VAGNHÄRADS KYRKA

1200-tal: Vagnhärads kyrka uppfördes på kungsgårdens Husbys mark med rektangulärt långhus medfullbrett, rakt avslutat kor i öster.

1300-tal: Under 1300-talet byggdes sakristian på korets norra sida.

1400-tal: Tornet byggdes troligen i mitten på 1400-talet. På Peringskiölds teckning från 1683 finns en röd och vit zickzackmönstrad tegelblindering kring tornkrönet vilken med stor sannolikhet var samtida med tornet. Ett vapenhus byggdes framför sydportalen. Enligt ovannämnda avbildning hade detta en egendomlig dekoration (liknar en runslinga) på gaveln.
I slutet på 1400-talet valvslogs kyrkorummet.

Under 1600- och 1700-talet tillkom mycket av kyrkans fasta inredning, bl a bänkar, predikstol och altaruppsats.

1800-tal: 1818 blåste den spetsiga tornspiran ned och tornet täcktes provisoriskt av ett platt brädtak. Den nuvarande huven med lanternin ritades av J W Gerss och uppfördes 1835 i samband med en stor restaurering. Vid restaureringen putsades interiören om och äldre inventarier togs bort ur kyrkorummet. Predikstolen ommålades och ny altarprydand i form av ett förgyllt kors uppsattes. De stora stickbågiga fönstrena upphöggs, långhusets tak sänktes och troligen revs också vapenhuset vid detta tillfälle.
1838 byggdes läktaren i långhusets västra del och samma år skänktes orgeln.

1900-tal: 1927 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekten K M Westerberg. Vid detta tillfälle återfördes 1700-talets altarprydnad och predikstolen konserverades, samtidigt som bänkarna byggdes om.
1947 flyttades orgeln längre in på läktaren men 1993 återfördes den till sin ursprungliga plats samtidigt som man förstärkte läktaren med två stödpelare.
1976 putsades kyrkans fasader om med Stråbrukens kalkbruk special.
Övriga åtgärder som vidtagits i kyrkan under 1900-talets senare hälft är av komfort- och säkerhetskaraktär.

ÖVERSIKT - Vagnhärads kyrka har ett rektangulärt långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster, sakristia i norr och kraftigt torn i väster.

FASAD - Kyrkan är spritputsad och avfärgad i gul kulör med slätputsade och vitkalkade listverk och omfattningar. Kring tornets krön löper en trappstegsfris i vit slätputs. Putsen är dragen ända ned i marknivå varför synlig sockel saknas.

FÖNSTER - Kyrkans fönster är målade i grön kulör. De består av ytter- och innerbåge av trä där bågarna är uppdelade med mittpost och två tvärposter och har stickbågigt överstycke. Varje luft är i sin tur indelad med träspröjs i nio mindre rutor. Långhuset har tre fönsternischer på sydsidan och två på norrsidan. Tornet har en fönsternisch i södra muren och i korets östra mur finns ett igensatt fönster bildandes en halvrund nisch. Sakristian har en låg stickbågig fönsternisch åt öster.
Samtliga fönsternischer är slätputsade och avfärgade vita och försedda med solbänkar av målad plåt.

I tornets andra våning finns ett litet rektangulärt fönster på norra respektive västra sidan. Tornets klockvåning är försedd med rundbågiga ljudöppningar med vita omfattningar och brunmålade brädklädda luckor i all fyra väderstrecken.

DÖRRAR - Kyrkporten som är centrerad på tornets västfasad är kyrkans enda ingång. Porten omges av en tresprångig stickbågig portal i vit slätputs. Porten utgörs av en grönmålad pardörr i trä med överljusfönster. Upp till porten leder en trappa i sten med räcken av svartmålat järn.

TAK - Långhus och sakristia har sadeltak med kopparplåt som lagts med förskjutna falsar. Tornet är täckt av en låg huv med kraftig takfot och kvadratisk lanternin i koppar. Lanterninen är försedd med järnräcke och täcks av ett tak med utsvängd takfot och överst ett kors. Långhusets och sakristians takfall är försedda med hängrännor och stuprör av koppar.