Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1849 - 1849 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västerbotten, Kommun: Lycksele, Landskap: Lappland, Socken: Örträsk , Stift: Luleå stift, Församling: Lycksele församling |
Titel <itemTitle> |
Örträsk kyrka |
Takform <itemDescription> |
|
Byggnadsdel <itemDescription> |
-
Torn - Väster, Torn - Väster, Sakristia - Öster, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Kor - Öster
|
Historik <itemDescription> |
-
Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil 1849, efter ritningar av arkitekt Axel Almfeldt som var knuten till Överintendentsämbetet i Stockholm. Han hade tidigare gjort ritningar till kyrkorna i Sävar ...
Visa hela
Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil 1849, efter ritningar av arkitekt Axel Almfeldt som var knuten till Överintendentsämbetet i Stockholm. Han hade tidigare gjort ritningar till kyrkorna i Sävar (nedbrunnen 1932) och Vilhelmina. Byggmästare i både Vilhelmina och Örträsk var Erik Jonsson från Rissjön, Åsele socken. Erik Jonsson byggde även Gideå kyrka i Norra Ångermanland, invigd år 1850. Hans far var storsmeden och kyrkobyggmästaren Jonas (Jon) Mattsson från Lajksjön, Dorotea, som uppförde Dorotea kyrka 1799 och Fjällsjö kyrka 1818.
Stäng
|
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
Örträsk kyrka följer ett traditionellt planmönster med långhus, torn i väster, en smalare utbyggd sakristia i öster. Samtida stenarkitektur i klassicerande stil har utgjort förebild, men här liksom ti...
Visa hela
Örträsk kyrka följer ett traditionellt planmönster med långhus, torn i väster, en smalare utbyggd sakristia i öster. Samtida stenarkitektur i klassicerande stil har utgjort förebild, men här liksom till merparten av de norrländska 1800-talskyrkorna kom trä att användas. Timret togs från närbelägna Näsberget och Stenberget och handbilades. Långhuset täcks av ett sadeltak och sakristian av ett pulpettak. Taktäckning utgörs av spetsiga brädspån i trelagstäckning. Fasaden är klädd med slät stående panel som målats med vitgrå linoljefärg. Fasadkompositionen är strikt symmetrisk. Det fyra fönsteraxlar långa långhuset har rektangulära tätspröjsade fönster, knutpilastrar och pilastrar mellan fönstren. Profilerade listverk i form av fotlist, gesismlist och en bred taklist ger exteriören en horisontell betoning. Tornet, i två avsatser, har svarttjärade rektangulära klocktornluckor i alla vädersträck och där ovanför ett flackt valmat tak med tandsnitts-fris. Längst upp finns en genombruten fyrsidig lanternin med rundbågiga öppningar och ett utskjutande valmat tak, krönt av ett gulmålat kors och glob i trä. Entrén i väster nås via en tresidig brunmålad trätrappa. Den grönmålade dubbelporten med spegeldörrar inramas av en enkel tempelgavel med underliggande inskriptionsfält. Ovanför dörren finns ett liggande tätspröjsat fönster. Kyrkans yttre har förändrats ytterst lite sedan byggnadstiden. År 1947 uppmurades skorstenen i samband med installerande av pannrum under sakristians källare och 1981 tillkom en rullstolsanpassad ramp av trä. Rampen innebar att en ny enkeldörr togs upp mot långhusets nordvästra gavelsida.
Stäng
|
Interiörbeskrivning <itemDescription> |
-
Kyrkporten och vindfånget i väster leder in till vapenhuset. Där finns ett valmat trätak och klassicerande trespegeldörrar som är vitmålade. Vapenhusväggarna har liggande ljusgråmålad panel och golvet...
Visa hela
Kyrkporten och vindfånget i väster leder in till vapenhuset. Där finns ett valmat trätak och klassicerande trespegeldörrar som är vitmålade. Vapenhusväggarna har liggande ljusgråmålad panel och golvet breda tiljor som fernissats. Mot söder finns en trappa upp till läktaren och en större toalett, mot tornets norra yttervägg finns ett kallförråd. Vapenhuset har bevarat en ren och rustik karaktär med undantag från toaletten som har ljusblå plastmatta på väggarna. Över dörren mellan det ursprungliga vapenhuset och långhuset står: Bewara din fot när du går till Guds hus. Predikaren 4:17. Bibelordet är en för tiden förekommande uppmaning till kyrkobesökaren om att inte försumma gudstjänsten. Kyrkorummet är enskeppigt med tunnvälvt tak och rak korvägg. På korväggen sitter två symmetriskt ställda dörrar som leder till sakristian med trapphall bakom koret i öster. Väggarna i kyrkorummet täcks av slät stående panel, målad i vitgrå färg (ursprungligen limfärg). Det tunnvälvda taket är i sin helhet bemålat med ett skenperspektivistiskt kassettmönster i blått och vitt, vilket ger interiören en ljus och sval färgsättning. Den slutna bänkinredningen finns på ömse sidor om mittgång och som kyrkvärdsbänkar i koret. Bänkarna är marmorerade i ljust grönblågrå nyanser. Korväggen pryds av ett arkitekturmåleri i gröngråbruna kulörer. Måleriet är framställt som ett arkitektur-perspektiv med dubbla kolonnuppställningar bärande en segmentbåge. I segmentbågen finns målat ett kors lutat mot lammet och boken med de sju inseglen. Allt måleri, takets, kormålningens, takfrisens, samt törnekronorna ovan dörrarna och draperimålningen på väggen ovanför predikstolskorgen har tillkommit vid byggnadstiden. Målaren som gett interiören denna fina och högklassiga inramning heter Carl Erik Holmström. Han var bosatt i Stockholm, men född i Lycksele år 1815. Som son till kronobefattningsmannen och lapplandsskribenten Erik Holmström och kyrkoherdedottern Christina Magdalena Rehn var han nära släkt med många, både kyrkligt och borgerligt ledande personer i länet. Samma år som han målade i Örträsk målade han också kyrkan i Lycksele med perspektivmåleri. Altartavlan är målad i olja på duk av P. E. Fjällström år 1738. Den skänktes från moderförsamlingen i Lycksele när kapellkyrkan i Örträsk invigdes. Den ljusgråmålade altarringen är rund och genombruten med balusterdockor och har buntats med gulbrunt ylletyg på överliggare och knäfall. Predikstolen är även den rund och ljusgråmålad. Korgen pryds av förgyllda bildhuggerier vars motiv har lagen och evangeliet som utgångspunkt. Runt ljudtaket, som kröns av ett klot med kors, sitter en dekorativ lambrequinbård av trä. Predikstolen kan möjligen vara gjord efter ritningar av arkitekt P.W. Palmroth, som ritade Lycksele kyrka 1799. Kyrkans belysning utgörs av ljuskronor med kedjor och prismor av slipat glas. Den äldsta är en gåva från 1870 från J. Jonsson i Sunnansjö, Nordmaling. Interiören är marginellt förändrad sedan byggnadstiden. En rak orgelläktare tillkom 1909 efter ritningar av den välkände arkitekten Torben Grut, Stockholm. Tidigare hade en orgel stått i koret men nu försågs istället läktaren med en orgel från N.O Alm, Boden. Värmeförbättrande och omfattande, men ej så synliga åtgärder genomfördes 1924 efter förslag av länsarkitekt Edvard Lundqvist. Trossbotten lades om och det gamla golvplankorna lades tillbaka. Bänkavståndet utökades, altarbordet sänktes och nya tidsenligare nummertavlor tillkom. Måleriet restaurerades och de dekorativa originalmålningarna i limfärg målades om i oljefärg. Bänkarna som tidigare en period varit brunmålade gavs nuvarande grönblågråa färgsättning i någon sorts kyrkmarmor. El drogs in i kyrkan och14 nya vägglampetter beställdes från möbelfabrikör Otto Wretling efter Lundqvists ritningar. Kyrkan som hade varit ouppvärmd under första halvseklet fick stora gjutjärnskaminer 1896, men dessa togs bort 194547 när ett värmesystem med radiatorer och lågtrycksånga installerades. Andra större förändringar då var att golvet isolerades och slipades, samt att dopfunten med förgyllda sniderier införskaffades (Birger Lindahl, Lövånger). Senaste större arbetet i kyrkorummet skedde 196667 efter förslag av VAB, Umeå. Rumsmåleriet konserverades av konservator Albert Eriksson från Arlöv. Läktargolvet gjordes plant istället för sluttande. Bänkvärmare monterades. Toaletter byggdes i vapenhus och sakristia. Den påtagligaste förändringen var att bänkar under läktaren togs bort och en underbyggnad med brudkammare, kapprum och ungdomslokal tillkom. Väggen mot kyrkorummet gestaltades dock som en stilren vägg med stående brädpanel lika övriga långhusväggar. År 1994 konserverades församlingens röda mässhake i italiensk äppelgranatmönstrad silkessammet från 1400-talets slut. Denna textilskatt, som ursprungligen tillhört Umeå landsförsamling, försågs samtidigt med en specialtillverkad förvaringsmöbel som placerades i brudkammaren. Under 2000-talet har endast WC i vapenhuset utökats och takarmaturerna i vapenhuset bytts från tyglampor till plafondlampor i glas och mässing. Orgelfasaden i klassicistisk stil kan möjligen vara kvar från 1909, men orgelverket är sedan 1947 ersatt av en ny orgel från Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Församling: Lycksele församling, Örträsk, Lycksele, Lappland, Västerbotten.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1849-01-01 - 1849-12-31 av Axel Almfelt.
-
Nybyggnad - Sakristia 1849-01-01 - 1849-12-31 av Axel Almfelt.
-
Nybyggnad 1849-01-01 - 1849-12-31 .
-
Nybyggnad - Korparti 1849-01-01 - 1849-12-31 av Axel Almfelt.
-
Nybyggnad - Torn 1849-01-01 - 1849-12-31 av Axel Almfelt.
-
Fast inredning - orgel 1889-01-01 - 1889-12-31 .
-
Teknisk installation - värme 1896-01-01 - 1896-12-31 .
-
Fast inredning - orgel, orgelverk 1909-01-01 - 1909-12-31 av Torben Grut.
-
Ändring - restaurering 1924-01-01 - 1924-12-31 av Edvard Lundkvist.
-
Specifika inventarier - kyrkklocka 1930-01-01 - 1930-12-31 .
-
Ändring - restaurering 1945-01-01 - 1947-12-31 .
-
Ändring - restaurering, interiör 1966-01-01 - 1967-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad 1981-01-01 - 1981-12-31 .
-
Specifika inventarier - altartavla 1991-01-01 - 1991-12-31 av Ove Gad.
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Trä - Träpanel, Trä - Träpanel, stående, Trä - Träpanel, slät
|
Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Trä - Spån
|
Stomme<itemMaterial> |
- Trä - Liggtimmer, Trä
|
Färg <itemColor> |
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Plantyp-Enskeppig
- Kyrka
- Salkyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Plantyp-Enskeppig
- Salkyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Plantyp-Enskeppig
-
Salkyrka
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|