HJORTSBERGA KYRKA

Hjortsberga kyrka är en typisk representant för 1800-talets landsortskyrkor i klassicistisk stil, och präglas av enkelhet och symmetri i utförandet. Den är uppförd av sten och består av ett rektangulärt långhus med avrundade hörn i öster, halvrund sakristia utbyggd åt öster, samt lanterninförsett klocktorn i väster. Kyrkan ligger på en naturlig höjd i landskapet, orienterad med koret åt öster.

Tornet är högrest och enkelt utformat utan våningsindelande friser eller andra särskilda dekorationer.
Två trappsteg i släthuggen natursten leder upp till kyrkans port på tornets västsida. Här finns även en ramp satt med sjösten och på fasaden räcken med handledare av trä. Dörrarna är klädda med liggande panel som målats brun och omges av en slätputsad kvaderstensimitation med plåtavtäckta anfanger. På dem vilar ett slätputsat entablement. Både detta och pilastrarnas spritputsade postament har dekor i form av romber.
Ovanför det plåtavtäckta och utkragande entablementet sitter portens lunett och något över denna en minnestavla i svart sten med förgyllda bokstäver. Över denna sitter på västsidan ett relativt stort runt fönster. Under takgesimsen sitter tornets fyra rundbågeformade ljudöppningar, en åt var väderstreck. Luckorna är klädda med liggande panel som målats i mörkt brunt.
På tornets bottenvåning finns åt söder ett stort stickbågeformat fönster. Det motsvarande fönstret på den norra sidan är igensatt och endast en blindering återstår. På båda dessa sidor sitter fem synliga ankarslut i svartmålat järn.
Tornets gesims är ett utkragande listverk i vitmålat trä.

Den ganska högresta lanterninen av trä är målad i vitt. Dess panel har dekorativa inslag i form av stiliserade hörnpilastrar. Luckorna är klädda med stående panel som målats ljust brun. De har en smal rundbågeform. Lanterninens gesims av trä liknar tornets och är även den målad i vitt. Det pyramidformade taket kröns av ett förgyllt kors på dito kula.

Långhuset är rektangulärt till formen med rundade hörn i öster. Det präglas av de stora fönstren och deras symmetriska placering.
På långhusets norra fasad sitter sju mycket stora stickbågsformade fönster. På den södra sidan är det mittersta av dessa ersatt med en port och ett överfönster som i format och placering
motsvarar de övriga fönstrens utformning. Porten ger intryck av att vara mycket låg i förhållande till kyrkans storlek och övriga proportioner. Dess omfattning liknar den runt den västra porten, med samma romb-dekor på postament och entablement, men är något lägre. Dörrarna är klädda med liggande panel som målats i ljust brunt. De har dessutom kraftiga gångjärnsbeslag i svart smidesjärn. Framför porten ligger en bred trappa om två steg i slätthuggen natursten, med gjuten betongramp på dess västra sida.
På långhusets rundade hörn i öster sitter ett rundbågsfönster på var sida om sakristian, av samma storlek och utseende som de övriga sidofönstren.
På den västra gaveln sitter två lunetter som ljusinsläpp till läktaren, en på var sida om tornet.
Långhusets gesims är ett profilerat och kraftigt utkragande listverk av trä som målats i vitt.

Sakristian är en låg och närmast halvcirkelformad utbyggnad på långhusets östra sida. Dess bredd är något smalare än långhusets gavel och dess taknock når upp till långhusets gesims. Den har två stickbågsformade fönster, ett åt sydost och ett åt nordost, båda något mindre än de på långhusets långsidor. Gesimsen utgörs av ett utkragande profilerat listverk i trä som målats i vitt.
På den södra sidan leder en trappa om fyra steg i släthuggen natursten upp till sakristians port. Denna sitter i liv med fasaden i ett stickbågsformat valv och är klädd med liggande panel som målats brun. Den är försedd med kraftiga smidesgångjärn målade i svart. Över porten sitter en modern armatur i plåt och opakt glas och bredvid dörren ett framträdande eluttag. Koret är i bottenvåningen på dess östra sida försett med en järnskodd dörr som leder in till gravkammaren under koret.

Samtliga takytor är belagda med falsad kopparplåt. Även hängrännor och stuprör är utförda av kopparplåt.

Samtliga fönster har ytterbågar av trä, målade i ljust brunt, och är av korsposttyp. Ofärgade rutor dominerar, men det finns inslag av rutor i grönfärgat glas. Solbänkarna är utförda i svartmålat gjutjärn.

Fasaden är huvudsakligen spritputsad och avfärgad i vitt. Slätputsade partier förekommer som fönsteromfattningar och kring dörrar. Långhuset har även breda hörnpilastrar som slätputsats. Sockeln, som tidigare löpt runt hela kyrkobyggnaden, har bilats bort och grundstenarna fogstrukits. Längs dessa finns tjugo ventilgluggar runt kyrkan, varav nitton är försedda med moderna galler. Den tjugonde öppningen täcks av en lucka i gjutjärn.

Hjortsberga socken nämns första gången i de skriftliga källorna år 1287, då som Hiortzbyrghom. På samma plats som den nuvarande kyrkan stod tidigare en medeltida träkyrka med stenkor.
Både kyrkan i Hjortsberga och den medeltida träkyrkan i Kvenneberga dömdes ut av biskop Esaias Tegnér vid en visitation år 1828. Beslutet om sammangående och byggnation av gemensam kyrka för församlingarna överklagades, men fastställdes 1831 av Kungliga Majestätet. Arkitekt Samuel Enander vid ÖIÄ gjorde upp ritningar, vilka godkändes 1834. De reviderades något under själva bygget.
1840 stod kyrkan klar, men invigdes först 1853 av biskop Christoffer Isaac Heurlin.

Hjortsberga kyrkas exteriör framstår idag som relativt oförvanskad, med undantag för den bortbilade sockeln.

1903 genomfördes en exteriör och interiör restaurering, då fasadernas puts renoverades och avfärgades.
Takens spånklädsel ersattes 1923 med täckning av kopparplåt. Smålandsposten skrev den 26 juni samma år:
Och rent praktiskt sett blir ju detta koppartak i längden billigast, då det beräknas kunna hålla en 400 år framåt. Engångsutgiften betalar sig således, ehuru varken den nuvarande eller nästa generation skördar frukterna därav.
Nästa stora restaurering gjordes under ledning av arkitekt Hans Lindén år 1961. Fasadernas puts renoverades och avfärgades, men det var också då sockeln frilades och gavs sitt nuvarande utseende.

Fasadernas puts renoverades senast 1984. Vid en yttre restaurering år 2002 lades koppartaken om och fönstren renoverades in- och utvändigt.

Interiören i Hjortsberga är väl bibehållen och har inte undergått några genomgripande förändringar. Inredningen präglas av den färgsättning som utfördes 1961 av arkitekt Hans Lindén.

Vid invigningen 1840 var interiören ännu inte komplett. Orgel tillkom 1841 och altartavla 1846. 1893 installerades uppvärmning i form av kaminer i kyrkorum och sakristia.

1903 genomfördes en exteriör och interiör restaurering, då innerväggarna målades ljust gula med vita pilastrar och omfattningar. Innertaket målades ljusblått, med korets tak i ljusare och mörkare rosa. Takgesimsen marmorerades i gråblått och inredningen målades i vitt och guld. I vapenhuset lades cementeradt golf istället för tidigare plattor.

Denna färgsättning kom att ändras helt vid en restaurering 1929, under ledning av arkitekterna Paul Boberg och Thure Bergentz. Innerväggarna målades då gråvita och innertaket vitt, medan inredningen färgsattes i grågrönt och brunt. Bänkarna gjordes bekvämare och läktartrapporna ändrades. Ett vindfång anordnades vid den södra entrédörren. Nytt orgelverk av Mårtenssons orgelfabrik i Lund installerades och flera äldre skulpturer konserverades av Sven Sundbaum.

1937 installerades elvärme, varvid två korbänkar togs bort. 1953 fick kyrkan en ny dopfunt i röd granit med skål av silver.

1955 restaurerades sakristian under ledning av arkitekt E G Erlandsson. Väggarna målades bruna och taket målades ljusare. Ny skåpinredning tillkom, liksom nya möbler i pärlgrå färg med ljusbrunt skinn.

En större exteriör och interiör restaurering genomfördes 1961, under ledning av arkitekt Hans Lindén. Innertaket målades ljust gråblått och innerväggarna färgades åter ljusgula med vita pilastrar och omfattningar. Inredningen färgsattes i grått och guld med rödviolett bänkinredning. Altarringen ändrades och golven slipades. Ljuskronorna hängdes om samtidigt som fyra nya ljuskronor tillkom. Altartavlan konserverades av Sven Wahlgren. I vapenhuset inreddes en toalett.

Vid isoleringsarbeten på vinden 1980 upptäcktes att långhusets väggar börjat vika sig utåt. Dragstänger monterades året därefter in för att hålla dem ihop.

Den senaste interiöra renoveringen genomfördes år 2003, då ett par fuktskador i innertaket åtgärdades. Golvet innanför altarringen befriades från heltäckningsmatta och målades brunt. Korets kolonnställning marmorerades enligt framskrapade färgprover och altarringens knäfall ändrades. Tre inspektionsluckor togs upp i långhusets golv och hörslingor och strålkastare monterades i kyrkorummet. I sakristian avfärgades väggarna i ljusgult och två textilförvaringsskåp tillkom. Skåpinredningen ändrades och nytillverkades delvis.