MÖRSILS KYRKA

Kyrkan är byggd i nyklassicistisk stil och består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet korparti och en mindre vidbyggd sakristia i öster samt västtorn. Murarna är vitputsade och har i putsen markerade hörnpilastrar, omfattningar kring de rundbågiga fönstren, en gördelgesims under fönstren och en krönlist med tandsnitt på tornet. Tornet kröns av en åttkantig öppen lanternin med en spetsig spira som i sin stil bär drag av nygotik. Den är klädd i kopparplåt. I tornet finns ljudluckor i trä för kyrkklockorna och runda fönster i våningen under. Torntaket, långhusets och sakristians sadeltak har falsad skivtäckning av galvad plåt som är målad svart. Sadeltaken lades om i mitten av 1980-talet. Långhusets vitmålade fönster har en rundbågig avslutning som följer fönsternischen. På varje långvägg finns fyra fönster. Tornet har likadana fönster mot norr och söder. De yttre fönsterbågarna är sannolikt ursprungliga. Det finns innanfönster. Sakristian har fönster mot öster och söder, samt separat entré på norra väggen.

Från början hade kyrkan både portaler i vapenhuset i tornet och centralt på södra och norra långhusväggen, men den norra portalen igensattes vid den genomgripande restaureringen 1931. Idag är den markerad med en nisch i muren som kröns av ett lunettfönster. Kalkstenstrappor leder upp till de kopparklädda ytterdörrarna från 1931. Det finns en rullstolsramp av sträckmetall vid huvudingången i tornet. Vid 1931 års restaurering togs entrén till sakristian upp. Sakristian delades också i två våningar varpå även sakristifönstren delades i två. Det tillkom också en källare under sakristian.

Interiören präglas av tre tidsperioder: kyrkans byggnadstid på 1850-talet och restaureringarna och ombyggnaderna 1931 och 1976-77. I vapenhuset ledde ursprungligen dubbla trappor vidare upp i tornet men sedan 1931 finns en trappa endast på den norra sidan. Ett vindfång med dubbla dörrar byggdes likaså mellan vapenhus och kyrkorum. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av trä som kläddes med målad väv 1931 och målades i en ljusblå kulör. En profilerad taklist som numera är målad i grå kulör omger taket längs den södra, östra och norra sidan. Vid restaureringen 1931 ommålades taklisten i molnsvart, rosarött, caput mortum och molngrått. Nedanför taklisten är väggarna vita.

Korväggen upptas av två stora målningar på ömse sidor om altaruppsatsen. Korväggen kröns av en perspektivmålning med bågar och rocailler ovanför taklisten. Målningarna föreställer Nattvardens instiftande och Kristus inför Pilatus och är målade 1852 av Erik Persson från Valne. Han målade också den ursprungliga altarmålningen som föreställde Kristi himmelsfärd. Ursprungligen satt de båda målningarna placerade upp mot taklisten och nedanför dessa fanns pardörrar, varav en ledde in till sakristian och den andra var en blinddörr. Vid restaureringen 1931 sattes dock dörrarna igen, målningarna flyttades ned och altaruppsatsen flyttades fram så att det blev möjligt att genom en dörr i väggen bakom altaret gå in till sakristian. Altaruppsatsens kolonnuppställningen och altarringen målades i vitt och guld liksom predikstolen. Den ursprungliga altarmålningen byttes ut mot en ny med Korsfästelsen som motiv, målad av Bengt Hamrén. Den norra sidoentrén sattes igen och järnkaminen plockades bort och istället placerades den gamla altarmålningen som ett sidoaltare i den norra korsgången. I den södra sidoentrén anordnades ett vindfång inbyggt i kyrkorummet.

Vid ombyggnaden 1931 utvidgades också koret varpå två bänkrader längst fram togs bort. Bänkinredningen ommålades i gråbeige ton med marmorerade fyllningar och uppläggningar i samma färg som taklisten och moderniserades dessutom så att bänkarna blev mer lutande, förutom på läktaren där sex ursprungliga bänkar fortfarande finns kvar I läktarbarriären insattes nygjorda målningar med scener ur Jesu liv utförda av konstnären Bengt Hamrén. Konstnären Paul Jonze från Östersund utförde dekorationer i fönsternischerna, som senare tagits bort. Draperimålningen runt predikstolen övermålades delvis. Lampetter på väggarna sattes upp.

Vid restaureringen 1977 ändrades en del av det som gjordes 1931. Den största förändringen var att bänkar i kyrkorummets västra del togs bort och på ömse sidor om mittgången byggdes brudkammare och kapprum. Väggarna är gjorda av trä och målade vita. Bänkkvarter, dörrar, altarring ommålades men det är oklart om kulören ändrades. Heltäckningsmattan med rostbrun-röd kulör lades in över trägolvet i kor och gångar, som byttes på grund av att trossbotten var rutten. I bänkkvarteren är trägolvet lackat.