Burträsk kyrka

Efter att ha sett både kyrkstaden och kyrkan brinna ned till grunden under loppet av knappt två decennier ville burträskborna att den nya kyrkan skulle byggas i tegel, men korsformig som de tidigare kyrkorna, i vit kulör och på samma plats. Stockholms-arkitekten Bengt Romare fick uppdraget att rita Burträsks nya kyrka efter en arkitekt-tävling.

Den nuvarande kyrkan, som alltså är den fjärde i ordningen, uppfördes 194749, sedan den tidigare nyklassicistiska kyrkan brunnit ned till grunden julen 1945.

Genom det rymliga vapenhuset kommer man in i kyrkorummet från väster. Den enskeppiga kyrksalen har breda korsarmar och väggarna täcks av bart tegel med varierande mörk bränning. Dominerande blickfång är de kryssvälvda valven, de långa bänkkvarteren och östväggens altarfresk. Valvkapporna är vitputsade medan teglet i valvbågar och ribbor har lämnats synligt, vilket tydliggör valvens konstruktion. Valv-anfangen avslutas nedåt med slutstenar i granit. Golvet är lagt med ljusgrå kalkstens-plattor i mittgång och sidogångar, men med eklamellparkett under bänkkvarteren. Den öppna bänkinredningen av kvistfri furu har rektangulära gavlar och är behandlade med brunpigmenterad oljelasyr. Samma behandling har läktarbarriärerna, predikstolen, läktarorgeln och kyrkans innerdörrar. Detta ger en fin enhetlighet. Överhuvudtaget präglas kyrkan av hög materialkvalitet.

För kyrkorummets karaktär är den ursprungliga träinredningen, färdigställd 1952, av stor betydelse. De tre läktarbarriärerna och predikstolskorgen har en likartad utformning, med profilerad panel som är grupperad tre och tre samt med kartusch-formad avslutning nedåt . Den femkantiga predikstolen med ljudtak i form av strålsol är tillsammans med de karaktärsfulla armaturerna och läktarorgeln måhända de tydligaste exponenterna för kyrkans modernism. Särskilt bör även altarfresken av konstnären Lennart Segerstråle nämnas. Målningen har en genomtänkt teologi och innehåller en hel del symbolik, bl.a. har konstnären använt olika kulörer på Judas, övriga människors respektive Jesu och änglarnas glorior, som en gradering av deras helighet. Fresken är placerad i tre nischer, grupperade på samma sätt som kyrkans fönster med en hög spetsbågad nisch i mitten, flankerad av två lägre.

Interiören har genomgått få förändringar sedan byggnadstiden. De största synliga förändringarna i kyrkorummet genomfördes 198788, ett par år innan kyrkan utvaldes som särskilt skyddad enligt 4 kap 4 § Kulturminneslagen. Då togs bänkarna längst bak i kyrkan bort. Likaså togs tre bänkrader och en bänkskärm bort i södra korsarmen, för att inrymma en ny kororgel och en körplats med lösa stolar. Man såg även över värme-anläggningen och elinstallationerna från 1949. Elvärme hade installerats 1971, men nu bytte man bänkvärmarna.
Kyrkan har hög klass på sina musikinstrument och akustiken för musik är god. Den rymliga och vackra kyrkan är därigenom en stor tillgång för Burträsk också som uppskattad konsertlokal. Läktarorgeln från kyrkans byggnadstid är en pneumatisk orgel med romantisk mjuk intonation från Hammarbergs orgelbyggeri, Göteborg. Nuvarande kororgeln, från Septima orgel AB, har en mer traditionell barockklang och tillkom 1988. Den används mycket som bruksorgel. Under 2006 installerades en orgeldator som kopplar ihop de båda orglarna och ger organisten stora möjligheter till kombinationer och samkörning av orglarna. I kyrkan finns även en Steinway-flygel.
Församlingen förvaltar många äldre föremål, som räddades vid kyrkobranden. Enligt muntlig tradition ska bl.a. skåpet i brudkammaren ha stått i någon av Burträsks äldre kyrkor.