NORA KYRKA

Några av den äldre kyrkans inventarier finns kvar och är nu placerade i kyrkan, såsom altaruppsatsen som i senare tid sammansatts av äldre delar. Altartavlan är daterad 1684 och signerad av Johan Hertzog, tillhörande den s. k. Läcköskolan, en grupp konstnärer som rikskansler Magnus Gabriel De la Gardie hade samlat kring sig. I kyrkorummet finns också dopfunten av kalksten från 1600-talet samt två ovanligt rikt snidade epitafier från senare delen av 1600-talet.

Orgeln från 1881 av orgelbyggare E.A Setterqvist om- och tillbyggdes 1926 av A. Magnusson till 34 stämmor.

1934-35 genomfördes en invändig renoverig efter ritningar av arkitekt Fredrik Wetterqvist. Kyrkorummet fick bland annat ny färgsättning, bänkinredning, läktarbarriär och altarring. Konstnären Einar Forseth utförde i det tidigare konsoluppburna taken målningar med gråbruna färger mot tegelröd botten. Korfönstren försågs med fem glasmålningar av samma konstnär. Sidoskeppen försågs med stora muralmålningar av den i socknen uppvuxna konstnärinnan Ragnhild Nordensten. Predikstolen kompletterades med skulpturer av skulptören Arvid Backlund.

1988-89 genomgick kyrkan en stor invändig renovering under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Bland annat togs flera bänkrader bort för att ge utrymme för en större läktarunderbyggnad med bland annat sakristia, wc och väntrum. Även koret förstorades genom borttagande av bänkar. Koret utformades enligt modernt liturgiskt tänkande med framflyttat altare, ett Mariakapell bakom altaret och altaruppsatsen samt sänkning och ny placering av predikstolen. Kyrkorummet fick ny färgsättning med kraftiga inslag av grönt, rött och guld. Samtliga utrymmen kompletterades med ny armatur.

Nora kyrka är troligtvis den tredje på platsen. Den uppfördes 1878-80 efter ritningar av arkitekt P. Andersson, Örebro och byggdes i nyromansk stil med tornmurarna kvar från den äldre kyrkan.

Några av den äldre kyrkans inventarier finns kvar och är nu placerade i kyrkan, såsom altaruppsatsen som i senare tid sammansatts av äldre delar. Altartavlan är daterad 1684 och signerad av Johan Hertzog, tillhörande den s. k. Läcköskolan, en grupp konstnärer som rikskansler Magnus Gabriel De la Gardie hade samlat kring sig. I kyrkorummet finns också dopfunten av kalksten från 1600-talet samt två ovanligt rikt snidade epitafier från senare delen av 1600-talet.

1915 försågs kyrkorummet med en ny predikstol och orgelläktaren byggdes ut.

1934-35 genomfördes en invändig renovering efter ritningar av arkitekt Fredrik Wetterqvist. Kyrkorummet fick bland annat ny färgsättning, bänkinredning, läktarbarriär och altarring. Konstnären Einar Forseth utförde i det tidigare konsoluppburna taken målningar med gråbruna färger mot tegelröd botten. Korfönstren försågs med fem glasmålningar av samma konstnär. Sidoskeppen försågs med stora muralmålningar av den i socknen uppvuxna konstnärinnan Ragnhild Nordensten. Predikstolen kompletterades med skulpturer av skulptören Arvid Backlund.

1988-89 genomgick kyrkan en stor invändig renovering under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Bland annat togs flera bänkrader bort för att ge utrymme för en större läktarunderbyggnad med bland annat sakristia, wc och väntrum. Även koret förstorades genom borttagande av bänkar. Koret utformades enligt modernt liturgiskt tänkande med framflyttat altare, ett Mariakapell bakom altaret och altaruppsatsen samt sänkning och ny placering av predikstolen. Kyrkorummet fick ny färgsättning med kraftiga inslag av grönt, rött och guld. Samtliga utrymmen kompletterades med ny armatur.

2001-02 genomfördes en utvändig renovering då tornet erhöll ny puts och övriga fasader putslagades. Torntaket och långhusets småtorn omlades med ny kopparplåt. På koret rekonstruerades målade blindfönster.

För mer historik se bifogad PDF.

Källor och litteratur:
Esbjörnson, Estrid, Kyrkor i Örebro län, Örebro 2000
Ringström, Sven, Nora kyrka, Nora 1966
Arkiv, Örebro läns museum

Nora kyrka är troligtvis den tredje på platsen. Den uppfördes 1878-80 efter ritningar av arkitekt P. Andersson, Örebro och byggdes i nyromansk stil med tornmurarna kvar från den äldre kyrkan. Planen är treskeppig med tvärskepp, absidformat kor i öster och torn i väster. De

vitputsade fasaderna har nyromansk dekor med rundbågsfriser, lisener och kopplade rundbågiga fönster. Det treskeppiga kyrkorummet är utformat som en basilika med plana innertak, högre i mittskeppet och lägre i sidoskeppen, uppburna av gjutjärnskolonner.