VÄSTERÅS-BARKARÖ KYRKA

Kyrkan anses vara byggd omkring 1200, ursprungligen bestående av långhus, ett lägre, smalare korparti i öster och litet västtorn utan klockor. På 1300-talet vidgades koret till samma bredd som långhuset och sakristia byggdes ut mot norr. Kyrkorummet var täckt med ett trätunnvalv fram till 1400-talet, då istället två kryssvalv murades över långhuset och ett stjärnvalv över koret. Vid samma tid byggdes ett vapenhus på södra långhussidan. Efter en förfallsperiod skedde stor upprustning på 1650-talet, då golv, murar och valv iståndsattes. Källarrum tillkom under kor och sakristia, en benkammare i södra vinkeln mellan långhus och dåvarande torn. Vid utbyggnad 1765-69, ritad av överintendent Carl-Johan Cronstedt, förlängdes långhuset mot väster med en travé och ett större torn med välvt vapenhus och klockvåning tillkom. 1771 eldhärjades kyrkan och måste åter iståndsättas, oklart under hur lång tid.

1867 revs vapenhuset mot söder och i den tidigare dörröppningen insattes ett fönster. Samtidigt vidgades kyrkans övriga fönsteröppningar och alltjämt befintliga gjutjärnsfönster sattes in. Kyrkorummets tidigare slutna bänkinredning ersattes med öppna bänkrader.

Vid stor yttre renovering 1875 ersattes långhustakets tidigare spåntäckning med falsad plåt och tornet fick dagens pyramidformiga huv. Vid den samtidiga fasadrenoveringen skedde antagligen övergång från slätputs till spritputs och sedan dess består kyrkans exteriör, frånsett att långhustakets 100-åriga järnplåtar ersattes med koppar 1978. Kyrkans interiörer är i hög grad resultatet av renoveringar/omgestaltningar 1947 och 1978, vilket redovisats i föregående avsnitt.
Tilläggas skall att tidigare källarrum under kor och sakristia sandfylldes vid den senare renoveringen.

Källor och litteratur
Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA): Inventariebesiktning 1828, fotografier, skrivelser
Dingtuna pastorats arkiv (DP): Bygghandlingar, protokoll, rapporter
Västmanlands läns museums arkiv (VLM): Bygghandlingar, excerpter, fotografier, pressklipp, rapporter, tillstånd
Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS): Bygghandlingar, fakturor, offerter
Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV B; 125, visitationsprotokoll 1861 och 1883

Litteratur
Ahlberg, Hakon & Björklund, Stefan: Västmanlands kyrkor i ord och bild 2000
Arvidsson, Ebbe: Ur Västerås-Barkarö kyrkas historia// Julbok för Västerås stift 1948 //
Kihlström, Bengt Ingmar: Västerås-Barkarö kyrka Nr 21 Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1983
Olof Graus beskrivning öfver Wästmanland, utgiven av Wästmanlands allehandas redaktion - Västerås 1904
Västerås-Barkarö socken - Kulturhistorisk byggnadsinventering - Västerås 1979

För specifik information om respektive händelse med årtal, upphovsmän och källa, se bifogad PDF med bifogad händelselista.

Kyrkorummets väggar är putsade och vitkalkade, klädda med lackad panel i anslutning till bänkinredningen. Över koret är ett stjärnvalv, över långhusets två mellersta travéer kryssvalv, över långhusets västligaste travé och vapenhuset kryssvalv utan synliga ribbor, gratkryssvalv. I valvhjässorna hänger mässingsljuskronor från 1600-talet. Predikstolen är från 1662 och korets gravminnen från 1700-talet. Fönsterbågarna i gjutjärn är från 1867, frånsett korfönstret med glasmålningar från 1925. Vid omgestaltning 1947 tillkom mittgångens tegelgolv, dagens orgelläktare och den slutna bänkinredningen med marmorerade gavlar. 1978 lades kalkstensgolv i koret, ett nytt altarbord av sten byggdes, samt panelklädd läktarunder-byggnad med moderna funktioner. , Vid inventering av kyrkans takkonstruktion framkom följande tolkning: I södra sidan av långhusets taklag, ovanpå murkrönet, finns en medeltida ekbjälke. Bjälken kan vara del av ett remstycke, troligen 1300-tal. Spåren efter brand kan härledas till en brand 1771 då taket förstördes. Idag fyller bjälken inte någon annan funktion än som uppallning under den yngre konstruktionen. Befintlig konstruktion bedömdes vara 1700-tal eller senare genom spåren av märkningar och knutpunkter bl a.

Inga medeltida trädelar påträffades i sakristian eller tornet.