TVETA KYRKA

Komplettering vid inventering 2002:
Kyrkan i Tveta har troligen föregåtts av åtminstone en tidigare kyrka som låg vid Mon, några kilometer från nuvarande kyrkplatsen. Detta skall ha varit en träkyrka som ännu vid 1800-talets början skall ha haft en synlig stengrund bevarad. Från denna kyrka finns bevarade invetarier bland annat i form av snidade träfigurer, kyrkklockor och dopfunt. Den nuvarande kyrkan stod troligen färdig 1670, vilket också framgår av årtalssiffror på vapenhuset.
Kyrkan var troligen ganska enkel i sitt utförande, den saknade till exempel golv vilket framgår i den första protokollsboken från 1705. I början av 1700-talet skedde vissa förändringar interiört. Arbetena genomfördes på initiativ av överste Ahlfeld på Tveta gård, vilken också till största del stod för kostnaderna. Bland annat lades golv, innertaket målades och en ny altartavla beställdes från Västergötland. Den nya altartavlan levererades 1722. En läktare och en sakristia stod färdiga 1737. Läktaren målades 1738 av "målare från Åmål". Två år senare gjordes ny bänkindelning. Fönster öppnades upp på norra väggen, mot läktaren 1746 och alla fönster gjordes större 1779. Under åren 1781-83 renoverades kyrkspiran och tornet kläddes med spånor. Hela kyrkan tjärströks.
1872 genomfördes en stor ombyggnad av kyrkan. Den byggdes till med 8 alnar på längden och påbyggdes med tre stockvarv. Det tidigare platta taket välvdes. Troligen tillkom plåttaket i denna ombyggnad. Spånbeklädnaden på ytterväggen togs bort och stommen brädfodrades och målades vit. Predikstolen uppfördes 1874 som gåva av prästen Las Edgren i Kila. En orgelfasad tillkom 1887 den var tillverkad av EA Zetterquist & son i Örebro.
En invändig renovering genomfördes 1914, troligen kläddes väggarna då med pärlspont. Den 1 juli 1940 påbörjades omfattande, främst interiöra arbeten efter ett program av arkitekt Einar Lundberg. En ny sockel under kyrkan uppfördes (grundläggare Johan Takman Kila). Ett nytt golv lades. I samband med arbetet med golvet fann man en vinkällare under nuvarande tornet. Efter uppmätning stängdes utrymmet till. De pärlsponstklädda väggarna var i mycket dåligt skick och kläddes med masonit, därefter målades väggar och tak. Nya bänkar med täta ryggar och gavlar tillkom. På altaruppsatsen togs de gamla färgerna fram och konserverades, de medeltida träskulpturerna konserverades av Sven Dahlén, Stockholm. Över predikstolen byggdes en baldakin. Dopaltare gjordes. Pannrum iordningställdes under sakristian och ett nytt värmesystem med lågtrycksånga installerades. Återinvigning av kyrkan 1941. 1953 invigdes en ny kyrkklocka, skänkt av Maria Svenson, Billsvik. Klockan är gjuten av Bergholtz klockgjuteri i Stockholm och väger 275 kg. Samma år byggdes den gamla orgeln om. Detta gjordes av orgelbyggare Nils Hamberg i Göteborg. Under 1950-och -60-talen har antikglas har satts in i fönstren. 1955 togs den vita panelan bort från kyrkan och kyrkan spånkläddes åter. Fasaderna tjärströks.
1969 genomgick kyrkan en omfattande renovering. På grund av hussvamp i trossbotten tvingades man att riva upp hela golvet. En bottenplatta av betong gjöts och ett nytt golv lades i kyrkan. Två bänkar togs bort vid den medeltida Kalvariegruppen liksom på var sida om mittgången längs ner i kyrkan. Västra väggen flyttades fram och på så sätt fick man två nya utrymmen under läktaren: en brudkammare och ett förråd. Nya dörrar mellan vapenhus och långhus. Väggarna i kyrkorummet målades i en ljusare färgställning. På läktarens norra sida byggdes ett podium och nya bänkar för kören. Utvändigt tjärströks väggarna och det röda plåttaket målades i en svartgrön ton. Murstocken vid sakristian revs. Justering av kyrkgrinden och trappan. Renoveringsprogrammet var framtaget av arkitekten Werner Gjerming, Arvika, entreprenör var byggnadsfirma Tage Zetterqvist, Arvika.
Fasaden tjärades och fönstren målades 1982. Under 1988 förstorades läktarunder-byggnaden så att kapprum, toalett och brudkammare med textilförvaring kunde inrymmas. Vatten och avlopp installerades. Nya elledningar och renovering av kristallkronorna, samt ny rosa mittgångsmatta. En bänkrad togs bort längst bak. Sakristian renoverades och ny rosa heltäckningsmatta tillkom, liksom spiraltrappa ner i källaren som har inretts bl a till förvaring. Ny, handikappanpassad entré till vapenhust i tornet. Konserveringsarbeten på altaruppsats, predikstol och altarring omfördes 1995 av konservator Cecilia Skoglund, Värmlands Museum.

Tveta kyrka har ett timrat rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti och utbyggd sakristia i öster samt torn med spira i väster.
Byggnaden vilar på en gråmålad betongsockel. Långhusets spånklädda och tjärade väggar bryts upp av rundbågade, spröjsade och vitmålade träfönster. Långhuset har ett valmat sadeltak som sedan sommaren 2002 är lagt med kopparplåt. Takfoten på långhuset är träinklädd och vitmålad. Den timrade och spånklädda sakristian har ett rundbågefönster mot öster och en spånklädd port i söder. Dess tak är lagt med kopparplåt.
Tornets anslutning mot sockeln är utkragad och försedd med koppardetaljer. Tornspiran är klädd med tjärade spånor. Ingången är förlagd mot väster i tornets bottenvåning genom en rektangulär svart pardörr. Till entrén leder dels en stentrappa, dels en ramp som delvis är dold bakom en plantering. Ovanför porten finns två rundbågade spröjsade och vitmålade fönster. Tornet har också fyra rektangulära, tjärade tornluckor, en åt vardera väderstreck. Dessa sitter alldeles under den vitmålade takfoten. Tornet är täckt av ett kopparklätt torntak och avslutas med en spånklädd, tjärad spira. Spiran kröns av kula med kors av koppar.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Enskeppig salkyrka som täcks av ett ljust trätunnvalv. Ett tresidigt avslutat, förhöjt korparti med sakristia bakom altartavlan från 1722. Läktare i väster med orgel. Väggfasta bänkar, öppna mot mittgången. Predikstol på korets norra sidan. Korets södra sida har litet dopaltare med medeltida dopfunt. Kyrkorummet präglas framför allt av en senklassicistisk karaktär med fasta tidstypiska inventarierna och ljust målat tunnvalvstak och panelkädda väggar.
KYRKORUMMET med panelklädda väggar täcks av ett gråvitt trätunnvalv från 1872 med grön, profilerad taklist. Väggarna är klädda med slät träpanel och målade i ljust vit-grön ton. Tio stycken rundbågiga fönster med träspröjs och blyinfattat färgat glas (gult, grönt, rosa, blått och lila). Taket är försett med tre stycken tvådelade dragstag mellan fönstren i långhuset. På det främre sitter vita spotlights. Golvet består av lackade brädor med förhöjt trägolv i bänkkvarteren. I mittgången ligger rosa heltäckningsmatta. Mot förrum i väster finns grön pardörrar vilka upptill är delvis glasade och "spröjsade" med vita svarvade kolonetter. Nertill försedda med vita speglar med röda lister. BÄNKINREDNING från 1940 med öppna grönlaserade bänkar som ansluter mot yttervägg. Mot mittgången försedda med marmorerade speglar i vitt med rödbrun list och grön ram. Krön med rödbrun kant. Lösa sittdynor i vissa bänkrader. På södra sidan är två bänkrader borttagna för att tillgängliggöra kalvariegruppen som sitter på denna vägg. Även i väster är bänkar borttagna. Mot koret avslutas kvarteret med ett skrank försedd med vitmarmorerade speglar med rödbrun list och grön ram. I mittgången hänger kristallkronor och på väggarna finns mässingslampetter.
KORET har ett förhöjt lackat trägolv och tresidig avslutning i öster. Fönster på respektive snedställd vägg, försedda med färgade, dimmade glas. Väggar och tak som kyrkorummet. ALTARTAVLA i barockstil från 1722, tillverkad i Västergötland av okänd mästare. Dörrar på var sida om altartavlan är enkla spegeldörrar av 1700-tals karaktär försedda med tre speglar och gamla smidesgångjärn. Framför altaruppsatsen en halvcirkelformad, öppen ALTARRING med gråa balusterdockor och en överliggare av trä, målat i grågrönt. Knäfall klätt med brunt skinn. I koret ligger en grå ryamatta. På korets södra sida står en medeltida DOPFUNT av täljsten. Runt cuppan löper en platthuggen bandfläta. Dopfunt och dopaltare mot väggen står på en rundad förhöjning av trä. Ovanför dopaltaret hänger en medeltida snidad mansfigur på väggen. I koret finns också en vitmålad ambon, ett vitt piano och två bänkar med speglar. Två länsstolar klädda med tyg. Vid korets norra vägg står en PREDIKSTOL från 1874 som skänktes till kyrkan av prosten Lars Edgren. Den åttkantiga predikstolen är försedd med speglar som bär symboler för bland annat Tron, Hoppet och Kärleken. Sluten, rak trappa. Åttkantig baldakin med hängande förgylld duva. På väggen bredvid finns ett strålande kors. Dominerande färger i predikstolen är grönt, gråvitt och guld.
LÄKTAREN, som tillkom 1737, lyfts upp av två par vitmålade pelare. Läktarunderbyggnad med brudkammare i söder och textilförvaring och kapprum och handikapptoalett på norrsidan. Läktaren har på den södra sidan bevarade gradänger och två hela bänkar samt tre avkortade bänkar, grönmålade. I övrigt lösa stolar. Orgel från 1953 är tillverkad av Nils Hammarberg, Göteborg och innehåller delar från den gamla orgeln. Orgelfasaden är målad i grönt och försedd med förgyllda detaljer. Läktarbarriären består av svarvade vitmarmorerade balusterdockor med grönmålad överliggare.
SAKRISTIA har golv med rosa heltäckningsmatta och väggar klädda med vitlaserad panel. Rundat fönster med färgat glas och blysprös på östra väggen. Taket klätt med skiva och målat med vit strukturfärg. Ytterdörr med speglar samt gamla trädörrar till kyrkorummet. Skrivbord och lösa stolar samt litet altare på den norra väggen. Vitmålad spiraltrappa av metall leder ner till källarvåningen med vitputsade väggar och betonggolv med golvbrunn. Här finns köksinredning och utrymme för kyrkvaktmästaren.
VAPENHUS i tornets bottenvåning har lackat trägolv. Väggarna klädda med vitmålad slät träpanel tak av vitmålade brädor. Gammal mönstrad dubbel port målad i svart mellan vapenhus och förrummet. Ett stort vitmålat förvaringsskåp i gustaviansk stil, övrigt sparsamt möblerat. Trappa upp till läktaren av lackerade plansteg och försedd med helt räcke, vitmålat.
TORNET har fyra våningar med golv av obehandlat trä. i första våningen finns ett blyspröjsat fönster. Tornvåningens första våning har räcke med vitmålade spjälor, två fönster mot väster som är rundade upptill och vitmålade.