VISLANDA KYRKA

Vislanda kyrka upplevs på håll som förhållandevis kompakt för att vara en kyrka i klassicistisk stil. Det relativt korta långhuset bidrar till detta intryck. Kyrkan är uppförd av sten med vitputsade fasader och orienterad med koret i öster. Klocktornet står i väster och på långhusets norra sida är sakristian utbyggd.

Tornet är relativt högt i förhållande till kyrkans storlek och är enkelt utformat utan några överdådiga dekorationer. Det stickbågsformade portvalvet befinner sig i marknivå på tornets västra sida och omges av en slätputsad stenvalvsimitation. Portarna är klädda med panel i fiskbensmönster, som målats i rödbrunt. Över denna innefattar valvet en lunett, vars mittdel utgörs av en något utskjutande lykta i fönsterglas.
Högt ovanför ingången sitter på västra sidan en minnestavla i svartmålat järn, med förgyllda bokstäver i högrelief. Texten lyder: G. IV. A LYCKA. SKE. DIG. OCH. RIKET. 1794.
Ungefär i höjd med tavlan sitter på den södra och den norra sidan ett litet rektangulärt fönster. Under den enkla takgesimsen, ett listverk av vitmålat trä, sitter de fyra ljudöppningarna, en åt varje väderstreck. De är stickbågeformade och har brunmålade luckor med panelklädsel i fiskbensmönster.
Den karnisformade tornhuven kröns av en smal kopparplåtsklädd lanternin. Denna har åt var väderstreck en stickbågsformad trälucka klädd med panel i fiskbensmönster. På varje lucka sitter en vit rund urtavla med svarta siffror och visare. Lanterninens gesims är liksom dess pyramidformade tak kopparinklädd, och kröns av ett förgyllt kors på dito kula.

Långhuset är relativt kort, med tresidig avslutning åt öster. Det är mycket enkelt och ganska symmetriskt utformat med ett högrest sadeltak.
På den norra sidan sitter på jämna avstånd tre stora fönster i stickbågeform. Dessa har sin motsvarighet på den södra sidan, där dock mittfönstret ersatts av en sidoentré. Porten sitter i ett lågt stickbågsformat valv vars omfattning kannelerats. Över denna sitter ett mindre fönster som i form och placering motsvarar de övriga fönstrens överdel. Över porten, som har ett trappsteg i släthuggen sten, sitter ett solur märkt HEURLIN. På den tresidiga korväggen sitter tre fönster av liknande storlek och form som de övriga på långhuset, vilket bidrar till det symmetriska intrycket. På den västra sidan sitter två runda fönster, ett på var sida om tornet.
Gesimsen runt långhuset är ett enklare listverk av vitmålat trä.
Sakristian är en liten utbyggnad, med tresidig avslutning åt norr. Dess taknock når upp till långhusets gesims. Åt väster sitter dess port i ett rundbågsformat valv. Denna är klädd med en brunmålad panel i fiskbensmönster och försedd med ett litet kvadratiskt fönster på högkant. Över dörren sitter en lunett i valvet, och framför porten ligger en släthuggen trappsten. Över dörren sitter en modern armatur i plast.
Åt norr sitter på sakristian ett litet stickbågeformat fönster. Egentlig takgesims saknas på sakristian.

Samtliga tak inklusive lanternin och sakristia är klädda med kopparplåt. Även fotrännor och stuprör är utförda av samma material.
Fasaderna på torn, långhus och sakristia är spritputsade och avfärgade i vitt. Omfattningar kring fönster och dörrar är slätputsade.
Runt hela kyrkan löper en något utkragande sockel. Även denna är spritputsad, men avfärgad i ljust grått. I sockeln finns totalt tio ventilationsgluggar, försedda med järngaller.

De stora fönstren är av korsposttyp och försedda med ytterbågar i brunmålat trä. Rutorna är av ofärgat glas. Korets stora och sakristians lilla fönster saknar dock poster. Solbänkarna är utförda i kopparplåt.

Vislanda nämns första gången i de skriftliga källorna, då som Vaeslande. I den gamla delen av Vislanda stod förut en spånklädd träkyrka med rötter i medeltiden. Denna blev tidigt för trång för församlingen och redan 1622 sades att den var så ringa till rums, att föga mer än halvparten av socknafolket berömmer sig i kyrkan. Den nya kyrkans beslutades efter en del oenighet att förläggas till Lindås, några kilometer väster om den gamla kyrkan. Ritningar beställdes från ÖIÄ i Stockholm, men följdes inte. Kyrkan uppfördes i ett förenklat utförande under åren 1793-94 och då den stod klar revs den gamla kyrkan. Dess plats är idag bevarad som ödekyrkogård. I augusti 1796 invigdes den nya kyrkan av biskop Olof Wallqvist.

Interiöra förändringar

Interiören i Vislanda kyrka präglas framför allt av den genomgripande restaurering som utfördes 1902, under ledning av arkitekterna Erik Lallerstedt och E. Fant.
1813 tillkom orgel av Pehr Schiörlin, med fasad ritad av J. W. Gerss. Denna byggs om 1885 av C. J. Carlsson, Virestad.

Före 1902 var den enda altarprydnaden ett vitmålat kors. Vid restaureringen detta år sattes målade fönster in i koret istället. Ett nytt altarbord, ny altarring och dekormåleri i hjälmvalvet och korfönstrens nischer förändrade koret ordentligt. Predikstolen försågs med fot och flyttades från den södra till den norra sidan. Kyrkorummet försågs med nytt golv, nya öppna bänkar, nya läktartrappor, ny läktarbarriär, nya läktarkolonner, nya innerbågar samt dekormåleri längs med gesimsen.

1937 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Paul Boberg, varvid målningarna i korfönstrens nischer togs bort. Predikstolens ursprungliga måleri togs fram och ett nytt ljudtak, ritat av Boberg, tillkom. Läktarens mittparti utökades och orgeln ombyggdes av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Ett nytt uppvärmningssystem installerades även.

Dopfunt i mässing, ritad av arkitekt Einar Lundberg, Stockholm, och utförd av kopparslagare Fritjof Andersson med söner, Vislanda, tillkom 1938.

1944 fick kyrkan en ny altartavla av Eric Abrahamsson, Göteborg, samt en marmorerad omfattning till densamma, ritad av arkitekt Paul Boberg. Dessa täckte för det målade korfönstret. Elektrisk belysning installerades vid samma tillfälle.

1951 genomfördes en exteriör och interiör restaurering. Inredningen målades då i grått och guld med inslag av rosa och innertaket målades vitt. Innerväggarna avfärgades i svagt gult och alla interiöra dekormålningar målades över. Orgelverket omdisponerades av Frederiksborgs Orgelbyggeri, Hilleröd, Danmark

Kyrkans interiör restaurerades 1963 under ledning av arkitekt Hans Lindén, då betongvalv gjöts under kyrkorummet och nytt golv lades in. Korgolvet höjdes och koret utökades. Innerväggarna målades i en ljust gul nyans och bänkarna i en grå färgton. Det övertäckta, målade korfönstret, togs fram och i och med det borttogs altartavlans marmorerade omfattning och altartavlan flyttades till den södra väggen. Lampetter sattes upp i koret. Valv slogs i vapenhuset och nya glasade dörrar insattes mot kyrkorummet.

1980 restaurerades återigen kyrkan interiört. Då installerades toalett i vapenhuset och nytt golv lades i sakristian. Bänkarna glesades ut och interiören målades i samma färger som tidigare.

En tvärgång åt söder anordnades 1994 genom att bänkar togs bort. Samma år tillkom ett altarkors i lindträ, av Malte Pettersson, Vislanda.

Fem år senare skedde en restaurering då innertaket ommålades och innerväggarnas puts reparerades och avfärgades. Vinden isolerades, korgolvet slipades och oljades och nya elinstallationer gjordes. År 2000 konserverades korfönstrets glasmåleri.
Exteriöra förändringar

Kyrkan hade från början spåntäckta tak. 1913 ersattes långhusets spån med tegel och 1921 kläddes lanternin och torntak med kopparplåt. Tre år senare blev även långhuset klätt med kopparplåt. Vid 1951 års restaurering kläddes hela lanterninen in i samma material.

1984 genomfördes en exteriör restaurering, då fasadernas puts renoverades och avfärgades vit.
Exteriöra snickerier lagades och målades samt tornkorset förgylldes.

1993 installeras ett tornur och nya urtavlor monteras på lanterninluckorna.

Vid den senaste yttre restaureringen, år 1999, renoverades fasadernas puts och avfärgades i vitt. Fönster och portar ommålades också.