SIRIS KAPELL

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kapellet är enskeppigt, likt en salkyrka, med ett högt panelklätt tak och vitputsade väggar. Golvet är lagt med kalksten, vid altaret med mönster. Läktare finns över entré och vapenhus i norr och altaret är placerat mot vägg i söder. Kapellet har två kvarter med bänkar blandat med stolar. De är utförda i samma utförande med rottingsnörda dynor.
Kapellet har stengolv, stjärnmönsterlagt vid altaret. Kyrkorummets höga tak är panelklätt, väggarna är vitputsade. Väggarna är putsade med infärgad stenkross i olika kulörer. Efter långsidorna finns ofärgade träbjälkar. Långsidorna genombryts av djupa, snett fasade fönsteröppningar med solbänkar av kalksten. Fönstren har bågar målade svarta i blå karmar. Innertaket är panelat, högrest med ett utkragat ännu mer högrest avslut. Kyrkorummet får sitt ljus genom ett takfönster på nocken och genom ett sjukantigt fönster på norrgaveln. Runt takfönstret, med ljusnedsläpp i en tratt vid altaret, finns elektriskt ljus.
Väggen under läktaren i norr är klädd med omålad panel. Dörren som leder in till kyrkorummet från vapenhuset är slät, träfärgad. Ovan den finns ett ljusinsläpp med sju runda rutor. Läktaren är av ommålad trä med utkragad läktarbalustrad av stående ribbor. Bjälkar sticker ut och bär upp läktarens utkragning. Mellan dem sitter panel som målats vit. På läktaren finns ett gradänggolv med orange heltäckningsmatta. Här står uppställt enkla lackade träbänkar. Orgeln är träfärgad. I väggen här mot norr finns ett sjusidigt fönster utan spröjs.
KORET med tresidigt avslut i söder har försetts med högklassig konstnärlig utsmyckning. ALTARET är av sten och står på en förhöjd del. Det är rektangulärt till formen. Ovan altaret, på väggen, hänger en ALTARRELIEF skuren i alm av skulptören Stig Blomberg. Reliefen gestaltar uppståndelsemotivet med kvinnorna vid graven. På altaret står ett altarkrucifix av Sigurd Persson 1968. Det kan även nyttjas som processionskrucifix.
Öster om altaret finns en utgång till kylavdelning, bårhuset. Dörren har en triangelbruten överdel och dörrblad av trä med räfflor som dekor. I kordelen står även ett piano uppställt, en ljusbärare i form av ett mitt skepp (tillverkat 1992-93) och ovan det på väggen hänger en ikon.
VAPENHUSET har mönsterlagt stengolv och mellanväggar inklädda i stående ommålad panel samt ett vitmålat trätak. I öster ligger toalett samt förråd och i väster trappa till läktare samt sakristia. Utgångsdörren har en triangelformad överdel och pardörr med stående mörkt brunlaserad dörr med smidda handtag i järn.
SAKRISTIAN har en oregelbunden form med ett kvadratiskt fönster i öster. Golvet är av mönsterlagd sten och väggarna är panelklädda med brädor med räfflor under ett blåmålat vävklätt tak. Vid fönstret sitter en piscina. Här finns skrivbord och stolar. I golvet finns en häll med inskription om kapellets uppförande och arkitekter; "Byggd 1946-49. Ackling & Hesselgren byggmästare Rickard Nyqvist." Dörren in till sakristian har ett tresidigt brutet överstycke. Innan sakristian passerar man ett mellanrum med blåmålade väggar. Motsvarande mellanrum leder in till toalett och förråd i öster.
FÖRRUM TILL KYLAVDELNINGEN har ett beige klinkergolv, vitmålade väggar och putsat tak. I söder finns fönster i blå karm och ommålad omfattning. En rektangulär utgång finns i sydväst med stor bubbelport och mörkt brunlaserade blad. Förutom dörrar till kylavdelningen finns här städskrubb och elförråd.

Kapellet, en spritputsad tegelbyggnad med avfasade hörn och ett skarpt vinklat sadeltak, är sammanbyggt med kistrum, kylrum och redskapsrum inhysta i en byggnadskropp av betong över vilken upplagts en gräsbevuxen jordvall. En stävan efter att ge kapellet och dess flygel en arkitektonisk förankring i landskapet har resulterat i en gårdsbildning begränsad av gräsvallen, kapellbyggnaden och två stenmurar.
Kapellet är uppfört i vitputsat tegel med gavelpartierna tresidigt vinklade så att en oktogonal byggnadskropp bildas. Byggnaden vilar på en murad sockel av stenhällar med bred fog. Fasaderna är utförda med en grov spritputs med släta band vid hörnen och två smala vertikala lister på den norra respektive södra fasaden, allt avfärgat med vit kalkfärg. Väggarna genombryts av rektangulära fönster med vita bågar i blå karmar. Det spåntäckta sadeltaket är brant och djupt neddraget. Det är täckt med tjärade spånor, mönsterlagt med spetshuggna spån och vertikala ränder med rakhuggna spån. Vindskivor och nockplankor är tjärade. Hängrännorna är fyrkantiga och utförda av koppar. I taket, vid nocken nedfallande på det östra respektive västra fallet, finns ett takfönster med fem rutor i kopparbåge. Arkitekturen ger en erinran om Arken.
Huvudentré sker i norr. Ovan portalen, som har ett triangelspetsigt övre avslut, finns ett stort sjusidigt fönster. Dörrbladen har mörkt brunlaserad panel. Kylrum/bårhusdelen är inbyggd likt en äldre jordkällare och med fasad i söder, väster och öster av stenhällar lika kapellets sockel uppmjukad av stora oregelbundna stenhällar. Dörrar med smalribbad liggande mörkt brunlaserad panel. Det sitter smidesgaller för fönstren i söder.

Komplettering vid inventering 2004:
Siris kapell uppfördes 1946-49 efter ritningar av Carl-Axel Acking och Sven Hasselgren och invigdes den 11 juni 1950. Kapellet brukas såväl för jordfästningar som gudstjänster. Det murade kapellet är vidbyggt med en västra del med delvis underjordiska bisättningslokaler.
Kapellet, som även används till gudstjänster, har fått sitt namn efter Siri i Bada. Om henne berättar traditionen att hon under en färd till sin sätervall gick vilse i skogen och avgav ett löfte att sockenkyrkan skulle få hennes egendom, om hon åter kunde nå sitt hem. Kyrkans klockor ledde henne hem och hon uppfyllde därefter sitt löfte. När detta ska ha skett vet vi inte, troligen var det under medeltidens senare del. Avkastningen från hennes donation, skogsfastigheten Långsjöhöjden, har bekostat uppförandet av Siris kapell och församlingshemmet och gjorde det möjligt för socknen att fram till 1972 inte utdebitera någon kyrkoskatt.
Åren 1986-87 utfördes en reparation av taket över bårhusdelen då man fått fuktskador. 1993 skedde en uppfräschning av interiören och bl a översyn av belysningen efter handlingar upprättade av arkitekt Acking. 2002 fattades beslut för kapellet beslut om skydd enligt kulturminneslagens 4 kapitel. Därutöver har underhållsarbeten skett, bl a så har det spånklädda taket omtjäras med en intervall på ungefär fem år.