NÄRHETENS KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Det rektangulära kyrkorummet är krönt av ett tälttak. Takkonstruktionen är öppen med synliga, tvärgående limträbalkar. Kyrkorummet har gråslammade väggar och i vardera gaveln sitter stora rosettfönster med färgat glas. Koret är placerat utmed rummets långsida i väster och det något framskjutna altaret är placerat på ett förhöjt podie som kantas av en altarring.
Altarväggen pryds av en rumshög TEXTILALTARTAVLA av Ethel Halvarsson, en tredelad triptyk. Altartavlan är utförd i röllakansväv i gråtoner. Det centrala motivet föreställer Jesu instiftan av nattvarden. Övriga scener är hämtade från timmarna i Getsemane örtagård och Jesu bönekamp. Längst upp finns motiv av en kyrktupp, en törnekrona och tre kors på en gravkulle.
Kyrkans ALTARE, ALTARRING, AMBO och bänkar är utförda i lackat trä. Genom att altaret är placerat utmed rummets långsida och något framskjutet blir processionsvägen kort och dessutom kan mässan firas versus populum. Runt det fasta podiet som altaret är placerat på finns löstagbara, kopplade knäfallsbänkar som bildar altarring. Knäfallsbänkarna är klädda med brunt skinn. Under altaret ligger en kormatta av röllakan i orange, lila och cerise färgställning, signerad GHV, MA, IS. Till höger om altaret finns ambon i klarlackad fura med kläde i tovat material. På väggen sitter psalmnummersiffror i metall.
Kyrkorummet är möblerat med lösa BÄNKAR i lackad fura med lila tygsits. Bänkarnas gavlar tar upp innertakets konkava form. Bänkarna är placerade i två kvarter så att en mittgång framför altaret bildas. Bänkar har även placerats utmed rummets kortväggar. Lampetter i mässing är fästade på kyrkväggarna samt på var sida om de tvärgående limträbalkarna. Mellan mässingsarmaturerna har ljushållare i metall placerats för levande ljus. På väggen bakom varje ljushållare finns ett cirkelformat, slätputsat parti färgat i vitt och orange.
Till vänster om altaret står DOPFUNTEN som är uppmurad av klinker. De tunna skivorna bildar ett grafiskt mönster. Cuppan är nedsänkt och har uttömningshål i mitten. Över dopfunten hänger en mässingskrona som är skänkt till församlingen av stationsinspektör CA Lindstedt 1907. I långväggen vid dopfunten finns två stora långsmala fönsteröppningar, som sprider ljus över dopfunten och ger kontakt med miljön utanför.
Kyrkorummets GLASMOSAIKFÖNSTER är utformade av konstnär Tomas Nordbäck, Helsingborg. Psalmerna 417 Gud gav i skaporden, dig människa ditt höga kall samt 169 Fädernas kyrka i Sveriges land av biskop J A Eklund, kyrkoherde i Kil 1909-1921, var utgångspunkten för fönstrens motiv. Genomgående tema i fönstren är människan som Guds medarbetare. I rosettfönstret mot norr har en övervägande blå nyans och här finns symboler som triangeln (treenigheten) och törnekronan. I fönstret mot söder syns fabriksskorstenar, atomkärnan, sädesax, kunskapens bok, fiskarna i havet och segersymbolen korset i mitten.
ORGELN är placerad vid rummets kortsida mot norr, intill entrén vid vapenhuset. Orgeln har en fasad av lackad fura och har tio stämmor, två manualer och pedal. Den är tillverkad av Hans Heinrich orgelbyggeri, Finland, 1979 och har beteckningen OPUS 114. Intill orgeln står en svart flygel.
Kyrkorummets golv är belagt med rödbrun klinker som har lagts i ett rutnät genom ljusare och mörkare nyanser av plattor. De invändiga väggytorna består av gråslammat tegel, där teglets struktur tydligt går igenom. Den östra väggen utgörs delvis av de vita block som kan tas bort mot den anslutande församlingssalen. Kyrksalens tak är klätt med gles, vitmålad granpanel. Innertakets nock är buren av grova limträbalkar i lackad fura som ligger tvärs över rummet med vertikala stag som håller taknocken. Tältet är en symbol hämtad från Gamla Testamentet och dess tältkyrka, Tabernaklet. De långsmala fönstren vid dopfunten har rödmålade fönsterbågar i aluminium. Kyrkorummets dörrar är utförda i lackad fura och har en indelning av speglar som bildar ett rutmönster. Pardörren mot vapenhuset har handtag i mässing med form av franska liljor som omvirats med läderband.
I anslutning till kyrkorummet, vid sidan om koret finns en kombinerad SAKRISTIA och bönerum. Ovanför ett mindre altare finns även här ett glasmosaikfönster utfört av Tomas Nordbäck, Helsingborg. Innanför entrén i hörnet av kyrkoanläggningen finns en FOAJÉ. Golvet är belagt med brunröd golvklinker, väggarna vitmålade och taket klätt med gles ljusblålaserad panel. I taket sitter mässingsarmaturer med glasglober och på ena väggen hänger en textil utförd bl a av Ethel Halvarsson 1979. Ytterligare en mindre hall finns innanför foajén i anslutning till pastorsexpeditionen och entrén till församlingssalen. Byggnadens samtliga hallar, gångar och trappor är belagda med samma klinker som i kyrkorummet.

Närhetens kyrka är en del av ett allaktivitetscentrum, som bl a inrymmer sporthall. Kyrkans placering i byggnadskomplexet är tydligt markerad. Kyrkorummets rektangulära form är synlig i exteriören, med kor och en vidbyggd sakristia mot väst och en omfattande församlingsdel med bollhall i öster. Över exteriörens murar av rött fasadtegel, med en stor, rund fönsteröppning i vardera gavelröstet, reser sig branta konkava takfall i aluminium, vilket ger kyrkan formen av ett tält.
Kyrkan vilar på en låg gråmålad sockel av betong. Fasaden är klädd med rött tegel i löpande förband med borstad yta. I gavlarna sitter stora runda fönster med korsposter i röd aluminium. Kyrkporten är utförd i brunbetsat trä omgärdad av ett glasparti i röd aluminium. Yttertaket är täckt med rostfri, bandtäckt plåt och takfoten har markerats genom att takplåten fortsätter över den.
Församlingsdelen har en lägre byggnadskropp än kyrkobyggnaden och är försedd med ett platt papptak med kraftig takfot klädd med aluminiumplåt. Fasaderna är klädda med rött fasadtegel och burspråken mot Långgatan är utförda i brunlaserat trä med rött plåttak. Över församlingsdelens entré finns ett rundbågsformat skärmtak och intill entrén med brun aluminiumdörr sitter två röda fönsterbågar. Över sporthallen vilar ett sadeltak som är belagt med papp. Sporthallens gavlar är klädda med gul träpanel och utmed östra fasaden löper ett fönsterband under takfoten.
1979 års byggnadsanläggning är sammanbyggd med en äldre församlingshemsdel. Det är en vinkelställd byggnad med gråmålad betongsockel, fasader klädda med ljusgul lockpanel, röda fönsteromfattningar och tak belagt med bruna betongpannor.
Kyrkoanläggningen har två entréer från gatan, en kyrkentré i hörnet av Långgatan-Vattugatan och en entré till övriga lokalgrupper förlagd längre österut på Långgatan. Entrén i gathörnet är placerad innanför den fristående klockstapeln. Via en förhall nås sedan kyrkorummet. Vid kyrkporten finns en ingjuten sten från gamla kyrkan i Apertin med inskription från 1 Kor 3:11; "Ty en annan grund kan ingen lägga, än den som är lagd, nämligen Jesus Kristus".

I takt med att stationssamhället Kil växte fram och expanderade hamnade Stora Kils kyrka i Tollestad utanför det centrum där de flesta av bygdens befolkning numera vistades mest. En mer lätttillgänglig kyrka efterfrågades. 1948 började Stora Kils församling hyra en lokal i gamla spisbrödsfabriken på Storgatan, som kunde användas för olika former av församlingsarbete. Diskussionen om byggandet av en kyrka i Kils samhälle fortsatte. Redan 1951 togs en ritning till kyrka, församlingshem och pastorsexpedition fram. Förslaget kom från arkitektfirman Havstad-Lindell i Karlstad och kyrkobyggnaden var tänkt att placeras i parken framför Folkets hus. Förslaget förverkligades aldrig. 1958 införskaffades en tomt för att ett församlingshem skulle kunna byggas. Församlingshemmet som kom att kallas Kyrkans Gård kunde invigas först 1970 och byggdes sedan till 1975. Kyrkobyggnaden lät fortfarande vänta på sig. Vid slutet av 1970-talet hade kyrkorådet låtit tre arkitektfirmor tävla om uppgiften att rita kyrkan i Kil. Det var Rolf Bergh, Stockholm, Skanark AB med Janne Feldt och Jacob van der Brink, Karlstad och Tingvalla arkitektkontor AB med arkitekterna B. Säfströmer och Olle Dahlén, Karlstad. Rolf Berghs förslag utsågs till det mest lämpliga och byggandet av kyrkan kunde påbörjas den 25 juli 1978. Kyrkan, församlingshemmet och var en stor tillbyggnad av Kyrkans Gård, där kyrkorummet var placerat i anläggningens sydvästra del. Kyrkan kunde invigas den 26 augusti 1979.
Rolf Bergh är en av Sveriges mest kända och produktiva kyrkoarkitekter under efterkrigstid. Närhetens kyrka är en av hans senare verk och hans enda kyrkobyggnad i Värmland. Rolf Bergh är känd för sitt arbete med liturgisk förnyelse och i hans byggnader är altaret ofta centralt placerat. Arkitekturen är ofta inspirerad av orienten vilket även är tydligt i Närhetens kyrkas form.
För att utsmycka kyrkorummet och församlingslokalerna hämtades äldre inventarier från bl a kyrkvinden i Stora Kils kyrka. Den predikstol som vid kyrkans invigning fanns i kyrkorummet hade gamla detaljer som var hämtade från predikstolen från gamla kyrkan på Apertin.