KILA KYRKA

Komplettering vid inventering 2002:
En medeltida kyrka av trä har legat ca 80 metar söder om den befintliga kyrkan. Från medeltiden finns en dopfunt i täljsten från 1200-talet samt en stor kyrkklocka från 1350-talet-talet med runinskriften: "Petrus Kyrkoherde", bevarade. Den nuvarande kyrkan i Kila började muras i april 1652. Kyrkobyggets initiativtagare och ledare var Sven Anundsson Faxeius, vars initialer finns på långhusets sydsida. Lars Nilsson och Simon var murarmästare. Kyrkan invigdes 1654. Detta årtal finns angivet på ankarsluten på långhusets norra sidan. Invändigt mått var: 48 alnar långt, 20 alnar brett och 12 alnar högt (från golv till platt tak). Ett timrat torn restes 1670 och ett vapenhus murades upp 1674 på långhusets södra sida. En läktare uppfördes 1734 vid västra gaveln.
Under 1760-talet skedde några större förändringar med kyrkan. Ett nytt plant mellantak lades 1762 vilket två år senare målades av Hans Georg Schüffner. Schüffner kallades för "Guds målare på Dal och i västra Värmland". De döda som begravts under kyrkogolvet flyttades ut på kyrkogården där den timrade inhägnaden från och med 1767 började ersättas av en gråstensmur. Ett nytt golv och bänkar monterades in 1766. Det timrade tornet togs ner i slutet av 1760-talet och västtornet, uppfört av gråsten, murades mellan åren 1767- 1769. (Dess mått var 6 alnar 15 tum i kvadrat invändigt, med 2 alnar 7 tums tjock mur, 33 alnar högt.) Tornet var täckt av furuspån. Under denna tid var Bengt von Echstedt kyrkoföreståndare. Hans initialer finns på tornets dragjärn. Från hans tid finns också två bänkar bevarade längst bak i kyrkan.
År 1809 täcktes taket av skiffer från Glava. Takstolarna utgjordes av saxrösten. Ett omfattande arbete under ledning av prästen Anders Lingnell påbörjades 1829. Vapenhuset i söder, "vilket såsom vanprydligt, och ett sqvallerrum för qvinfolket", togs bort 1829. Av dessa stenar uppfördes i stället en sakristia i öster. Murarmästare var Olof Larsson från Löfudden, Avelsäter, Tveta socken. Furugolv lades in i kyrkan och bänkar, läktare, predikstol och altare tillverkades av Nils Olsson i Asplungsåsen, Västra Ämtervik som hade hjälp av flera snickare från samma socken.
1830 sattes 4 fönster in på norra väggen, 3 på södra, 2 på västra samt 2 runda på västra. Kyrkan rappades under ledning av Lars Wennersten, Kik Gillberga socken. Enligt en beskrivning från 1830 hade kyrkan följande utseende: Platt innertak, målat. 27 bänkar på varje sida om mittgången, 6 bänkar på läktaren, på var sida om mittgången. Snickerierna som utfördes 1829 var 1830 ännu ej målade eller förgyllda. 1831 målades kyrkan vit invändigt.
1852 Kyrkans tak och takstolar togs ner och takstolarna gjordes om till valvsaxar. Det målade innertaket togs bort och ersattes av ett välvt innertak som två år senare målades vitt med linoljefärg. År 1876 tillkom ett nytt orgelverk med 10 stämmor. Ett kungabesök 1918 som resulterade i en rest sten vid "Kyrkbacken" utanför kyrkogården. Tornspiran täcktes av koppar 1922.
Under 1935-6 genomfördes renovering av kyrkan efter program av arkitekt Einar Lundberg. Då tillkom bland annat den nuvarande bänkinredningen. Korpartiet försågs med glasmålningar av kyrkomålare Gunnar Torhamn. I koret ordnades en dopplats med dopaltare och en målning av Gunnar Torhamn sattes i en gammal skuren ram som renoverats. På altarringen avjämnades de svarvade balusterdockornas framsida och kläddes med hård masonit. Ny klädsel monterades. Nya psalmnummertavlor uppsattes och de gamla ställeds på tornvinden. Orgeln ombyggdes till 16 stämmor. Fönstren lagades och nya innerbågar tillverkades. Konservering av predikstol m.m. av konservator Sven Dalén, Stockholm. Nya utåtgående portar gjordes på södra sidan. Elbelysning installerades liksom vattenburen värme med pannrum under sakristian. Befintlig skosten på sakristian togs bort och en ny skorsten på östväggen murades. Öppningen mellan kyrkvinden och tornkammaren tre trappor upp förstorades och dess dörr kläddes med asbestpapp. Isolering av vinden med papp och kalkgrusblandad sågspån. På fasaden utstockades med cementputs som avfärgades med kalkfärk. En sockel av stenkolstjära gjordes 30 cm ovan mark. Skiffertaket lades om. I samband med renoveringsarbetet påträffades äldre gravar under koret i kyrkan som arkeologen Ingemar Atteman undersökte. Han tittade även på samtliga kvarvarande brädor som legat som undertak till skiffret. Av dessa var ett 90-tal bemålade. Återinvigning efter renovering i juni 1936.
1940 installerades nya radiatorer av gjutjärn och elbelysning utökades. På grund av det välvda innertaket och takstolarnas förändrade konstruktion rörde sig kyrkans murar. Detta föranledde utredning och 1961 tillkom dragstag i kyrkan. Orgeln renoverades på 1960-talet. Torntaket renoverades 1964. Förfrågan från församlingen om byte av skiffer mot koppar på tornets nedre takfall. Nekades av Riksantikvarieäbetet. Vid omläggningen hittades årtalet 1844 på en sten. 1978 höggs en del puts ner på skeppet liksom på tornet, därefter sandblästrades hela kyrkan. Fasaderna lagades upp med ett KC-bruk och avfärgades med Nyacit kalkcementfärg. Uppgift från Gösta Takman. "Bygg o Tempelvård". Invändigt ändrades bland annat altarringen där masonitskivor kring altarringen togs bort. Dockorna under var skrädda på två sidor, nya svarvades. 1983 skedde vissa arbeten invändigt med bland annat en omdragning av värmeledningar. "Von E bänkarna som står mot västmuren förblir intakta". Tidigare hade mässingsräcke förhöjt läktarbröstningen ca 20 cm. Utvändigt avfärgades tornet med KC-färg. En svartmålad sockel på tornet ersattes inte då lämplig färg ej har kunnat erhållas. För att förhindra jordslag på muren grävdes ett grunt "dike" kring tornet och fylldes med singel.
1983 gav Riksantikvarieämbetet tillstånd till borttagande av två bänkpar längs bak i kyrkan. 1992 skedde invändig renovering; väggarna rengjorda, lagade samt avfärgade i en bruten vit kulör. Ommålning av bänkar enligt tidigare befintlig färgsättning. Taklisten delvis ommålad för att bättre överensstämma med bänkarna. Ny gångmatta. 1994 skedde en fasadrenovering av tornets östra och södra sidor. 1997 tillkom nya ljuskronor från Fongs gelbgjuteri i Gränna. 2000 bänkar togs bort på läktaren för att bereda plats åt kören. År 2001 installerades bergvärme då två hål borrade på kyrkans norra sida. Nerknackning av putsen på hela kyrkan skedde 2002. Omputsning och avfärgning i en bruten vit kulör. Ommålning av fönster med linoljefägr i kulör lika befintlig.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet är en salkyrka med ett förhöjt, tresidigt avslutat korparti i öster och täcks av ett trätunnvalv med profilerad grönmålad taklist. Rak läktare i väster med orgelfasad i nyklassicistisk stil. Altaruppsats med ett kors med svepning bakom halvcirkelformad altarring samt predikstol på korets norra sida, allt i klassicistisk stil. Dörrar till sakristia på var sida om altaruppsatsen. I korets södra del en medeltida dopfunt av täljsten samt dopaltare med oljemålning från 1900-talets första hälft. Bänkinredning från 1936 i 1700-tals stil, med mittgång och sidogångar samt en korsgång på söder sida.
LÅNGHUSET har lackat trägolv som i mittgången täcks av en kantad roströd heltäckningsmatta. Väggarna, som är putsade och avfärgade i en ljust gråvit ton, är försedda med roströd panel vilken också utgör rygg till de bänkar som finns längs norra respektive södra väggarna. Innerdörr mot sydporten är en innåtgående dubbeldörr med speglar, målad i gröna toner och försedd med en kraftig omfattning i grått och grönt. Mot vapenhuset finns en slät dubbeldörr målad i grönt. På var sida om denna finns gamla smidda krokar för upphängning av äldre dubbeldörr. Dörren till sakristian finns på norra sidan om altartalan och är en enkeldörr försedd med gamla gångjärn av smide. På altartavlans södra sidan finns en gråmålad blinddörr av trä. Fönsterbågarna är av trä och gråmålade. Taket består av ett slätt vitmålat trätunnvalv. Profilerad taklist målad i rött, gult och blågrönt. Västläktaren lyfts upp av tre par grönmarmorerade pelare med joniska kapitäl. De står på ca 1 m höga grönlaserade fundament. BÄNKINREDNINGEN tillkom i samband med en renovering 1935-1936 och står på ett förhöj betsat trägolv. De två kvarteren är öppna och avslutas mot söder respektive norr av sidogångar. Gavlarna är målade i blågröna och försedda med kant av beige och brunt. Sits och rygg målade i brunrött. Mot ytterväggarna finns längsgående bänkar med rödbrun rygg (panel) och brun krönlist, sitsen är rödbrun och vilar på en brun sockel. Lösa dynor i blått. Under dessa bänkar finns bänkvärmare. Vid västra väggen står två bänkar på var sida om porten Dessa är de sk " von Echstedtska bänkarna". De går ända ut mot yttervägg och är mot mittgången försedda med dörrar. Framför dessa är några bänkar borttagna för att skapa möjlighet till klädavhägning, plats för ljusbärare, bokbord och så vidare.
KORET har ett golv av lackat trä. På den södra sidan ligger en gravhäll. På golvet ligger en kormatta i röllakansteknik med färger i gråa toner med inslag av rost. ALTARUPPSATS från 1829, troligen eventuellt kompletterad 1882, av trä. Utgörs av ett fritt stående kors draperat av en vit mantel och krönt av en törnekrona. Belysning bakom. Bakgrunden utgörs av en molnig himmel och ett bergigt landskap. Ovanför finns en förgylld triumfbåge med texten "Det är fullkomnadt!". Utanför detta en arkitrav som lyfts upp av två pilastrar med korintiska kapitäl. Ovanför detta en rikt profilerad, vitmålad arkitrav som i ovankant ligger mot taklistens underkant. Arkitraven bärs upp av två grönmarmorerade kolonner som står på fyrkantiga höga socklar. ALTARE av trä. ALTARRING av svarvade balusterdockor, målade i vitt och guld. Innanför altarringen ligger en röd heltäckningsmatta. De två fönstren i koret är försedda med glasmålningar, av konstnären Gunnar Torhamn och genomfördes i samband med renoveringsarbeten 1935-6. På södra sidan finns en kyrkbänk, målad som övriga bänkar. Medeltida DOPFUNT av täljsten i två delar. Cuppan är mönsterhuggen med spetsflikkragar och kring mitten en repstav. Dopaltare med målning av Gunnar Torhamn försedd med gammal skulpterad ram. Under målningen står i guld mot svart botten: "Låten barnen komma till mig och förmenen dem icke; ty Guds rike hör sådana till". Två korstolar i rockoko försedda med skinnklädsel. PREDIKSTOLEN har en 5 -kantig korg med fyllningar målade i olika nyanser av grått och grön, utförd i klassicist stil med empirinslag. Mot grön botten, finns skuren förgylld relieff i form av tavlor med tio guds bud, en knopp och en lagerkrans. Rak, hel trappa i söder. Ljudtak i samma form som korgen, försedd med strålande sol i innertaket. På väggen under ljudtaket finns en skulpterad och förgylld drapering.
SAKRISTIAN ligger bakom altaret och har lackat trägolv och putsade väggar. Taket är av trä och vitmålat. Ett spröjsat fönster mot öster, 8 rutor per båge. Port mot söder bestående av enkel bräddörr. Mot kyrkorummet är dörren plåtklädd på insidan. Mot norrvägg finns inmålade skåp. Mot västervägg finns textilförvaring i skåp av plywood, omålade. Altare mot östervägg. Skrivbord och stolar av nyare snitt.
VAPENHUSETS golv är lagt med sten och ytterväggarna är putsade. Inklädnad under trappan och vägg upp mot läktaren är klädd med bred pärlspontpanel. Fönster mot norr har tidigare varit port. (Gångjärn samt låsanordning ovanför fönstret finns kvar.) Svängd trappa av trä upp till tornvind och läktare. Räcke med grönmålade svarvade balusterdockor. Trappstegen är skurade.
ÖVRIGT - HANS GEORG SCHÜFFNER föddes i Lidköping och inskrevs som 15-åring vid målarämbetet i Göteborg. 1735 anhöll han om mästarvärdighet. Han bodde sedan först i Lidköping och inspirerades av Läckötraditionen. I slutet av 1730-talet kom han att arbeta med ett flertal kyrkor i Dalsland bl a Fröskogs kyrka. Från mitten av 1700-talet målade han i Värmland. 1750 Stavnäs, 1750 Holmedal, 1753 Glava, 1763 Eskilsäter, 1764 Millesvik, 1767 Ölserud och slutligen 1769 Botilsäter. I Kila kyrka utförde han målningsarbeten 1764.

Kyrkan är murad av natursten och har ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti och vidbyggd sakristia i öster samt västtorn med huv och öppen lanternin. Långhusets sadeltak är valmat över koret och är liksom sakristians tak och tornhuven täckt av skiffer. Träinklädd, mörkt målad takfot.
Murarna som är slätputsade, kvastade och avfärgade i vitt, bryts upp av gråmålade, rundbågiga fönsteröppningar. På södra fasaden finns två och på norra tre fönster. I korets snedställda väggar finns rundbågade fönster likt de övriga. På västra gaveln finns dessutom två rundbågade fönster i bottenvåning med ett runt fönster över som ger ljus till läktaren. Ingång till kyrkan sker via vapenhus i tornets bottenvåning och på långhusets sydsida. Portarna är panelade och målade i mörkt brun-svart. Porten på långhusväggen har ett trycke från 1936 med en för Kila specialtillverkad nyckelbricka.
Västtornet med vapenhus i bottenvåningen har två fönster åt väster, dessutom två rundbågiga tornluckor åt fyra väderstreck. Tornet täcks av en klockformad skifferklädd huv med en öppen lanternin och spira klädda med koppar och avslutas med ett förgyllt kors och en tupp. Huven är försedd med hängränna och stuprör av koppar.
Den murade sakristian i öster har i slänten ner mot Harefjorden en källare med pannrum. Till sakristian och pannrummet finns två svartmålade dörrar mot söder. Sakristian har mot öster ett litet rektangulärt spröjsat fönster.