MILLESVIKS KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Salkyrka med ingång via vidbyggt vapenhus i väster. Rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor och trätunnvalv. Västläktare med orgel och enkel bänkinredning. Bänkar i långhuset mot ytterväggar i två slutna kvarter med dörrar mot mittgång. Altartavla från 1855 och predikstol i nyklassicistisk stil på norrväggen. Medeltida dopfunt på korets södra sida. Stengolv och vitslammade väggar.
LÅNGHUSET har mittgång av gamla gravhällar och stenhällar. I mittgången en löst liggande röd matta. De vitputsade väggarna bryts upp av vitmålade rundbågiga fönster med lösa innanfönster utan spröjs. Golvsockel saknas. Taket består av ett vitmålat tunnvalv med slätpanel försett med gråmålad taklist. I taket finns tre vitmålade dragstag varav det längst i väster går genom orgeln. Ingång till kyrksalen från vapenhuset genom blågrön, svängbar dubbeldörr. Denna speldörr är delvis glasad. 5 st mässingslampetter av mässing för 6 ljus på långhusväggarna. På norra väggen ett epitafium. BÄNKKVARTEREN står på ett förhöjt lackat trägolv. 14 bänkrader på var sida om mittgången är försedda med dörrar med gamla gångjärn. Hela bänken är målad i en mörkt blågrön färg. Dörrarnas ramstycken är målade i samma gråblågröna nyans medan fyllningen har en vitgrå marmorering. Bänkarna går bak mot västväggen.
KORET som ligger på samma nivå som mittgången, är tresidigt avslutat mot öster och har utgång till sakristian bakom altaret. ALTARTAVLA, utgörs av en målning från 1855 av Gunnar Brusewitz, Göteborg. Målningen som är inramad i en förgylld ram, föreställer Kristus som välsignar barnen. Över målningen ett förgyllt strålande kors. ALTARE av trä med fyllningar klädda med röd sammet, förgylld list och gråmålat ramverk. På framsidan en förgylld duva med en kvist i näbben. ALTARRINGEN är 5-kantig med marmorerade fyllningar och blågrönt ramverk. Knäfall och överliggare av röd sammet. Innanför altarringen en ryamatta. PREDIKSTOLEN finns på korets norra sida. Den är målad i vitt, grått och guld och vilar på ett blåmålat fundament av trä. Den är tillverkad av en okänd hantverkare på 1600-talet. En baldakin, troligen från samma tid målad likt predikstolen och försedd med en hängande, förgylld duva. Medeltida DOPFUNT i korets södra del. Här också en textil på väggen och två svarta smidesgolvljusstakar. På södra sidan finns i korgolvet en gravhäll. Fönster i de snedställda korväggarna, lika de övriga. På norra sidan en kyrkbänk med tre speglar och målad likt de övriga. På södra sidan en kort bänk med två speglar också den färgsatt som de andra. Ett piano samt en ambon inmålad i blågrönt. Två golvljusstakar i smide vid dopplatsen. Kormatta i ryateknik dominerade färger är brunrött, grått och blått. Två lösa stolar i koret, målade i blågrönt. Psalmnummertavlor; svarta med förgyllda sniderier.
Rak LÄKTARE i väster som bärs upp av 4 par gråmarmorerade pelare. Läktarbarriär i nyklassicistisk stil försedd släta fyllningar målade gråvitt och guld. ORGEL från 1912 med orgelfasad från 1865, målad i blågrönt och med silverfärgade pipor. Golvet på läktaren utgörs av gamla obehandlade brädor med undantag av en bräda under en bänk som har figurativt måleri av Schüffner. Gamla bänkar, troligen från 1850-talet.
VAPENHUSETS golv består av grårosa stenplattor, med röd gångmatta. Väggarna är klädda med gulvit pärlspontspanel, golvlist målad i ljust grönt. Kyrkporten är på insidan målad i blågrönt och där försedd med ett gammalt mycket stort utanpåliggande lås. Två trätrappor, på var sida om dörren in till långhuset leder upp till läktaren. Golvlist mot dessa är mörkt blågrön. Stegen är målade i grått och spjälor i vitt och handledare i blågrönt. Taket av trä är vitmålat. Vid trapporna finns på var sida en bänk, målade i blågrönt. Ett blågrönt bord för böcker och vykort. Dubbla, svängbara dörrar målade i blågrönt leder in i kyrkorummet.
SAKRISTIANS golv är lagt med breda lackade furuplankor. Väggarna är klädda med en pärlspontspanel och målad i vitt brutet mot rosa. Golv- och taklister målade i ljusgrått. Ett fönster åt öster försett med breda, släta foder. Brädtaket är målat i gråvitt. Dörrarna är försedda med tre speglar, varav den mittersta är minst, gråmålade. Röllakansmatta och möbler målade i blågrönt. Ett textilförvaringsskåp är inmålat i väggfärgen. Litet altare vid norra väggen med krucifix av trä.

Komplettering vid inventering 2002:
Millesviks kyrka har anor från tidig medeltid. Den västra delen av den nuvarande kyrkans södra långhusmur, som är väsentligt kraftigare och ojämnare än de övriga murarna, härrör troligen från en medeltida stenkyrka. Större delen av medeltidskyrkan, vars planform eller historia inte är känd, raserades troligen vid sekelskiftet 1700 varefter den nuvarande planformen i huvudsak tillkom. Vad som hände innan 1690-talet finns inga uppgifter om, men rester av en altaruppsats från 1600-talet finns kvar liksom predikstolen från samma tid. I räkenskaperna finns uppgifter om att kyrkan fick nya fönster 1696 och att den kalakades 1744. Kyrkan försågs på 1760-talet med ett platt innertak som bemålades av målarmästare Hans Georg Schüffner 1763. Millesvik var den tredje kyrkan i pastoratet som målades av denne mästare. Den tresidiga koravslutningen tillkom troligen 1772-73 under ledning av murarmästare Hertz. Ett torn revs vid västgaveln 1790 av muramästare Grundmark i Grums. Samma år byggdes vapenhuset i liggtimmer framför långhusets västgavel. Detta torn innehöll troligen inga klockor eftersom det redan i inventarieboken 1739 fanns en klockstapel. År 1790 uppges också fönstren blivit tillökade i antal och storlek och att en stor mängd tegel användes till ilagningar.
Över portarna fanns porthushuvar som togs bort 1810. Vapenhuset brädfodrades 1811. Taken på långhus och vapenhus som var täckta av spån, lades 1815 med skiffer från Glava. 1816 finns uppgifter om att kyrkan tillbyggdes. Troligen tillkom den timrade förhöjningen av murarna. I mitten av 1800-talet ändrades interiören. Det bemålade trätaket togs bort 1853 och ersattes av ett trätunnvalv med profilerad taklist. Läktaren höjdes, försågs med nya pelare och fick nya bänkar. Gavelfönster i västgaveln och en högre dörr till läktaren tillkom. Trappuppgångar anordnades på var sida om ingångsdörren i vapenhuset. Den vidbyggda sakristia av timmer uppfördes på östra gaveln. Altaret flyttades fram för att möjliggöra ingång till sakristian och den gamla altaruppsatsen från 1600-talet ersattes 1855 av en altartavla målad av Gunnar Brusewitz. Predikstolen målades i vitt och guld. Nya fönster med vitt glas insattes och väggarna rappades.
En orgel införskaffades 1865. År 1881 insattes en kamin och innanfönster monterades. Nya dörrar tillkom 1888. En ny orgel installerades 1903 av orgelbyggare J Magnusson. Vid reparationsarbeten 1912 lagades skiffertaken, och fasaden åtgärdades genom "rappning med gott piskat kalkbruk, utan tillsats av cement". En renovering genomfördes 1922-23 efter program av A Roland. Programmet från 1917 innebar i stort följande: Lagning av skiffertaket. Ytteväggarnas puts lagades och partiet med träpanel målas med oljefärg. Vapenhus och sakristia: yttertaket repareras och mot kyrkväggen tätas med plåtskodda bräder. Inre reparationer: väggarna rengöres och kalkas, taket målas, kalkstensgolvet justeras och nytt trägolv lägges ovanpå de befintliga kalkstenarna. Bänkar nytillverkas av äldre virke, dörrarna behålles oförminskade men anpassas i bredare mellanstycken. Alla bänkar målas enligt äldre färgsättning under befintlig färg, vilket innebar ett ramstycke i mörk gråblågrön färg, och marmorerad fyllning. Fönstren renoverades och innanfönster tillverkas. Dubbla dörrar i vapenhuset. Golvet i vapenhuset omlägges.
En ristning på murens insida återfanns 1935. I slutet av 1940-talet infördes elektrisk belysning. 1952 målningar på brädor under skiffertaket funna vid arbeten med sakristians tak, dessa var brädor från ett äldre innertak från 1700-talets förra del. Vid fasadrenovering 1967 fann man äldre kalkmålningar under kalkfärg på långhusets södra vägg. Under 1984 genomfördes renoveringsarbeten på långhus, sakristia och vapenhus. För att utreda sprickbildningar i stommen slogs ståldubbar in i stommen 1992. Rörelserna avmättes 1993 och 1994. Vid renoveringsarbeten under 1993-95 reparerades delar av takkonstruktionen och skiffertaket lades om. Delar av långhusets timrade del lagades och murarna putsades. Skiffertaket lades om 1997-98.