HELGESTA KYRKA

ÖVERSIKT - Helgesta kyrka är en enskeppig salkyrka. Kyrkan består av ett brett, rektangulärt långhus i väster, ett smalare, rakslutet kor i öster, ett vapenhus i söder och en sakristia på korets norra sida. Kyrkans äldre murverk är i huvudsak uppförda av natursten, medan de yngsta tillbyggnaderna är uppförda av tegel.
TAK - Kyrkans långhus, kor, vapenhus och sakristia täcks av sadeltak, vilka samtliga är täckta med enkupigt, svartglaserat, holländskt taktegel. På korets gavelspets sitter ett krönkors i form av ett cirkelomslutet kors, vilket är försett med kulor på korsarmarnas spetsar. På långhusets gavel sitter en järnvimpel på en hög stång.
På vapenhusets västra takfall sitter en taklucka för passage in till vapenhusets vind. Takluckan för passage till korets och långhusets vindar sitter på korets södra takfall. Samtliga takfall är försedda med hängrännor och stuprör av målad plåt. Stuprören är målade i ton med fasaderna medan hängrännorna är svartmålade. Stuprören är försedda med renssilar.
FASADER - Långhusets och vapenhusets murar är uppförda av natursten. Korets murar är i huvudsak uppförda av natursten, möjligen med inslag av tegel. Sakristians murar är troligen helt uppförda av tegel. Långhusets södra fasad är försedd med en strävpelare mellan långhusets andra och tredje fönster från väst. Den norra fasaden är försedd med två strävpelare mellan långhusets första, andra och tredje fönster från väst. Strävpelarna finns inte med på Peringskiölds teckning från 1685, utan uppfördes troligen vid ombyggnaden av kyrkan 1764. Korets södra och östra fasader är försedda med en respektive två strävpelare. Enligt arkivmaterialet är strävpelarna uppförda 1902.
Fasaderna är putsade och avfärgades 1990 i brutet vitt med Gotlandskalkfärg enligt RAÄ:s färglikare, kulör 7-1. På vapenhusets västra vägg, vid vapenhusets portal samt runt den medeltida fönsteröppningen på långhusets fasad finns framtagna dekorationsmålerier från 1600-talets senare del. Sockeln är putsad och avfärgad i grått. Sockeln är försedd med i putsen ritsade, vertikala streck, troligen i avsikt att imitera kvaderhuggen sten.
FÖNSTER - Långhuset har tre stickbågiga fönsteröppningar i norr och två i söder. Öppningarnas utformning härrör troligen från ombyggnaden av kyrkan 1764. Fönstren är utförda med mitt- och tvärposter, så kallade korsposter. I lufterna sitter enkla spröjsade bågar av trä. De undre bågarna är indelade i sex rutor och de övre i fyra. Ytter- och innerbågar har samma utförande. I de yttre bågarna sitter munblåst glas i svaga nyanser av grönt och gult samt ofärgat glas. I de inre bågarna sitter maskintillverkat glas. Fönstersnickerierna är svartmålade utvändigt och målade i ljust grått invändigt. Solbänkarna är utförda med skivor av kalksten.
I den medeltida fönsteröppningen på långhusets södra sida sitter en blyinfattad glasmålning av munblåst glas, utförd av Gunnar Torhamn. Glasmålningen är monterad på insidan i en kopplad båge av trä. Utanför glasmålningen sitter ett skyddsglas av maskintillverkat glas.
Koret har ett rundbågigt fönster i söder. Fönsterglasen är blyinfattade i en fast karm av smide och förstärkta med fyra horisontella, utvändigt monterade fyrkantjärn. I fönstret sitter munblåst glas i svaga nyanser av grönt, gult och rosa. Fönstret är försett med ett innerfönster med maskintillverkat glas i en fast träkarm.
Sakristian har två stickbågiga, tvåluftsfönster i öster. I lufterna sitter kopplade bågar med blyinfattat glas. Glaset är dels ofärgat, dels svagt grönt och gult. Fönstersnickerierna är svartmålade utvändigt och marmorerade i grönt invändigt.
På långhusets västra gavel finns en liten, fyrkantig fönsteröppning strax under gavelspetsen. I öppningen sitter en fönsterbåge av trä med blyinfattat glas i grönt och gult. Strax över huvudingångens portal finns en igenmurad, stickbågig fönsteröppning. Öppningen togs troligen upp vid ombyggnaden 1764 och murades möjligen igen vid restaureringen 1951.
PORTALER - Portalen vid huvudingången i väster har ett klassicistiskt formspråk med putsad kvaderrustik och plåtklädd, putsad kröngesims. Vid ingången sitter en inåtgående pardörr som utvändigt är klädd med diagonalt lagda, profilerade brädor och dekorativt utformade, kraftiga nitar. Över portalens yttre omfattning sitter en inskriptionstavla från 1764 års ombyggnad och över pardörren sitter en inskriptionstavla från 1902 års restaurering. Dörren är utformad för att efterlikna porten i vapenhuset.
Den medeltida, rundbågiga portalen vid ingången till kyrkans vapenhus från söder är utförd med tre rätvinkliga språng. Vid ingången sitter en inåtgående, tjärad plankdörr som utvändigt är klädd med diagonalt lagda, profilerade brädor och dekorativt utformade, kraftiga nitar. Dörrens hantverk, lås och beslag tyder på att dörren är av hög ålder.
Vid ingången till sakristian från väst sitter en raksluten, utåtgående enkeldörr med ett enkelt, vitmålat dörrfoder. Dörrbladet är utvändigt klätt med tjugofyra profilerade, rektangulära speglar. Till dörren leder två trappsteg.