vitmålade. Taken, även tornets övre tak, var klädda med spån. Ett kopparinklätt kors placerades på torntaket.

Ragnar Östblom förordade inför restaureringen 1902 att kyrkan skulle rödfärgas i nationalromantisk anda, men församlingen ville hellre ha den vit. Den blev dock kraftigt exteriört omändrad enligt arkitektens ritningar, med nytt lanterninförsett torn och rundbågiga fönster runt om. Kyrkan fick i princip det utseende den har idag.
Vid restaureringen 1958 under arkitekt Hans Lindén kläddes fasaden med stående panel istället för liggande. Färgen förblev dock vit.

Interiöra förändringar

Den första omnämnda inre restaureringen skedde 1861-62, då predikstol och altare målades. Interiören målades då i vitt.
Läktaren uppfördes 1876 och orgelfasaden ritades av C. A. Berg.

Vid restaureringen 1902 gavs interiören en nationalromantisk prägel. Innertaket målades gråblått med ramverk i grågult och väggarna kläddes nertill med vitmålad spontad panel. Överdelen vävspändes och målades i en gråvit kvaderindelning. Pilastrarna fick en brungul marmorering med vita kapitäl och korväggen dekorerades med två änglar och ett språkband. Taket dekormålades med mörkare gördellister i anslutning till pilastrarna och med kontrasterande lister runt de mellanliggande fälten. Bänkinredningen målades i ekimitation.

1954 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Bent Jörgen Jörgensen och inredningen målades huvudsakligen i grågult och grått. Innerväggarna blev svagt gula, Taklisten och väggpilastrarnas kapitäl målades i gulockra, vitt, rosa och mörkgrått. Taket målades grått. De praktiskt betingade åtgärderna bestod i att installera ett nytt värmesystem samt elbelysning. Golven isolerades och bänkarna gjordes bekvämare. Den tidigare pärlspontsboaseringen togs bort och i vapenhuset lades golv av kalksten. Altarpredikstolen ersattes av en ny på den norra
sidan och läktarens barriär och trappräcken förenklades. En ny ingång till sakristian togs upp och över altaret placerades en ny tavla av David Ralson.

1982 skedde en interiör restaurering efter förslag av arkitekt Ture Jangvik. Då gjordes fönstren öppningsbara och väggarna vävspändes. Tak och gesims målades och de bakersta bänkarna togs bort. Inredningen målades i gråvita toner med gråblå marmorerade fält.

Herråkra kyrka är uppförd av liggande timmer med brädklädda fasader, och består av ett rektangulärt långhus utan synlig korindelning med utbyggd sakristia och klocktorn. Den är orienterad med koret åt öster och det lanterninförsedda tornet i väster.

Tornet är relativt högrest och enkelt utformat utan våningsindelande friser eller andra dekorationer. Överst är det försett med en åttakantig lanternin.
En kraftig trappa med fyra steg i släthuggen granit och gråmålade järnräcken leder upp till porten på tornets västsida, vilken också är kyrkans huvudingång. På dess norra sida finns en svartmålad ramp i järn. Dörrarna är målade i brungrönt och dekorerade i ett rombiskt mönster. De omges av enkelt utformade pilastrar och entablement, målade i en brunbeige nyans. Det senare kröns av mindre portliknande omfattning, som inramar en minnestavla bakom glas och under den en förgylld strålsol mot svart botten. Den guldfärgade texten på den svarta minnestavlan lyder: Herråkra Kyrka ombygd under GUSTAV IV ADOLPHSs Regering År 1803.
Något över tavlan sitter ett runt fönster med gjutjärnsspröjs i fyrpassform. Strax under takfoten finns åt varje väderstreck en ljudöppning i rundbågsform. Luckornas stående panel är svartmålad medan omfattning och räcke i trä är målade i brunbeige färg. På tornets norra sida finns på bottenvåningen ett rundbågsfönster av samma modell som de på långhuset, fast betydligt mindre i storleken. Takgesimsen består av ett trappstegsformat listverk i brunbeige trä.

Det kvadratiska torntaket övergår vid lanterninen till dess åttakantiga form. Själva lanterninen av trä är vitmålad med åtta svarta luckor i rundbågsform. Omfattningarna är målade i brunbeige och mellan luckorna sitter dekorativt utformade strävor i karnisform. Lanterninens gesims är ett enklare listverk i trä som målats i brunbeige. Det åttakantiga taket är toppigt och kröns av ett förgyllt kors på kula.

Långhuset är rektangulärt till formen och har på var långsida fem stora rundbågsfönster. Den kraftigt utstickande takfoten har en gesims av profilerat trä samt ett undertak av pärlspont, allt målat i brunbeige. Gesimsen fortsätter även rakt över den östra gaveln, samt ansluter på den västra sidan till tornets sidofasader.

På långhusets östra sida är sakristian utbyggd. Den är smalare och lägre än långhusgaveln och dess valmade tak når precis upp till gavelns gesims. På den östra sidan sitter ett rundbågsfönster i samma storlek och proportion som på det till vapenhuset. Sakristian har två vinklade sidoutbyggnader i anslutningen till långhusgaveln. På den södra finns den separata ingången till sakristian. Tre trappsteg i släthuggen granit leder upp till porten som är klädd med snedställd panel och målad i brungrön färg. Över den sitter en liten lykta i svartmålad järnplåt och opakt glas.

Samtliga tak är klädda med kopparplåt och försedda med hängrännor och stuprör i samma material. Även avtäckningar över fönster, dörrar och den breda gesimsen är av kopparplåt.

Fasaderna är genomgående klädda med stående locklistpanel som målats vit. Den synliga sockeln består av mer eller mindre bearbetade naturstenar i cementbruk. Tornets sockel är dock lagd med kraftigare rektangulära stenblock, grovt huggna och fogade med cementbruk. I sockeln finns sammanlagt fem små ventilgluggar runt byggnaden, samtliga utan galler.

Fönstren har ytterbågar av brunmålat gjutjärn, med en spröjsning som formar tre cirklar över tre smala rundbågar. Glasen är ofärgade. Omfattningarna av brunbeige trä har snidade anfanger och profilerade bågar med avtäckning i kopparplåt.