Almundsryds kyrka

Almundsryds socken omnämns första gången i skriftliga källor 1427 och skrivs då
Almeseryd socken. Under tidig medeltid utgjorde Almundsryds församling tillsammans
med Urshult en församling benämnd Hvaembo vars första kyrka var belägen på Vemboö. I
mitten av 1300-talet delades Hvaembo församling, varvid nuvarande Almundsryds församling
tillskapades och kom att bilda annex till Urshult. Den nya kapellförsamlingen fick namnet
Nykyrka, senare Ytra socken och slutligen Almundsryd. I samband med den nya
församlingens tillkomst uppfördes den första kyrkan, en liten träkyrka, som var belägen
alldeles intill den nuvarande kyrkan. Med tiden blev denna kyrka för trång för den växande
församlingen och under biskop Esaias Tegnérs episkopat blev det alltmer aktuellt att uppföra
en ny kyrka. Den nya kyrkan uppfördes i Ryds samhälle mellan åren 1828-31 utifrån ritningar
upprättade vid överintendentsämbetet, ÖIÄ 1802. Vid byggandet av den nya kyrkan skall det
ha utförts 21.000 mansdagsverken och 18.000 kvinnodagsverken. Invigningen skedde på
midsommardagen 1832 och leddes av kontraktsprosten Samuel Elmgren.
Almundsryds gamla kyrka blev om- och tillbyggd i början av 1700-talet. Ett äldre vapenhus i
anslutning till västgaveln revs och kyrkan blev på längden utökad till lika kyrkans bredd.
Samtidigt tillbyggdes ett nytt vapenhus. Kyrkans mått uppgick på längden till 25 meter,
bredden till 9 meter och en höjd av 12 meter. Att kyrkan förlades till denna plats förklaras av
att där tidigare legat en gammal kultplats som folket sedan hednisk tid haft för sed att besöka.
En avbildning av den gamla kyrkan utfördes av okänd konstnär på en tapet i Kompersmåla
gård, en kopia av denna utfördes år 1924 av konstnären Henrik Nordenberg.
Kyrkan är byggd av sten, 41 meter lång, 19,6 meter bred, med en vägghöjd på 6,5 meter och
ett torn som reser sig 33 meter över mark. Stilmässigt hänför sig kyrkan till nyklassicismen.
Det rektangulära kyrkorummet avslutas i öster med ett halvrunt korparti och i väster med ett
lanterninförsett torn samt på norra sidan en utbyggd sakristia. Nya kyrkan byggdes intill den
gamla med endast en smal gång som skilde dem åt.
Församlingens natursköna läge invid Åsnen och Mörrumsåns vattensystem gjorde orten
lämplig för de kring sekelskiftet vanliga kurorterna varvid samhället Ryd med Rydsbrunn,
placerat alldeles i kyrkans närhet, kom att bli ganska känt. Detta jämte tillkomsten av
Fridafors pappersbruk samt Ryds glasbruk har haft till följd att församlingen till stora delar
förblivit opåverkade av de stora befolkningsminskningar vilka drabbat många andra
landsbygdsförsamlingar.

Exteriöra förändringar
Exteriört har Almundsryds kyrka under årens lopp genomgått ett antal förändringar. Den
tidigaste skedde 1911 då kyrkan försågs med nya dörrar och vindfång, fönstren
kompletterades med innerbågar och tornet reparerades och försågs med ny beklädnad samt att
tornentrén försågs med en portalomfattning i huggen granit.
År 1917 uppförs olovandes ett brädskjul avsett som bårhus. Detta var placerat öster om
kyrkan, ungefär mitt på den breda gång som löper i nord-sydlig riktning. En omtäckning med
kopparplåt utförs på tornlanterninen 1931. Vid samma tillfälle sker även viss ombyggnad av
densamma. År 1945 installeras ett elektriskt tornur varvid tornlanterninen förses med urtavlor
i samtliga väderstreck.
Nästa exteriöra förändring sker 1957 då församlingen beviljas tillstånd att ersätta kyrkans
befintliga tak av tegel med kopparplåt. Vid samma tillfälle genomförs en renovering av
fönstrens ytterbågar vars spröjsning tjänat ut.
En mer omfattande exteriör renovering utförs 1959. Vid detta tillfälle utvidgas den befintliga
kyrkogården med ett 8200 kvadratmeter stort område öster om kyrkan. Vid samma tillfälle
låter man även utvidga kyrkans förplats samt uppföra ett kapelliknande bårhus. I nära
anslutning till kyrkan uppförs även en kombinerad toalett- och redskapsbod. Kyrkans
fasadputs renoveras och fönstren målas om såväl ut- som invändigt. I anslutning till kyrkan
nedgrävs en regnvattenledning samtidigt som åskledaranläggningen läggs om. Långhusets
takstolar förstärks genom påspikning av dubbla, mot varandra diagonalt ställda, 1 x 4 bräder
på varannan takstol. I samband med arbetena sker även förgyllning av kyrkans urtavlor.
År 1961 ordnas en ny upphängningsanordning samt installeras en elringningsanordning för
kyrkans tre kyrkklockor. Klockorna förses även med nya kläppar. En omförgyllning av korset
och kulan på kyrkans tornspira genomförs 1981 av makarna Hörberg.
År 1990 erhåller församlingen tillstånd till att utföra en utvidgning av kyrkogården mot
hönshyltefjorden öster om nuvarande kyrkogård.
1996 sker en mer omfattande exteriör renovering utifrån handlingar upprättade av
Arkitektgruppen Jörgen Ellerfors. Denna renovering innefattar en renovering av kyrkans
fönster, portar och ljudluckor vilka rengörs från färg, lagas där rötskador påträffas och
därefter målas med linoljefärg. En putsrenovering genomförs, där kyrkans tidigare vita
fasadfärg ersätts med en mjuk guldockra vars motsvarighet påträffats i underliggande
färgskikt. Avfärgningen utförs med kalkfärg våt. Vidare renoveras kyrkans taklister av trä
liksom dess portar och ljudluckor. Västfasadens portalomfattning i granit liksom kyrkans
fönsterbleck i granit högtryckstvättas. Inmurade stuprörsstift ersätts med dito i rostfritt stål.
Trappor och plan vattenblästras för att sedan fogas om med ett hydrauliskt kalkbruk. Till
källartrappen på kyrkans norrsida tillverkas nya luckor i trä som kläs med kopparplåt.
Rötskadade räcken av trä på tornets lanternin avlägsnas. Tornets urtavlor rengörs varefter
siffror och visare förgylls.
År 2008 pågår arbeten med att reparera skador på torntakets och långhusets fotrännor vars
relativt omfattande skador gett upphov till läckage i takfoten under en längre tid. Detta
läckage har medfört att stora delar av underliggande taksvall och takstolstassar ådragit sig
stora rötskador. I samband med de pågående arbetena utförs även en genomgripande
renovering av kyrkans fönster, portar och ljudluckor.

Kyrkan är uppförd utifrån en rektangulär plan med kvadratiskt torn i väster och en halvrund
absid i öster. På kyrkans norra sida ligger en utbyggd sakristia. Väggarna är spritputsade och
avfärgade i en ockragul kulör. Fönster- och dörromfattningar är utförda i slätputs och
avfärgade i samma kulör som omgivande fasadputs. Kyrkans sockel, som skjuter ut cirka en
decimeter från fasadlivet, har en fasad ovansida och är avfärgad i en ljus kimröksgrå kulör.
Utmed långhusets takfot, liksom på absiden, löper ett kraftigt listverk i trä målat i samma ljust
gula kulör som fasaden.
Taken på såväl långhus, torn, absid och sakristia är täckta med kopparplåt. På samtliga takfall
är vattenavrinningen ordnad med ståndrännor på taket vilka leder ned vattnet till stuprör av
koppar. Dessa ansluter vid mark till en nedlagd dagvattenledning.
Tornentrén markeras av en huggen omfattning i grå granit. Framför entrén ligger en
naturstenstrapp utförd med tre steg varav det översta utgörs av ett vilplan. I anslutning till
trappen finns på vardera sida ett enkelt svartmålat räcke. Kyrkportarna är klädda med en
profilerad panel lagd i ett rombformat mönster där den mitterta romben dekorerats med ett
enkelt träkors. Ovan entréporten sitter ett spröjsat lunettfönster vilket skiljs från porten med
ett kraftigt profilerat listverk i trä.
Ovan västportens spröjsade lunettfönster sitter ett ovalt fönster, på mitten delat av en tvärpost.
Vardera halvcirkeln är sedan försedd med ett spröjsat lunettfönster. Ovan fönstret sitter en
inmurad gjutjärnshäll med förgylld text i svag relief. Texten lyder PS: 5:8 ÅR 1829 DET
TOLFTE AF K. CARL XIV JOHANS FRIDSÄLLA REGERING FULLBORDADES
ALMUNDSRYDS KYRKA FRUKTET GUD ÄRER KONUNGEN ÄLSKER
BRÖDERNA
På vardera sida tornet i entréplan sitter ett rektangulärt tvåluftsfönster med spröjsade bågar.
Varje båge delas av spröjsen in i tio rutor. På norr och sydfasaden i höjd med tornkammaren
sitter ett runt fönster utformat i likhet med det på västra fasaden. På tornets västra fasad finner
man även fyra svartmålade siffror i smide vilka anger kyrkans byggnadsår 1830. I höjd med
klockorna är tornet försett med dubbla rundbågade tornluckor i alla fyra väderstreck.
Luckorna är klädda med en liggande, profilhyvlad panel och målade i en kromoxidgrön kulör.
Tornet är försett med ett pyramidformat kopparklätt tak krönt av en kvadratisk kopparklädd
lanternin vars hörn markeras av svagt utskjutande risaliter. I det försiktigt indragna, bågvälvda
fältet på vardera sida av lanterninen finner man en urtavla med förgyllda romerska siffror och
visare. Lanterninen kröns av en förgylld kula och kors. På väggen under lanterninens takfot
löper en tandsnittsfris. Under torntakets fot löper ett listverk i trä i likhet med det som står att
finna på kyrkans långhus och absid.
På långskeppets västra gavel, på var sida tornet, i höjd med orgelläktaren sitter ett spröjsat
lunettfönster.
På långskeppets norra fasad finns fyra stycken högresta bågvälvda fönster med solbänkar av
grå granit. Fönstren sitter svagt inskjutna i fasaden och är målade i samma kromoxidgröna
kulör som kyrkans entréportar och ljudluckor.
Långskeppets sydsida har i likhet med nordfasaden fyra bågvälvda fönster vilka av mitt- och
tvärpost delas in i fyra lufter. Mitt på fasaden finns en dubbelport, utformad i likhet med
kyrkans huvudport i väster. Liksom västporten kröns sydporten av ett kraftigt listverk i trä.
Ovan listverket sitter ett fönster utformat i överensstämmelse med överdelen på kyrkans
övriga fönster. Samtliga fönster har i efterhand kompletterats med blyspröjsade innerbågar
med inlägg av färgat katedralglas.
Kyrkans absid har två fönster, identiska med de på långskeppet. Rakt i öster, några meter över
mark, finns en slätputsad, lunettformad nisch vilken tidigare förmodligen rymt ett fönster som
murats igen vid någon av kyrkans tidigare renoveringar.
Den utbyggda sakristian har en ingång i väster. Framför ingången ligger en trappa av huggen
granit. Dörren, vilken är utformad i likhet med kyrkans västra och södra entré, är försedd med
ett rektangulärt överljus. Ovan porten hänger en svartmålad lykta. Till vänster om dörren sitter
ett tvåluftfönster indelat i sex rutor. I putsen på norra fasaden finner man en inmurad gravhäll
i gjutjärn från 1762. Centrerat på östra fasaden sitter ett fönster utformat i likhet med det på
sakristians västra fasad. På marken i anslutning till sakristians östra vägg finns en
kopparklädd lucka vilken leder ned till ett mindre källarutrymme som används för förvaring.