SILVBERGS KYRKA

Kyrkorummets kupolliknande valv är liksom väggarna putsade. Enligt Malmström skall kupo-len ursprungligen ha haft en öppning i mitten mot lanterninen, jfr Panteon. Den anges ha blivit igensatt redan under 1800-talet. Den befintliga fasta inredningen är delvis samtida med kyr-kans uppförande; med undantag av bänkinredningen som till viss del är ombyggd. I norr har koret en tidstypisk, men numera sällsynt, altarpredikstol inramad av en klassiserande altar-uppsats. I söder står en läktare med orgelfasad, buren av sex marmorerade doriska pelare (två tillsatta 1933).
Kyrkorummets färgsättning härstammar från 1930-talets restaurering. Väggar och tak har en ljus lätt flammig färgsättning som är underordnad utsmyckade detaljer, marmorerade fönster-smygar, taklist och fast inredning.

Vapenhuset inryms i södra gavelns utskjutande parti. På västra sidan finns, under trapptrum-man till övervåningen, en förvaringsskrubb. Från vapenhuset leder en trappa upp till en övre våning, ett mellanplan över vapenhuset med förvaringsutrymmen. Därifrån ansluter trappor dels till läktaren och dels till lanterninens tornkammare, som inrymmer klockor och tornur. Trappan till lanterninen är anlagd på kyrkorummets valvstomme.

Sakristian är inrymd i norra gaveln, bakom koret. Ingången från kyrkorummet finns väster om altaret. Den balanseras i öster av en blindnisch med motsvarande storlek. Sakristian har även en ytterdörr och ingång i norra gaveln mot kyrkogården. Rummet har platt tak av bräder, put-sade vitslammade väggar, öppen spis mot norra muren och i söder en trappa som leder till altarpredikstolen samt till rummets vind. Nuvarande färgsättning och inredning med förva-ringsskåp för textilier härstammar från 1930-talets restaurering. Under sakristian fanns ur-sprungligen en liten källare.

Samtliga golv i kyrkan har brädor av lackad furu, som inlades 1974. Föregående golv var ett skurat brädgolv (delar bevarat i sakristians skåp).

Inredning och inventarier
Kyrkan innehåller många äldre inventarier som härstammar från Nicolai Kapell och som överfördes till den nya kyrkan. Till dessa hör triumfkrucifixet, ett svenskt arbete från 1400-talet; dopfunten från 1500-talet av uppländsk kalksten, ett helgonskåp från 1400-talet med ursprung i Balticum; resterna av en träskulptur från 1400-talet föreställande S:t Kristoffer samt 1600-tals ljuskronor av såväl plåt som mässing. I övrigt speglar kyrkans inredning ny-klassicismens strama och sparsamma utsmyckning med enstaka monumentala inslag som al-taranordningen och orgelläktaren.

Altaranordningen bildar en monumental uppbyggnad i koret, som är upphöjt i förhållande till kyrkorummets golv. Altaret inramas av korintiska dubbla kolonner som bär ett avrundat över-stycke med infällda liturgiska symboler. Till anordningen hör en altarpredikstol som är uppsatt i fältets mitt, över altaret. Predikstolen samt altaruppsatsen utfördes 1834 av Jan Görsson, bildhuggare och kyrkvärd i Torsång. Till altaret hör även en halvrund altarring med släta ytor och knäfall. Korets inredning är numera färgsatt i gråa och vita marmoreringar med förgyllda detaljer, en följd av 1930-talets restaurering. Till den ursprungliga inredningen hör även två ovala nummertavlor som är fästa i bänkarnas första rad.

Inredningen består av slutna bänkar fördelade på två kvarter samt av väggbänkar längs med ytterväggarna. Bänkinredningen ombyggdes i samband med 1930-talets restaurering. Till ut-formning och omfång liknar den i stora drag den ursprungliga. Bänkarna är dock lägre och har annan färgsättning. Bänkarna har en svag profilerad list i överkant och enkla dörrar med speg-lar. Läktaren har liknande bänkar, vilka dock är öppna.

Orgelläktaren som bärs av fyra doriska kolonner balanserar altaranordningen. Läktaren nås från vapenhuset genom en trappa.
Kyrkans första orgel, tillverkad av Frans Andersson, installerades 1860 på läktaren. Den fick en fasad i delvis nygotisk stil. Orgeln kompletterades 1933, i samband med kyrkans 100-årsjubileum, med en större byggd av Hammarberg. Den nya skrymmande orgeln, som saknar fasad, placerades bakom den ursprungliga orgelfasaden. Den äldsta orgeln renoverades 1970. Det är troligt att orgelfasaden ändrades något i samband med detta. I anslutning till förnyelsen av kyrkorummet 1933 tillfördes läktarbarriären ett spegelfält i höjd med orgelfasaden.

Kyrkan har en malmljuskrona som hänger i kupolen mitt över kyrkorummet samt en äldre ljus-krona av smide, upphängd i en väggkonsol i korets östra del.
I samband med 1930-talets åtgärder infördes tidstypiska belysningsarmaturer, bl.a. under läk-taren och i sakristian. Även lyktan i vapenhuset härstammar från samma period.

Kyrkans storklocka är gjuten 1856. Lillklockan från 1681 hängde tidigare i klockstapeln vid Östra Silvbergs kapell.

Övriga upplysningar
Kyrkan var ursprungligen uppvärmd med två kaminer, en i långhuset och en i sakristian. Nu-varande uppvärmning består av el-element uppsatta under bänkarna.

Observera att felaktig information om kyrkans byggnadsdelars orientering har registrerats av förgående inventering!

Ritningarna till den nya kyrkan utfördes 1825 av arkitekt Samuel Enander, vilken presentera-de ett förslag präglat av periodens ideal, nyklassicism. I motsats till den vanligaste typen av kyrkor av denna karaktär, Tegnerladan valde Enander centralkyrkan som förebild.

Kyrkan har en oktogonal plan med utskjutande partier i norr och söder. Södra utbyggnaden, som utgör kyrkans huvudingång, bildar vapenhus. Fasaden associerar till antikens tempelgav-lar med pilastrar, vilka bär arkitrav och gavelfält. Arkitraven över västerportalen bär bygg-nadsårtalet i romerska siffror (1834). Södra portalen har brunmålade pardörrar med speglar som kröns av ett halvbågigt och spröjsat överljusfönster. Trappan till kyrkans port är utförd i gjutjärn och troligen tillverkad på bruket. Den har järnräcken infästa i murarna.
Norra utbyggnaden, bakom koret, utgör sakristian. Den är identisk med vapenhusets utbygg-nad men saknar port i mittaxeln. Däremot har gaveln en ytterdörr som leder till sakristian. Ingången har en yttre stentrappa om fyra steg, vilken flankeras av trappräcken i smide. Ovan-för dörren hänger en lykta som troligen härstammar från 1930-talets restaurering.

Kyrkan är murad av slaggstensflis med inslag av lertegel, på en sockel av kluven granit. Mu-rarna är putsade och avfärgade i ljusgrått, med pilastrar och listverk i vitt. Med undantag av gavlarna har fasaderna en stram och mycket spartansk utsmyckning som endast består av en profilerad list kring byggnaden, i höjd med nedre delen av arkitraven, samt av en profilerad takfot. Fasadlisten har plåttäckning.
Kyrkan har höga rundbågiga fönster med spröjs, ett i varje väggfält för kyrkorummet. Sak-ristians och vapenhusets kortsidor har liknande men mindre fönster. Fönstren har vita ramar och brunmålade karmar och poster. Solbänkarna är täckta med brunmålad plåt.

Kyrkans täcks av ett oktogonalt tälttak som är påbyggt med lanternin, vilken har samma plan-form. Lanterninen är utförd i ramverkskonstruktion med panelbeklädnad under ett tälttak som kröns av ett förgyllt kors. Lanterninens sidor har svarta urtavlor i varje väderstreck samt spröjsade och brunmålade fönster i mellanfälten. Endast urtavlorna i söder och väster har ur-verk och visare, de övriga är blinda.
Kyrkans tälttak har täckning av skifferplattor, ett utförande som troligen infördes vid 1930-talets restaurering. Lanterninen samt sadeltaken över vapenhuset och sakristian är täckta med svartmålad plåt. Malmström (1990) antyder att samtliga tak ursprungligen bör ha varit spån-täckta. I kyrkans räkenskapsböcker redovisas dock inköp 1832 av takpapp och takplåt och enligt Boëthius, 1933?, skall samtliga tak ha varit plåttäckta och rödmålade. Men enligt Berg-gren, 1934, bär tälttaket skiffer, medan sadeltaken och lanterninen bär svart plåt.

Östra Silvberg är en av Sveriges äldsta gruvor, den hade sin storhetstid redan under 1400-talet. Ödekyrkogården vittnar om platsen där det medeltida Sankt Nikolai kapell en gång låg, på sluttningen mot Silvbergssjön intill gamla silvergruvan. I början på 1800-talet blev det medeltida kapellet utdömt, men det brukades ända fram till 1830-talet. Planer på ett nytt ka-pell på platsen försenades och övergavs till slut; kapellbyggnaden såldes och revs därefter 1854. Man valde att i stället uppföra en ny kyrka, någon halvmil väster om gamla kapellet. Kyrkotomten låg i anslutning till det då blomstrande bruket i Grängshammar. Marken hade erhållits genom donation från Olof Forsgren, disponent vid bruket 1816-1855. Kyrkan place-rades och utformades som en del i brukets representativa planläggning. Silvbergs kyrkogård är intimt förenad med kyrkomiljön men även med brukets personhistoria.

Silvbergs kyrka uppfördes 1830-34 efter ritningar från 1825 av Samuel Enander.

Kyrkans utformning hämtar sin inspiration från Panteon och antikens tempel, den är också en avläggare av Skeppsholmskyrkan som påbörjades 1823. Byggnaden har oktogonal centralplan, med utbyggt vapenhus och sakristia i respektive söder och norr. Den avvikande orienteringen för koret är en följd av den lokala topografin, södra sidan med vapenhus är vänd mot herrgården. I övrigt är byggnadens utformning, karaktär och utsmyckning starkt präglad av nyklassicismens regelverk och formspråk.

Utvändigt har kyrkan till största del förblivit oförändrad, med undantag av taktäckningen. Invändigt är den ursprungliga karaktären bestående, även om rummen präglas av 1930-talets förnyelse beträffande inredningen och färgsättningen. Altarpredikstolen inramad av en klassi-serande altaranordning samt läktaren är dominerande inslag i kyrkorummets scenografi. Bänkinredningen, färgsättningen och golvet är däremot en följd av senare förändringar och åtgärder.

Fram till 1861 tillhörde Silvbergs kapellag Stora Tuna församling men kom därefter att bilda en egen församling.

Källor och litteratur
Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild.
ATA. Handlingar, byggnadsritningar B. Wijkmark, 1915
Berggren, Hugo. 1934. Sveriges kyrkobyggnader. Västerås stift.
Boëthius, Gerda. 1932. Silvbergs kyrka. SvK bd I:3, vol 37
Församlingens arkiv, Byggnadsritningar fr. 1931-1933;
Malmström, Krister. 1990. Centralkyrkor- Inom svenska kyrkan 1820-1920
Stiftets arkiv. Underlag och handlingar- Restaureringsförslag 2001-2003
Silvbergs kyrka Restaurering av plåttak, 1997-1998. Antikvarisk rapport, Dalarnas Museum
Sjögren, Josef. 1952. Orgelverken i Västerås stift.