LÅNGSERUD KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Korsformat kyrkorum under välvt trätak, förhöjt kor i öster med tresidigt avslut. Vidbyggd sakristia i öster. Vapenhus i söder och väster. Predikstol från 1600-talet, altaruppsats i barockstil från 1700-talet och läktare i samtliga korsarmar tillkomna under 1800-talet.
KYRKORUMMET har ett lackat trägolv. Väggarna är slätpanelade och ljust gråmålade. Innerdörrarna består av gråmålade sväng-spegeldörrar med röd stoppning. Norra innerdörren är en bräddörr, gråmålad. Fönstren är vitmålade spröjsade med innanfönster med antikglas. Gråmålade omfattningar i draperiform. Kyrkans innertak är ett korsformat trätunnvalv, vitmålat med sol i korsmitt. Bred gråvitblå marmorerad taklist. Dekorationsmålade järndragstag. Under västläktarens södra del en svängd trappa med svarvade pelare, gråmålad.
KORET är tresidigt avslutat i öster och förhöjt ett steg. Trägolvet lades nytt här 1992 samt förlängdes österut då man plockade bort två bänkar. Korskrank, något ombyggt 1992 bär upp figurer; Matteus och Johannes skulpterade av bildhuggare Svanberg (tidigare placerade på altaruppsatsen). Koret har två fönster, ett på norra väggen och ett på södra. Kormatta av röllakan, grå bottenfärg med mönster i rött och guldgult, från 1953 vävd av Märta Grafström hos Medelpad Hemslöjd i Sundsvall. Korstolar av ek tillkom 1970, är skulpterade med spiralvridna ben och klädda med röd sammet. Dopaltare med textil utsmyckning bakom och dopfunt placerad framför.
ALTARUPPSATSEN i barockstil som domineras av kulörer i grått och blått med guldinslag har tillkommit i två etapper. Den övre delen är äldst och föreställer Kristus på korset omgiven av Maria och Johannes. På ömse sidor står Moses och Aron. I överstyckets runda fält finns en liten bild av Agnus Dei (Guds lamm). Det hela kröns av en skulptur föreställande moderkärlek i skepnad av en kvinnofigur och två barn. Denna del är gjord av bildhuggaren Nils Falk år 1745 och målades av Magnus Hesselbom och Hans Georg Schüffner 1736. I samband med att kyrkans innertak höjdes 1887 fann man altartavlan allt för oansenlig. Man kompletterade därför med en nedre del med en målning av Eric Jonaeus föreställande "Nattvarden" utgjorde det centrala motivet. I samband med detta berikades altaruppsatsen med skulpturer, de fyra evangelisterna, Lukas och Markus (Johannes och Matteus flyttade till korskranket 1887) av bildhuggaren Svanberg. På baksidan av uppsatsen finns en minnestavla som berättar att altaruppsatsen uppsattes 1736 och förbättrades 1887. ALTARBORDET är av trä marmorerat svart. Upphängning av textilier med skena. Fast monterat mot altaruppsatsen. Altarkrucifix av trä tillverkat av Karl Danielsson, Eldansnäs. PREDIKSTOLEN i renässansstil är från mitten av 1600-talet och prydd med ornamentik utförd i sk plattskärning. Femsidig och bärs upp av en räfflad röd pelare och övrig färgställning är dalblått, tegelrött, benvitt och guld. Trappa med svarvade smala dockor. Predikstolen nedtogs 1886, togs åter i bruk 1925. Ett timglas inköptes 1772. Detta bärs upp av en änglafigur med lie i ena handen och vilande på en dödskalle, tillverkat av bildhuggaren Isac Schullström. Målat i karnationsfärgerna rött, blått och förgyllning. ALTARRING, troligtvis från 1886, med knäfall och överliggare klätt med röd sammet. Svarvade balusterdockor och två svängbara ingångar. Målad i pärlgrått med förgyllning och ockragul marmorering på dockorna. DOPFUNT av täljsten med enkla, geometriska ornament i låg relief, sannolikt ett norskt arbete, ev av den sk "Tune-mästaren" från 1200-talets början. Huggen i två block, uttömningshål saknas.
BÄNKINREDNING har liksom LÄKTARBARRIÄRERNA tillkommit i samband med restaureringen på 1880-talet. Av den äldre, slutna bänkinredningen från 1700-tal har dörrarna med sina mellanstycken använts som panel längs ytterväggarna, mörkare gråmålade än väggarna i övrigt. Bänkarnas gavlar är målade engelskt röda medan rygg och sittdynor har blågrå marmorering. Blåa lösa dynor. Kyrkorummets bänkar är till antalet 56, på södra läktaren 11 st, på norra läktaren 7 st och västra läktaren 6 st. Läktarbarriärerna norr och söder har gråblågrön marmorering i speglar med grön omfattning, den västra läktaren lika marmorering men med grå omfattning. Läktarna bärs vardera upp av 12 st klassicistiska marmorerade fyrkantspelare.
ORGELN, i vitt och guld med ockrafärgad marmorering, har 17 stämmor och är byggd 1917 av E Lundén, Göteborg. Den ersatte då en mindre orgel av åtta stämmor från 1853, av vilken fasaden bibehölls dock något förändrad.
VAPENHUS finns i söder och väster. De har såpskurade trägolv, gråmålade slätpanelade väggar och vitmålade valvade trätak. Entréportarna är på insidan enkla panelade och gråmålade. I det västra vapenhuset finns två väggfasta enkla gråmålade träbänkar.
SAKRISTIA ligger placerad bakom koret och har trägolv täckt med heltäckningsmatta. Väggarna är slätpanelade och gråmålade. Taket är även det panelat men vitmålat. Två kvadratiska vitmålade fönster, ett i norr och ett i söder med nio rutor vardera. Innanfönster. En entré i söder bestående av en enkel gråmålad bräddörr. Dörren till kyrkorummet är speglad, även den gråmålad. På den norra väggen finns två skåp för textilförvaring (1963) med ett altare emellan. Ett slagbord från 1600-talet används som skrivbord.
ÖVRIGT - Femsidig PREDIKSTOL från 1886 med kannelerade hörnpilastrar med korintiska kapitäl med lagens tavlor, kalk, kors, ankare och brinnande hjärta borttogs 1925 och förvaras nu på norra läktaren. Åttkantigt DOPFAT av mässing prydd med änglahuvuden tillverkad av konstsmeden Lars Holmström, Arvika på 1940-talet. Två barockinspirerade PSALMNUMMERTAVLOR burna av änglar snidade av bildhuggaren Isac Schullström placerade i koret. Två enklare psalmnummertavlor på norra och södra läktaren, gråmålat trä med guldkant. TRAMPORGEL förvaras under södra läktaren. På kyrkorummets väggar hänger 28 LAMPETTER av mässing för två ljus med bladornament, 1800-tal. En LJUSKRONA av mässing i barockstil för tolv ljus från 1727. Två KRISTALLKRONOR från 1800-talets början. Övriga mässingsljuskronor, placerade på läktarna, är tillverkade av Lars Holmström, Arvika. En gammal ljusarm i barockstil vid predikstolen inköptes 1727. I kyrkan hänger ett graverat porträtt av Gustav III, inköpt 1774 samt andra från 1700-talet graverade bilder. Kyrkkista från 1735 med järnbeslag och tre myntspringor, och över denna en förteckning över socknens tjänstgörande präster från 1500-talet och fram till våra dagar. Värja av karolinsk typ. Oblatjärn för nio oblater med bilder av den korsfäste Kristus inköptes år 1761. Kyrkstöt av björk med rundad knopp av annat träslag. Två psalmodikon troligtvis från 1700-talet. Karl XII bibel från 1703.

Komplettering vid inventering 2002:
Idag uppvisar Långseruds kyrka en barockinspirerad korsformig plan med vapenhus i söder och väster samt sakristia i öster. Den är timrad av fyrkantigt liggtimmer med spånklädda fasader och ett spåntäckt tak. En fristående klockstapel har motsvarande behandling. Taken är tjärade, väggarna falurödfärgade och snickeridetaljer såsom fönster, omfattningar och dörrar och portar är oljefärgsmålade vita. Regnvattenssystemet är av koppar. Byggnaden vilar på en granitstensgrund.
Kyrkans tak är till formen ett korstak med valvade gavlar. Vid takfoten svänger taket ut i en mjuk form och alla hörn har svag solfjädersform. Nocken är täckt med brädor. Över vardera läktare (söder, väster och norr) finns takkupor under sadeltak. Kyrkans fönster är till huvuddelen rundbågiga och småspröjsade. Vid sakristian är de kvadratiska med 9-rutors indelning. Takkupefönstren är 2-luft med vardera 8 rutor. Ett källarfönster finns i sockeln på korets södra del. Entrén i söder flankeras av en trappa i granit med fyra steg, till sakristiedörren leder en trappa efter fasaden med steg klädda med skiffer samt ett enkelt rakt smidesräcke. Över entréporten till den norra korsarmen finns ett skärmtak med spåntäckning. Kyrkans dörrblad har fiskbensmönster. Stommen av liggtimmer saknar knutar, förstärkning i form av utanpåliggande vertikala bjälkar (spåntäckta) ger fasaden en knuttimrad karaktär.
Det är inte med säkerhet känt om några medeltida partier finns bevarade i den nuvarande kyrkan, men vi vet att kyrkan under århundradenas lopp blivit föremål för åtskilliga förändringar. Fram till 1720-talet bestod kyrkan av ett långhus jämte kor av samma bredd, det sistnämnda tresidigt avslutat i öster. Ett torn eller klockstapel var uppförd vid långhusets västra gavel. Delar av långhuset kan antas vara från medeltiden medan det tresidigt avslutade koret tyder på 1600-tal. Koret och delar av långhuset bildar kärnan i den nuvarande kyrkan.
1722 påbörjades en genomgripande ombyggnad av kyrkan. Två korsarmar tillfogades, en i norr och en i söder. Som byggmästare anlitades Göran Tohlsson från Blomskog, medan snickerierna tillverkades av snickaren och furiren Blomberg. Arbetena slutfördes 1724. År 1742 uppfördes en fristående klockstapel av byggmästaren Anders Persson från Slobyn, Brunskog sn. 1914 ersattes denna klockstapel med den nuvarande, som i det väsentliga är en kopia av den gamla.
1769 påbörjades nästa större ombyggnation ledd av byggmästaren Anders Svensson från Bustelund, Blomskog sn. Man lade ny grund, höjde hela kyrkan och försåg den med ett välvt innertak av trä istället för det tidigare, plana innertaket, tog upp nya fönster och förstorade de gamla. Nya fönsterfoder med svängda, draperiliknande konturer tillkom och en särskilt sakristia öster om koret. Kyrkan förlängdes ca 8 meter mot väster. De befintliga vapenhusen i väster och söder ombyggdes och kyrkan spånades. Interiört tillkom ny bänkinredning, en läktare i väster och åtskilliga lösa inventarier. Arbetena var i huvudsak slutförda år 1770. 1776 brädinkläddes innerväggarna och 1781 målades kyrkorummet av Eric Jonaeus. Tak och väggar målades i pärlgrått med blåmarmorerade lister, i korsmittens valv målades en strålande sol och bakom altaruppsatsen ett draperi.
1811-12 reparerades exteriören. Under 1840-talet upptogs korfönstren och ett nytt läktarfönster. 1853 byggdes läktaren i södra korsarmen och i samband med detta upptogs ett nytt fönster där, samt en ny dörr i norra korsarmen och en ingång i sakristians sydvägg. Läktaren i den norra korsarmen byggdes år 1856.
Kyrkorummets därefter största förändring skedde åren 1886-87. På nytt ombyggdes fönstren, altaruppsatsen förändrades, en ny predikstol uppsattes, den slutna bänkinredningen revs ut och ersattes med den nuvarande, öppna. Läktarna byggdes om och gavs sin nuvarande utformning. När det var dags för nästa renovering år 1925, avlägsnades åtskilliga av 1800-talets tillsatser, bl a predikstolen. Intentionen var nu att återskapa delar av 1700-tals interiören. Korfönstren igensattes och korets draperimålning återställdes. Arkitekt för dessa arbeten var professor M Waerstedt, Göteborg.
1940 installerades värme och elektrisk belysning. Under ledning av arkitekt Ragnar Jonsson, Stockholm under 1960-talet utbyttes fönstren och man genomförde en ommålning av interiören i 1700-talets färgskala.
Under 1990-talet har två bänkar, en på vardera sida om mittgången, framme vid koret plockats bort för att kunna utvidga koret mot väster. Koret fick vid detta tillfället ett nytt brädgolv och korskranket ombyggdes något för att passa sin nya placering. Dessutom har genomförts reparationer av syllstockar och väggparti, reparation av sakristiedörr, komplettering av rännor och stuprör, konservering av altaruppsats, installation av brandlarm samt renovering och underhåll av tak- och väggspån.