GIDEONSBERGSKYRKAN

Redan den 15 februari 1955 bildades en arbetskommitté för att verka för en kyrka på Gideonsbergsområdet. Enighet rådde om att behovet fanns i stadsdelen som då hade en befolkning på ca 15 000 invånare. Domkyrkoförsamlingens resurser förslog dock inte och därför krävdes många års lokalt insamlingsarbete för att förverkliga kyrkobygget. Första spadtaget kunde tas hösten 1972, efter ett statligt beslut om att bevilja AMS-medel.

Arkitekt Peter-Paul Hoffman hade medvetet ritat en låg kyrkobyggnad, underordnad omgivande gamla lövträd och tallar som i möjligaste mån sparades. Av samma skäl placerades församlingslokalerna delvis i ett souterrängplan, typiskt för dåtidens byggande. Kring en stomme av betongfackverk murades inre och yttre väggar av hårdbränt håltegel. Fönstersnickerierna tillverkades av tryckimpregnerat virke och målades med blå lasyr. Klockstapeln utformades låg och enkel, för att inte konkurrera med ekar och tallar.

Kyrkorummet var ursprungligen inrett med ett enda, sammanhängande bänkkvarter. Golvkandelabrarna stod då i anslutning till bänkgavlarna mot sidogångarna, som symboliskt skulle återge Golgatavandringen. Därför blev också moderna ikoner uppsatta på väggarna. Predikstolen var placerad på korets södra sida och dopfunten på den norra.

Men ett sammanhållet bänkkvarter visade sig med tiden opraktiskt för verksamheten. Vid förnyelse 1985 delades därför bänkkvarteret itu och flyttades isär, så att kyrkorummet fick en mittgång. Samtidigt flyttades predikstolen från södra till norra sidan, där dopfunten tidigare stått. Denna flyttades längre norrut, närmare det veckade fönsterpartiet. Söder om koret frigjordes plats för kyrkokören, i anslutning till kororgeln. Året efter installerades en större, 12-stämmig orgel, placerad på ett podium längst bak i kyrkorummet. Mer stilenliga gradänger av kvistfritt virke, för kören, placerades 2002 söder om koret.

För detaljerad information kring kyrkans historia med historiska händelser, årtal och specifika källhänvisningar hänvisas till bifogad PDF med händelselista.

Källor och litteratur

Otryckta källor

Skerike församlings arkiv (SFA)
Protokoll från kyrkorådssammanträde 1986-06-16, Dnr 144, 151/86
Fotografier från byggarbetena 1972-73

Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Entreprenad- och bygghandlingar 1972-73
Handlingar om reparationer 1987-88

Västerås stifts arkiv (VS):
F III: 49; Protokoll från visitation 6-9/11 1986, § 9

Litteratur
Gideonsbergskyrkan Församlingsblad Nummer 3-4 2003
Hansson, Gösta: Stiftskrönika/Västerås stiftsbok 1974, s 82-84/
Illerstad, Lennart: Nya svenska kyrkor, del 1 Svealand - Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Rapport RAÄ 1990: 2
Inventarium över svenska orglar, 1990: 1, Västerås och Karlstads stift, redigerad av Tore Johansson Förlag Svenska orglar, Tostared 1990

En stenlagd yta finns framför entrén i väster, som upptas av ett glasat dörrparti. Innanför är en förhall, mittemellan de olika verksamhetsutrymmena. Golvet är belagt med slipad grå kalksten och väggarna är murade av likadant tegel som i fasaderna. Besökaren möts av Ingrid Aronssons bildvävnad på temat Ljuset kraftkällan, i gult, orange, mörkblått och grönt.

Till vänster leder en glasad dörr in till kyrkorummet, måttligt belyst av norrfönster. Även här består väggarna av rött fasadtegel. Taket följer yttertakets flacka fall och är klätt med en ljust laserad furupanel. I golvet ligger polerad gråbrun kalksten, med millimeterbreda fogar av mörkt bruk. Från orgelverket på ett podium i väster sluttar golvet lätt ner mot koret, som ovanligt nog är bredare än kyrkorummet i övrigt, för att rymma körer, musiker och dopsällskap. Bänkraderna är öppna, tillverkade av kvistfri furu. Inne i kvarteren står höga, elektriska golvkandelabrar. Det fristående altaret har murats av tegel, samt en tjock skiva av kalksten. Som altartavla tjänar Birgitta Hagnell-Linds färgstarka vävnad, Härlighetens himmel. Söder om altaret är gradänger av kvistfri furu uppställda, avsedda för kyrkokören. Både dopfunten och predikstolen på norra sidan är uppbyggda av limmad furu - predikstolen påminner till formen mer om en föreläsningspulpet.