BORGVATTNETS KYRKA

Borgvattnets kyrka består av ett rektangulärt långhus med rak avslutad kordel i öster, sakristia i norr och torn i väster. Huvudingången finns på tornets södra fasad. Långhus och sakristia är uppförda i liggtimmer medan tornet i stolpresning Kyrkan har en stensatt oputsad sockel med vädringslukor i järn. Fasaden är vitputsad och avslutas upptill av utkragande vackert utformade taklister i både trä och puts. Kyrkan reverterades vid 1800- talets slut med undantag av östgavelns övre del. Detta parti bestående av plank putsades eventuellt 1901- 1902. Därefter blev kyrkan helt omputsad vid 1939- års restaurering. Vid en tilläggsisolering av sydöstra gavelfasaden 1979 putsades densamma med KC- bruk och delar av fasaden målades med plastfärg. 1995 åtgärdades detta i en exteriör restaurering initierad av omfattande puts- och målningsskador. Samtliga takfall på kyrkan täcks av spån med rundad nederkant. Långhuset täcks av ett sadeltak medan sakristian har ett valmat sadeltak. Tornets karnissvängda tak kröns av en lanternin med ljudluckor avslutad av en svängd huv med ett vitmålat kors. Ljudluckorna har grågröna ramar med rosa mittparti. I långhus och kordel sitter rundvälvda fönster medan gavelröstet i öster pryds av både ett rund- och halvmåneformat fönster. Tornet har ett rundfönster på västra fasaden och på sakristians östfasad sitter ett rektangulärt fönster. Samtliga fönster har en grå färgsättning.

Entrén har en trapp i huggen sten samt en rullstolsramp. En enkel handledare i trä är fäst i tornväggen och utmed rampens ytterkant löter ett svart järnräcke. En rödmålad dubbeldörr med tre speglar i varje dörrblad sitter i en djup nisch. Entrén har en omfattning i trä bestående av pilastrar som bär ett entablement. På överstycket står årtalet 1782.

I kyrkorummet ligger ett lackat trägolv lagt omkring 1915 som i mittgången täcks av en röd matta. Väggarna är klädda med liggande ljust grönmålad panel som avslutas av en taklist i mörkare grönt. Kyrkorummet täcks av ett vitmålat vävspänt spegelvalv. Tidigare var även väggarna vävklädda men vid restaureringen 1981- 82 togs den ner då den bedömdes vara omöjlig att spänna om. Vid ommålning av interiören under samma restaurering utgick man från altartavlan för färgsättning av väggar och tak. I långhuset står två slutna bänkkvarter vilka troligtvis härrör från 1793 men som moderrniserats. Dörrarna har marmorerade speglar infattade av gula lister. Små enkla ellampetter sitter utmed väggarna i långhus och kor.

Orgeläktaren bärs upp av fyra ljust marmorerade kolonner med förgyllda kapitäl. Undertaket består av vitmålade breda bräder. Läktarbarriären är spegelindelad med ett framskjutande välvt mittparti. Fronten är färgsatt i vitt och ljust blått med förgyllda detaljer. Mittspegeln pryds av ett förgyllt kors ovanpå lagtavlorna och palmblad. På var sida om orgeln står öppna bänkar i sluttande följd fram mot koret. Orgelfasaden har en modern utformning och den tillsammans med orgelverket installerades 1952. Uppe på läktaren är det gott om plats fram till barriären som är förhöjd med två stålrör 1982. Den är stor och djup med obehandlade originalplank. Orgeln av ek med nakna pipor i modernt uttryck står långt indragen från läktarbarriären. Läktaren är vacker med sidogradänger med samtliga originalbänkar kvar. Bänkarna har grå färgsättning även läktarbarriärens insida är jämngrå. På väggarna sitter moderna mässingslampetter och golvet har klätts med heltäckningsmatta.

Korväggen har ett målat skenperspektiv av Göran Sundin. En kordekoration som räknas till en av de finaste i Jämtland. Det rundvälvda korfönstret omfattas av skenperspektivet föreställande parställda kolonner som bär ett entablement krönt av en segmentbåge. I segmentbågen finns den heliga treenigheten mot en bakgrund av en molnformation genombruten av strålar. Blå draperier med gula fransar hänger ner utmed sidorna undanlyfta av puttis. Framför korfönstert står altaret i grågrönt med förgyllda detaljer. Ovanpå, mitt i korfönstret står ett gult kors med vit svepduk med förgyllda kanter. På var sida om kordekorationen finns mindre korbänkar och utmed södra väggen står en något större korbänk. Fronterna har marmorerade speglar omfattade av gula lister. På en pelare i anslutning till korbänkarna i söder står en oval psalmtavla med förgylld omfattning krönt av snidade blommor. Altarringen i blå färgsättning är sluten med en förgylld kartusch på den framspringande mittdelen. Den återfick sin placering vid 1939- års restaurering och utsmyckades med en ny kartusch ritad av Eric Festin. Den ersatte en altarring med balusterdockor från 1901- 1902- års restaurering. Innanför altarringen står en konfitiorstol i blått och guld. I koret står också en snidad dopfunt i furu av Olof Ahlberg från 1954. Ovanför dörren in till sakristian hänger altartavlan Herdarnas tillbedjan vilken köptes och hängdes upp i korfönstret 1920 istället för korset med svep. Tavlan fick sin nuvarande placering 1939.

Predikstolen med ljudtak är placerad uppe på norra långväggen. Den har en svängd korg med speglar innehållande förgyllda teologiska symboler. Längs överliggarens underkant löper ett förgyllt tandsnitt. En förgylld strålsol kröner den rundvälvda öppningen ner till sakristian. Ljudtakets nederkant pryds av tygimiterande hängen med förgyllda tofsar. Ovanför ett förgyllt tandsnitt välver sig ljudtaket krönt av ett förgyllt kors. Predikstolen är slående lik den som sitter i Fors kyrka vilket är intressant med tanke på rummens olika storlek. I Borgvattnet har man dock valt att placera den rakt ut från väggen medan predikstolen i Fors sitter vinklad ut mot församlingen. Båda är tillverkade av Pehr Carlsson.

Sakristian nås från koret via en enkel bräddörr med smidesdetaljer. I sakristian ligger ett lackat trägolv och väggarna är klädda med skivor. Skivorna tillkom 1939 och ersatte då en klädsel av pärlspont från 1901- 1902. Färgsättningen är ljus och möbleringen enkel med ett bord, en stol och ett skåp. Ett litet fönster åt öster sprider ljus i rummet. Från sakristian går en trapp upp till predikstolen. Dörren till predikstolen har rundad överdel och runda pepparkaks-gångjärn. Den liksom trappen upp målades vid restaureringen 1981- 82.

Vapenhuset är kvadratiskt med heltäckningsmatta och stänkmålning på stående originalpanel. Rummet har ett slätt handhyvlat originaltak med lampett från 1939-40. Av samma ålder är även dörrarna men med en färgsättning från 1981- 82. På den norra väggen finns en enkel spegeldörr med grön marmorering in till trappen upp till läktaren. Vapenhuset skiljs från vindfånget genom en dubbeldörr med en spröjsad, uppglasad övre del med råglas. Dörren som är ritad av Festin till 1939- års restaurering är tidstypisk och likaså grönmålad. En originaldörr med daterat bandgångjärn står upp mot västväggen. Rummet är rent och enkelt, präglat av ombyggnaderna. Mellan vapenhus och kyrkorum finns ett ca 1,5 m långt vindfång. Här inrättades 1981 82 en toalett i norr och mittför den en elcentral och städskrubb. Mellan vindfång och kyrkorum sitter täckta innerdörrar.

Utmed norrväggen löper en svängd lackad trätrapp av nyare snitt upp till tornrummet. Golvet i tornrummet består av lackade breda originalplank. Väggarna täcks av tjockt gråmålad stående slätpanel med ansenlig bredd, troligen original. Taket består av handhyvlade originalbräder och är även det gråmålat. Mellan läktaren och tornrummet sitter en spegeldörr i original med bandgångjärn. Måttligt med ljus silas in genom ett rundfönster med färgat glas på den västra väggen. Från tornrummet går en inpanelad trappa från 1939- års restaurering upp i tornet. Den är förlagd till det sydvästra hörnet och uppgången döljs bakom en spegeldörr. Tornrummet används som en form av kyrkomuseum med predikstol från 1690, äldre bänkdörr, gamla tryck med kristna motiv samt äldre föremål av icke- kyrklig typ. Den äldre predikstolen snidades 1690 av Jonas Olofsson Bråss till Haverö kyrka. 1772 överläts den dock till Borgvattnets kyrka. Predikstolen är märkt med årtalet 1690 och pryds av arkadbågar och sidostycken med flätbandsornamentik. Sidorna delas in av kolonetter och socklarna har längs tre sidor reffeldekor. I speglarna har det tidigare funnits figurskulpturer.