TRANKILS KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Korsformad något snedförskjuten plan där koret upptar hela östra korsarmen. Kyrkorummet, som är relativt litet, täcks av två korsande trätunnvalv med profilerad marmorerad taklist. Kor och kyrkorum ligger i samma plan och har skurgolv. Väggarna är klädda med panel. Läktare finns i söder, norr och väster med raka barriärer med marmorering i fyllningar. Orgeln på den västra läktaren tillkom 1957 och har en väderlåda i läktarbarriären. Bänkarna är från 1985 och bildar fyra kvarter i långhuset och vardera två i norra och södra korsarmen. I södra korsarmen finns ett vapenhus, i den norra korsarmen ett inbyggt utrymme för textilförvaring. Utgång till sakristian sker bakom altaruppsatsen i öster. Predikstol vid korets norrvägg. Ingång genom vapenhus i tornets nedre plan, eller via inbyggt vapenhus i södra korsarmen.
KYRKORUMMET har ett såpskurat trägolv, panelklädda beigegula väggar, svartlaserad golvsockel, grön-grå-röd-svart marmorerad taklist samt vitmålat välvt tunnvalvstak. I korsmitt finns en stjärna. Koret har samma nivå som övriga rummet. Väggarna genombryts av rektangulära FÖNSTER. De är tvåluft och bågarna är laserade gröna med bruna omfattningar. Innanglas med fullstora rutor. Ytterglas med blyspröjs. BÄNKARNA tillkom 1923. I kyrkorummet är de 33 st. 16 st bänkar finns även på läktarna, de är i utförandet öppna. Alla bänkar är målade med gröna gavlar, röda ryggar och framsidor samt svarta sittbänkar och dynor.
KORET upptar hela den östra korsarmen och har ett rakt koravslut. Fönster finns på den norra fasaden och på den södra. Golv, väggar och tak lika övriga rummet. Bakom ALTARUPPSATSEN finns utgång till sakristian. Uppsatsen består av en altartavla daterad 1730-40, nedtagen 1850, återuppsatt 1949, ett verk av okänd konstnär. Den är målad i olja på väv och föreställer Kristus i Getsemane. En ängel bärande korset, ger Kristus kalken och ovan svävar änglar med ris, gissel, spikar och andra pinoredskap. I förgrunden ses de sovande lärjungarnas huvuden och i fonden Judas med krigsknektarna i örtagårdens port. Tavlans ram är målad i rött, vitt och svart och har underst en predella med text. Tavlan står vilande på ett rektangulärt ALTARE av trä målat grått med förgyllda fyllningslister. Antependierna hänger på lister. Framför altaret en ALTARRING från 1949. Den är femsidigt bruten med marmorerade fyllningar och rött knäfallstyg. PREDIKSTOLEN är ett delvis rekonstruerat 1600-talsarbete, tidstypiskt utförd i platteknik i renässansstil, nedtagen 1850 och återinsatt 1949. Den har en oktagonal korg målad i dominerande gröna och röda kulörer. Fyllningar har blomstermålningar. En enkel gråmålad trappa med grön handledare. Korgen vilar på en svarvad nytillverkad pelare. I korets södra del står en DOPFUNT av täljsten som dateras 1200-tal. Funten klassificeras som norsk "Smaalenestyp", saknar avtappningshål och har flikornamentik överst på cuppan och repstav nederst. Som lock har länge tjänat foten av en annan dopfunt, utsmyckad med två rader veckade band. Funten står placerad på ett ca 25 cm hög oktagonalt sockelfundament av trä, gråmålat. Bredvid dopfunten finns en Mariaskulptur, en MADONNA, vilande på ett hyllplan i grått med förgyllda inslag. Den är skuren av lindträ, 93 cm hög och dateras 1200-talets mitt, troligen tillverkad av inhemsk mästare. Maria är iförd fotsid klädnad och huvuddok, sitter frontalt med Jesus-barnet på väster arm. Även jesusbarnet iförd fotsid klädsel, lockigt hår. Skulpturen har vissa färgrester. I huvudet finns ett hål för ljus. Efter södra väggen står även en KVINNOFIGUR på en piedestal tillverkad av Olof Persson (1760-1830). Den är naiv i stilen och målad i blått med gyllene hår och utsträckta armar, en ljusbärare.
I kyrkorummet finns på två ställen synliga VÄGGMÅLNINGAR som framkom vid renovering 1948-49 och är från 1700-talet. De har åter dolts bakom panel eftersom kompositionen blivit hoptryckt och stockar flyttats. Två luckor i panelen, vid södra korsarmen, blottar målningen som har anknytning till altartavlans örtagård. Konstnären är okänd. Dock kan på södra korsarmsväggen läsas texten "Guds namn till ähre och Trankils kyrka till prydnad". En formulering som målarmästaren Hans Georg Schüffner, kallad "Guds målare i västra Värmland och Dal", ofta använde sig av.
LÄKTARE finns i söder, norr och väster. De bärs upp av fyrkantiga pelare marmorerade i grått, svart och rött lika altarring och innerdörrar. Barriärerna är grågröna med rödinramade fyllningar med marmorering lika rimmets taklist. De har svartlaserade överliggare och fallskydd sattes upp på västläktaren 1978. ORGELN är från 1957 och placerad på västläktaren i läktarbarriären med piporna på en och samma väderlåda. Tillverkad av Wilhelm Hummerstam, Köpenhamn. Läktarbröstet prydes här av devisen "Soli Deo Gloria", samma som på lillklockan. Läktarnas undertak är av panel, ljust gråmålad. Under västläktaren finns utrymmen för trappa till läktaren (i söder) samt manöverskåp för ljud och ljus och klädavhängning. Under norrläktaren finns ett förråd med textilförvaringsskåp. Golven på läktarna är såpskurade och här finns öppna ribbänkar målade i svart och rött.
SAKRISTIAN är till planform närmast kvadratisk och har fönster i öster och dörr i söder. Såpskurat trägolv, gråmålad träpanel på väggar och ett välvt vitmålat trätak. Efter den norra sidan ett textilskåp, skåpsdörrarna målade gröna. Dörren är målad grå-brun och fönstret lika kyrkorummet.
VAPENHUSET i tornets bottenplan har tegelgolv, väggar med gulmålad träpanel och ett vitmålat trätak. Ytterdörrarna, och dörr till förråd under trappa efter norra väggen är målade gröna. Efter södra väggen finns en inbyggd "kistbänk", grönlaserad. Bokbord efter östra väggen, ovan den en tavla om reparation på kyrkan 1824 "&byggmästare A Djuslares ledning. 1861 företogs ånyo reparation och målning". Tornet har däröver 4 nivåplan.
ÖVRIGT - Kormatta i grönt med stilistisk vegetationsmotiv, komponerad 1988 av Värmlands hemslöjd. Gråblåa långhusmattor. Psalmnummertavlor, 2 st med hållare tillverkade i järn av konstsmed sitter placerade på korsarmarnas östra väggar. Ett snidat ljusträ finns under den södra läktaren. Gobeläng av Ulla Magnusson, 1978. Kyrkklockorna är två till antalet, den större tillverkad i Amsterdam 1729, den mindre troligen medeltida men omgjuten 1740.
OLOF PERSSON (1760-1830), "konstmästern i Kyrkebyn" var en förmögen, originell och sägenomspunnen bonde som kunde ta sig tid till sitt "älsklingsgöra" -att snida träarbeten i naiv stil. Han har gjort arbeten till bl a Järnskogs, Töcksmarks och Östervallskogs kyrkor. Även i de norska gränskyrkorna lär finnas utsmyckningar gjorda av Olof Persson. Han signerade sina verk med monogrammet OP . Han ligger begravd på Östervallskogs forntida kyrkplats i Kyrkobyn.
GEORG SCHÜFFNER föddes i Lidköping och inskrevs som 15-åring vid målarämbetet i Göteborg. 1735 anhöll han om mästarvärdighet. Han bodde sedan först i Lidköping och inspirerades av Läckötraditionen. I slutet av 1730-talet kom han att arbeta med ett flertal kyrkor i Dalsland bl a Fröskogs kyrka. Från mitten av 1700-talet målade han i Värmland. 1750 Stavnäs, 1750 Holmedal, 1753 Glava, 1763 Eskilsäter, 1764 Millesvik, 1767 Ölserud och slutligen 1769 Botilsäter. Troligtvis har han även målat i Kila kyrka.