TYSTBERGA KYRKA

1100-TAL - Den första stenkyrkan byggs på platsen. Kyrkan hade rektangulärt långhus och ett kvadratiskt kor i öster. Rester av denna kyrka ingår i dagens långhus, d v s västra väggen och delar av norra och södra muren (den tunnvälvda delen av dagens kyrkorum). Ingången till kyrkan var placerad i sydöstra hörnet och intill denna fanns ett högt placerat rundbågigt fönster.
Kyrkorummet var täckt av ett plant trätak som det än idag finns spår av på vinden.
1300-TAL - Det romanska koret rivs och kyrkan förlängs åt öster med ett nytt fullbrett korparti. Den nya delen av kyrkorummet täcktes av ett trätunnvalv, varav stora delar finns kvar på vinden.
1400-TAL - Troligen byggs ett vapenhus framför portalen i sydmurens västra hörn. Troligen byggs det kraftiga västtornet vid denna tid, eventuellt med någon försvarsfunktion. Tornet hade inga ljudöppningar vilket tyder på att klockorna hängt i en fristående klockstapel. Kyrkorummet valvslås i slutet på århundradet. Storklockan gjuts.
1600-TAL - Under 1600-talet dekorerades kyrkorummet med kalkmålningar av Peder, troligen samma man som dekorerat interiören i Bälinge kyrka. Runt 1660 byggdes en ny tornspira, vilken träffades av blixten redan 1673 och en ny uppfördes.
1700-TAL - Vapenhuset från 1400-talet rivs men ett nytt byggs 1717. Ingången i tornets västmur tas upp 1732 samtidigt som nya större fönster anordnas. I början av århundradet kläs koret med dekormålad panel och ny altartavla anskaffas. Några år senare tillkommer predikstolen. Kalkmålningarna kalkas över 1785. Kyrkan var i mycket dåligt skick och 1797 tas ritningar för byggande av en ny kyrka fram.
1800-TAL - Under århundradets första år byggs tornets huv varvid de övre delarna i tornmurarna ommuras med tegel och stora ljudgluggar tillkommer. Arbetena skedde efter ritningar av länsbyggmästare Anders Sundström.
1881 rivs vapenhuset och ingången i sydväst igenmurades. Samtidigt togs nya fönster upp. Invändigt rivs valvet i kyrkans västra del och ersätts med ett murat tunnvalv, samtidigt valvslås sakristian. Orgelläktaren ombyggs och orgel samt nytt altare anförskaffas.
1900-TAL 1911 byts korfönstret ut mot ett målat föreställande Kristus på korset. 1937-38 sker en invändig restaurering under ledning av arkitekt Ove Leijonhufvud. Då anordnas ny trappa till läktare och torn samt att cementgolvet gjuts. Altarringen byts ut.
1972 restaureras interiören på nytt med arkitekten Torbjörn Ahlström som ledare. Cementgolvet tas bort och golvnivån sänks till den ursprungliga. samtidigt görs en arkeologisk undersökning av korpartiet. Altaret byts ut mot ett fristående sådant med öppen altarring. Vägg och valv rengörs och avfärgas, snickerierna får en ny färgsättning.
1975 renoverass kyrkans putsfasader efter förslag av arkitekt Ulf Zettersten.
1990 tas bänkar i det norra kvarteret bort för att bereda plats för en ny textilförvaring under läktaren.
1996 renoveras fasaderna under ledning av Webjörn arkitekter, samtidigt byts tornets och sakristians plåt.

ÖVERSIKT - Tystberga kyrka har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster, sakristia i norr och kraftigt torn i väster.

FASADER - Kyrkans fasader är putsade med gul spritputs, med vita släta listverk och omfattningar. Spritputsen är neddragen nästan ända ned till marknivå, vilket gör att sockel saknas. Listverk går dock inte ända ned till mark. Tornet har en profilerad gesims under taksprånget.

FÖNSTER - Alla kyrkans fönsternischer är rundbågiga och slätputsade och försedda med solbänkar av svartmålad plåt. Långhuset har fyra fönsternischer åt söder och tre åt norr, tornet har en åt väster och korväggen ytterligare en. Korets fönsternisch är smalare och högre än övriga. I sakristian finns ett rundbågigt fönster i muren åt öster.

Samtliga fönsteröppningar i långhus och kor är försedda med en rundbågig fönsterbåge i järn med 3-5 tvärposter. Övre delen av bågen är försedd med spröjsar som bildar ett dekorativt mönster av motstående bågelement. Varje båge i långhuset och sakristian är indelad med spröjs till mindre rutor. Sakristians fönster är täckt av ett smidesgaller. Fönsterbågarna är svartmålade.

I tornets klockvåning finns rundbågiga ljudöppningar. Öppningarna är försedda med luckor i trä samt räcken med spjälor av svartmålat järn.

PORTALER OCH INGÅNGAR Kyrkan har endast en portal som är placerad i tornets västra mur. Omfattningen har en enkel profilering med en sockel antydd i nederkant. Porten är en pardörr av trä med diagonalställd fiskbensmönstrad panel. Ovan dörren sitter ett lunettfönster med mittpost och spröjsar i form av ett solstråleknippe. Ovanför ingången är en belysningsarmatur i form av en hängande lykta placerad.

TAKLAG OCH YTTERTAK - Långhus och sakristia har sadeltak täckta med plåt. Plåten är av fabrikslackerad svart bandplåt på långhuset, lagd i hela längder, medan sakristians tak består av galvaniserad plåt, lagd i fyrkantsformat och målad svart. Långhuset och sakristians tak är försedd med fotrännor och modernt utformade stuprännor inmålade i fasadkulören. Under plåten finns det äldre spåntaket bevarat. Längst ut på sakristians taknock finns en plåtklädd skorsten.
Torntaket består av en huv krönt av ett klot och en vindflöjel med årtalet 1800. Tornhuven är utförd i galvaniserad plåt som målats svart.