BACKARYDS KYRKA (HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA)

Det träkapell som 1630 uppfördes i Backaryd fick namnet Heliga Trefaldighets kapell. Här hölls gudstjänster elva gånger om året. Timmerbyggnaden utgjordes ursprungligen av endast av ett rektangulärt långhus, vilket i omgångar fram till tidigt 1700-tal kom att utökas med vapenhus i söder, kor i öster ett stort vapenhus i norr samt sakristia norr om koret. Senare under 1700-talet kom kapellet allt mer att förfalla och ansågs varken värdigt eller stort nog att fungera som gudstjänstrum för den allt mer växande församlingen.

Ritningar för ett nytt kyrkobygge upprättades 1787 av Erasmus Gabriel Henschen, son till församlingens kyrkoherde och fortifikationsofficer i Karlskrona. Ritningarna kom senare att justeras av Olof Tempelman vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Under ledning av timmermästaren Trued Ekelund från Karlskrona påbörjades bygget 1795, på en tomt på andra sidan landsvägen i förhållande till kapellet. Inför invigningen 29 september 1799 hade församlingen lagt fram önskemål om att den nya kyrkan skulle namnges Carls kyrka istället för Heliga Trefaldighets kyrka, men önskemålet avslogs av Kunglig Majestät. Kyrkan uppfördes med rödfärgat liggtimmer i skiftesverk med långhus, fullbrett kor i öster och korsarmar sakristia och vapenhus i norr och söder. Den symmetriska fasadgestaltningen och sadeltaken med samma nockhöjd, ett så kallat korstak, gjorde att kyrkan gav intryck av en korskyrka tros att tvärskeppet var kortare än mittskeppet. Interiört utgjorde sakristian och vapenhuset egna rumsenheter ovanpå vilka läktare var belägna. Vid invigningen var interiören ännu omålad och predikstolen provisorisk. Församlingen hade inte heller haft råd att täcka yttertaket med annat än bräder. Ett år efter invigningen såldes kapellet på auktion och flyttades till Ronneby där det blev mangårdsbyggnad till hemmanet Carlstorp i Ronneby, och sedermera brunnskontor vid Ronneby Brunn. Kapellets gamla klockstapel blev emellertid kvar och kom att restaureras tio år senare.

Efter upprepade problem med det läckande brädtaket fick kyrkan äntligen taktäckning av ekspån 1825. Åtta år senare, 1833, reveterades kyrkan, med spritputsade fasader och slätputsade pilastrar, lisener, listverk och omfattningar. 1838 införskaffades kyrkans första orgel och året därpå uppfördes orgelläktaren i väster. I ett brandförsäkringsprotokoll från 1858 beskrivs kyrkan på följande vis, citerat från kyrkans underhållsplan: Den i trä uppförda kyrkan hade bottenbjälklag av ek med väggar av furu. I korsarmarna fanns mot norr sakristia och vapenhus, med källare under och läcktare öfver. Mot söder fanns vapenhus samt läktare. Till de båda läktarna ledde trappor av furu i nitton steg och på läktarna stod tio bänkrader. Sakristian och vapenhusen var inredda med väggfasta bänkar utmed sidorna, skåp och kistor. I vapenhuset mot söder hängde kyrkans votivskepp. Kyrkan var försedd med sjutton fönsterlufter med glas kittade i bly. De tre ytterdörrarna var beklädda med brädor, oljemålade och försedda med trappor av ekplankor fästade med järnband. De med ekspån belagda taken avvattnades med takrännor av furu och ek, de sistnämnda beklädda med bly. Invändigt var den fasta inredningen, takvalvet med gesims och kolonner samt golven av oljemålade furubrädor. Väggarna var nedtill oljemålade och upptill målade med vattenfärg.

1869 tillkom ny orgel. 188587 genomfördes omfattande arbeten. En utbyggnad för ny sakristia i vitputsat tegel uppfördes öster om koret och väggarna mot vapenhuset och sakristian med ovanliggande läktare i revs så att hela korsarmarna kom att ingå i kyrkorummet. Fyra kolonner i korsmitten revs för att öka sikten mot koret, bänkarna justerades och ny inredning i form av predikstol, altartavla, altarring och nummertavlor tillkom. Interiören målades om och kyrkan fick nya fönster.

1903 införskaffas kyrkans tredje orgel, ritad och tillverkad av orgelbyggare C. Elfström i Ljungby. Året därpå tillkom inskriptionen ÄRA VARE GUD och årtalet 1799 med Gustav IV Adolfs monogram över huvudentrén. Nästa orgel i ordningen, av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund, installerades 1932 bakom Elfströms bevarade fasad.

1938 utförs en genomgripande restaurering under ledning av stadsarkitekten i Karlskrona Sigge Ullén. Fasaderna putsas och avkalkas och norra takfallets spån läggs om. Kyrkorummets högresta fönster spröjsas och öst- och västfasadernas fönster förses med antikglas och sätts invändigt igen med masonit. Interiört höjs korets golvnivå ett steg, kolonnerna som togs bort på 1880-talet återställs, entréerna förses med inre dörrblad och ett förrum byggs innanför huvudentrén under läktaren. Dopfunten från 1200-talet som använts i kapellet restaureras och tas i bruk, altarringens överliggare och knäfall kläs med grovt linnetyg och predikstolens trappa med öppet räcke ersätts av en sluten barriär. Bänkinredningen byggs om med nya gavelpartier, dörrar och bänkskärmar och får liksom predikstolen ny färgsättning. Övriga interiöra måleriarbeten, vars omfattning är okänd, rör sig troligen främst om underhåll. Elektrisk belysning installeras, liksom vattenburen värme med kulvert till pannrummet i skolbyggnaden.

197273 restaureras kyrkan under ledning av arkitekt Hanna Victorson vid Arkitektgruppen i Karlshamn AB. Exteriört är arbetena av underhållskaraktär medan interiören får sin nuvarande färgsättning. Ytterligare nytillskott och förändringar utgörs av nya dörrar i tvärskeppet, ny textilförvaring i förrummet och nya förråd i sakristian. De elektriska systemen uppdateras och åskledare installeras. 1981 sker nya åtgärder exteriört, troligen även denna gång underhållsarbeten. 1988 införskaffas ny orgel tillverkad av Olof Hammarberg i Göteborg och fyra år senare tillkommer wc i ett tidigare förrådsutrymme i kyrkans västra del. 1997 genomförs ny utvändig restaurering, denna gång efter program av Creacon AB i Karlskrona. Fasaderna putslagades och avfärgades fönster målades om. Fönsterbeslag byttes ut, liksom plåttak och avvattningssystem och vindskivor. Spåntaket byttes partiellt ut mot tjärimpregnerad sågad ekspån. I början av 2010-talet tillgänglighetsanpassas södra entrén och blir ny huvudentré. 2017 installeras styr- och reglersystem. Församlingen planerar för en större restaurering och ombyggnad, bland annat att ta bort bänkrader i korsarmarna för att skapa utrymme för barn-, kör, och församlingsverksamhet.

Interiör
Genom kyrkans ursprungliga huvudentré i väster nås ett förrum som tillkom 1938 när läktaren försågs med underbyggnader som idag inrymmer för kapprum, förvaring och wc. Här finns även de båda svängda och gråmålade läktartrapporna. Golvet i förrummet utgörs av ett brunfernissat brädgolv täckt med en heltäckningsmatta och underbyggnadernas väggar är utförda i liggande slät panel målade i ljust rosa. Ytterdörrens insidor utgörs liksom dörrarna mot underbyggnaderna och pardörren mot kyrkorummet av ramverksdörrar med tre fyllningar per dörrblad och är målade i varierade grå kulörer. Dörren mor den norra underbyggnaden har ett rektangulärt blyinfattat överljus vars mittersta glas bär dekorativt polykromt måleri och årtalet 1642. Taket utgörs av orgelläktarens undersida som är klädd med vitmålad bred pärlspont.

Kyrkorummet utgörs av mittskeppet med långhus och fullbrett kor och sedan 1880-talet av tvärskeppet som innan dess utgjorde egna rumsenheter som inrymde sakristia och vapenhus. Golven är belagda med gulgrön heltäckningsmatta limmad på spånskivor. Golvnivån i koret är två steg högre än övriga kyrkorummet. De slutna bänkkvarteren har brunfernissade brädgolv. Ytterväggarnas synliga timmerstomme är målad i ljusrosa. Skiftesverkets hörn- och sidostolpar är invändigt utformade som pilastrar som vilar på bänkkvarterens överliggare och har enkelt profilerade kapitäl. I mittskeppet bär höga toskanska kolonner upp ett högt förkroppat listverk som avslutas med ett spegelvalv klätt med ospontade bräder. Kolonnerna är målade i grågrönt med förgyllda detaljer medan listverk och spegelvalv liksom korsarmarnas plana innertak är vitmålade. Kyrkorummets högresta sexluftsfönster har vitmålade och ospröjsade öppningsbara innerbågar, medan korsarmarnas lunettformade fönster saknar innerbågar. Korsarmarnas ytter- och innerdörrar är utformade enligt samma princip som i västentrén. På ömse sidor om altaranordningen i öster leder två enkeldörrar i ramverkskonstruktion med tre fyllningar vardera till sakristian. Fodren är utformade som pilastrar på vilka svängda konsoler bär upp ett profilerat listverk som kröns av förgyllda lagerkransar med klöverbladskors och girlander. Färgsättningen går i två grå kulörer.

Orgelläktaren i väster upptar mittskeppets fulla bredd och bärs förutom av de toskanska kolonnerna upp av figursågade konsoler på ytterväggarna samt på två mindre pelare flankerande mittgången. Pelarna har enkelt profilerade kapitäl och är målade i en mörkgrå kulör som går igen i såväl bänkinredningens som läktarbarriärens överliggare. Läktarbarriären med framskjutande och svängt mittparti är uppbyggd som en ramverkskonstruktion med rektangulära och kvadratiska helfranska fyllningar, målad i två gröna kulörer med förgyllda profiler. Överliggaren är försedd med en sentida förhöjning i gulmetall.

Sakristians golv är belagt med brun heltäckningsmatta. Väggen mot kyrkorummet utgörs av kyrkans ursprungliga yttervägg där den rödfärgade timmerstommen frilagts. Centralt syns spåren efter ett igensatt östfönster. Övriga väggar är täckta med skivmaterial målat i ljusrosa medan det platta innertakets spontade panel är vitmålad. I nordöst finns en mindre hall med anslutande förrådsutrymme inrymmande varmvattenberedare och utslagsvaskar. I sydost ett förråd för bland annat textilier. Fönstren, varav det i söder är placerat inne i förrådet, har öppningsbara vitmålade innerbågar. På västväggen fungerar en enkel konsolhylla i furu som altare och över detta hänger ett krucifix från kyrkans äldre altaruppsats. I sakristian finns även en äldre kyrkkista samt två porträttmålningar från kapellet föreställande prostparet Hahn.

Kyrkvinden som nås via en lucka över orgelläktaren kan inspekteras via landgångar. Mittskeppets valv och tvärskeppets plana innertak är täckta med tunna isoleringsmattor. Elektrisk belysning saknas. Takstolskonstruktionen är utförd i bilad gran med dymlade förbindningar genom tappning och bladning, partiellt förstärkta med spik. På vinden finns en handfull äldre föremål så som en träspade, en urtavla samt delar av bänkinredning.

Inredning och inventarier
Altaret utgörs av ett blockaltare i ramverkskonstruktion av obehandlad furu. Enligt uppgift i underhållsplanen tidigare svartbetsat. Sentida, oklar datering.

Altaruppsatsen är uppbyggd av parställda pilastrar med stjärnprydda kapitäl ståendes på ett fundament i ramverkskonstruktion och bärandes ett förkroppat entablement. I det rundbågiga krönpartiet som flankeras av lövsågad akantusornamentik framställs treenighets- och evighetssymbolerna under ett förgyllt klöverbladskors. Färgsättningen går i två gröna kulörer med förgyllda detaljer. Altartavlan utgörs av en replik på den danske konstnären Carl Blochs välkända motiv Kristus Consolator signerad arkitekt Ludvig Frid. Oljemålningen tillkom vid restaureringen 188587 medan altaruppsatsen enligt underhållsplanen ska vara samtida med kyrkan.

Den halvrunda altarringen som tillkom 188587 är målad i den mörkare av altaruppsatsen gröna kulörer och uppbyggd av urnliknande svarvade balusterdockor med enkelt profilerade under- och överliggare. Knä- och handfall är stoppade och klädda med grönt tyg.

Predikstolen från restaureringen 188587 är placerad i mötet mellan norra korsarmen och mittskeppet. Typen är vanligt förekommande under 1800-talet, i enkelt nyklassicistiskt formspråk. Liknande predikstolar finns bland annat i Eringsbodas och Öljehults kyrkor. Den runda korgens sidor pryds av ramverk indelade av enkelt utformade kannelerade pilastrar. I ramverken framställs kristna symboler som kors, lagtavlor, kalk och ett genomborrat hjärta framställs i förgylld relief. Det klockformade understycket avslutas nedtill med förgylld godronnering och vilar på en smal kolonnett med förgylld bladornamentik. Den svängda trappan hade ursprungligen genombrutet räcke men har enligt kyrkans underhållsplan fått ny sluten barriär i ramverkskonstruktion såväl 1938 som 197273. På ett foto från 1960 framstår emellertid utformningen som identisk med dagens utförande.

Kyrkans romanska dopfunt i röd kalksten är troligen ett gotländskt arbete och antas härstamma från Heliga Kors kyrka i Ronneby där en ny dopfunt i gjuten brons införskaffades 1604, 26 år innan Backaryds kapell uppfördes. I klockstapeln står en dopfunt i trä som är samtida med kyrkans uppförande 1799 och ännu syns i kyrkorummet på ett fotografi från 1915. Den romanska dopfunten restaureras och tas åter i bruk 1938. Foten är klockformad, cuppan rund med raka odekorerade sidor och skaftet cylinderformat med vulst. På ett fotografi innan restaureringen syns endast cuppan och foten, möjligen är skaftet sentida. Dopfunten bär spår av grå bemålning och var enligt kyrkans underhållsplan ekådrad vid slutet av 1800-talet, en tidpunkt då den ju emellertid inte bör ha varit i bruk.

Den slutna bänkinredningen omger mitt- och tvärgångarna. Bänkar finns även i korets nord- och sydöstra hörn. Ryggstöd, dörrar, gavlar och bänkskärmarna som inramar kvarteren är uppbyggda som ramverk med fyllningar. Överliggaren är enkelt profilerad och på de lätt skålade sitsarna ligger dynor klädda med brunt tyg. Bänkarna har psalmbokshyllor och klädkrokar. Färgsättningen går utvändigt i två gröna kulörer likt den övriga fasta inredningen och med mörkgrå överliggare. Invändigt är bänkarna målade rosa.

Orgeln med 18 stämmor fördelade på två manualer och bas är tillverkad 1988 av Olof Hammarberg i Göteborg. Kyrkans första orgel byggdes av orgelbyggaren Andreas Åbergh och dennes far Pehr Jönsson i Hjortsberga 1838 och bekostades av församlingens kantor C.J. Sandstedt. 1869 inköptes en orgel tillverkad av N.J. Modig vilken 1903 ersattes av en orgel av C. Elfström i Ljungby, som också ritade och byggde den orgelfasad som ännu finns bevarad. 1932 införskaffades kyrkans fjärde orgel, tillverkad av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. Den tredelade nyklassicistiska orgelfasaden har högre mittparti med gavelmotiv. Pipfälten är rundbågiga och indelas av pilastrar vars kapitäl pryds av akantusblad och rosetter. Utmed bjälklagen löper en äggstavslist och fasaden kröns av brinnande urnor och en lyra. Färgsättning likt den övriga fasta träinredningen i två gröna kulörer med förgyllda detaljer.

Kyrkan har tre kyrkklockor. Storklockan från 1928 är gjuten av M. & O. Ohlsson i Ystad och ersatte en klocka som göts inför kyrkans uppförande 1794, numera nedtagen och förvarad i det museum som är inrett i klockstapeln. Kapellets äldsta klocka hade inskriptioner i runskrift och var troligen från 1200-talet, kanske en äldre klocka från Heliga Kors kyrka i Ronneby. 1839 göts klockan som var i dåligt skick om av M.A. Rönnblom i Jönköping till den nuvarande lillklockan.

I kyrkan finns ytterligare föremål som tilldrar sig kulturhistoriskt intresse, bland annat altaruppsatsen från kapellet med Karl XII:s monogram, äldre oljemålningar och textilier, ett votivskepp och psalmnummertavlor som är samtida med kyrkan samt kristallkronor och takkronor i mässing. Dessutom finns ett enklare museum inrett i klockstapeln. Här förvaras bland annat den tidigare predikstolens baldakin, kyrkans första dopfunt i trä, en offerstock från 1600-talet, äldre dörrblad och gravkors samt mer funktionsbetingade föremål som kyrkstöt, likbår och brandredskap.

Backaryds kyrka är utformad som en korskyrka där tvärskeppet är kortare än mittskeppet. Byggnaden är uppförd i skiftesverksteknik av bilat furutimmer med bottenbjälklag i ek och vilar på en sockel av fältsten. Sockeln är stänkputsad, skråkantad och avfärgad i grått. Timmerstommen är sedan 1833 spritputsad med dekorativa detaljer i slätputs och vitkalkad. Mitt- och tvärskepp avtäcks av ett korstak belagt med tjärade ekspån. Hängrännor och stuprör är utförda i vitmålad plåt.

Fasadgestaltningen bygger på en sträng symmetri. Mitt- och tvärskeppet har höga rakt avslutade fönster indelade i sex lufter med enkelt profilerade foder som liksom kyrkans övriga fönster är utförda i ljust gråmålat trä. Sedan Sigge Ulléns restaurering 1938 är fönstren småspröjsade. Det kortare tvärskeppets öst- och västfasader har vardera ett fönster medan mittskeppets norr- och sydfasader har tre. Under takfoten löper en kraftig profilerad gesims i trä som på gavlarna utgör gördelgesims och bärs upp av slätputsade hörnlisener och pilastrar med enkelt utformade kapitäl.

Tvärskeppets gavlar har pardörrar i ramverkskonstruktion klädda med liggande panel med omfattning i trä uppbyggd som smala pilastrar med joniska kapitäl som bär upp profilerade entablement. Omfattningen är målad i samma ljusgrå kulör som fönstren medan dörrbladen har en mörkare grå kulör. Ovan dörrarna sitter lunettformade fönster med radiell spröjsning och i gavelröstena vardera ett litet rundbågigt fönster med profilerade foder. Södra entrén har relativt nyligen tillgänglighetsanpassats och fungerar sedan dess som huvudentré. Omliggande markyta har höjts, där gjutna stödmurar på distans från gavelfasaden är försedda med handledare i svartmålat stål. Utanför porten är marken belagd med smågatsten och på vardera sida om ingången sitter lyktor på fasaden.

Västfasaden med kyrkans ursprungliga huvudentré är med små undantag utformad likt tvärskeppets fasader. Dörrbladen är målade i en blågrå kulör och dörromfattningen har kannelerade pilastrar utan kapitäl. På entablementet står ett gavelmotiv med pilastrar lika de i tvärskeppets dörromfattningar som bär upp en fronton i vars tympanonfält Gustav IV Adolfs monogram och årtalet 1799 framställs i förgyllning på svart botten. Gavelmotivet infattar ett rektangulärt tvåluftsfönster med småspröjsat antikglas under vilket inskriptionen ÄRA VARE GUD syns, även här i förgyllning på svart botten. Gavelröstet har ett rundbågigt fönster lika tvärskeppet.

Mittskeppets östfasad upptas sedan 1887 till stor del av den rektangulära sakristian som är murad i tegel och putsad likt kyrkan i övrigt med profilerad takfotsgesims. I söder finns ett rektangulärt tvåluftsfönster där varje luft indelas i tre glas av liggande spröjs. I öster sitter ett fönster med samma utförande men med tre lufter.

Prästingången i norr utgörs av en enkeldörr med liggande panel och enklare omfattning, färgsatt likt tvärskeppets dörrpartier. Ingången nås via en sex steg hög betongtrappa. Utbyggnaden avtäcks av ett valmat pulpettak med svartmålad plåt i skivtäckning. Direkt ovan plåttaket ansluter mittskeppets ursprungliga lunettformade fönster som här har solfjäderformad spröjsning. Gavelröstet har till skillnad från övriga gavlar ett korsspröjsat mindre rundfönster.