GILLBERGA KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Den ljusa salskyrkan har ett avsmalnat och rakt avslutat, något förhöjt korparti med altaruppsats från 1600-talets mitt. Ett gråbeige trätunnvalv täcker taket och vid norra sidan finns en predikstol från 1736. Tre bänkkvarter med vägganslutna bänkar, mot mittgången försedda med gavlar. En läktare i väster med läktarunderbyggnad.
KYRKORUMMET har ett golv av lackade brädor. I mittgången ligger en blå mittgångsmatta, av typ heltäckningsmatta, kantad. En grågrön golvlist går runt hela kyrkan. Väggarna är försedda med en bröstpanel av skivmaterial, målad i grått. Denna avslutas upptill med en grågrön list. Resten av väggytan är putsad och avfärgad i vitt. På väggarna finns 14 lampetter av mässing. Dubbla, smala dörrar av trä mot vindfång i söder, försedda med tre speglar och målade i grått och grönt. Ovanför dörren finns sedan något år en skuren och målad trärelief som eventuellt tidigare suttit på altaret. ´Den är försedd med texten: "Allt det I gören med ord eller gerning, det gören allt i Herrans Jesu namn Col 3:17". I väster dubbla innerdörrar av trä, försedda med tre speglar målade som övriga dörrar. På norra sidan finns fyra stycken fönster och på södra sidan tre. Fönstren, som har dubbla rundade bågar, är spröjsade i sex rutor, ej kopplade. Karmarna sitter i muren som bildar en relativt kraftigt sluttande nisch. Karm och båge är målade i grågrönt. En profilerad taklist målad i två gröna nyanser. Taket består av ett trätunnvalv av slätpanel, vilket är laserat i en beige ton. Två stycken tvådelade dragstag, målade i grått. Bänkarna från 1941 ansluter mot yttervägg och är indelade i tre BÄNKKVARTER. I söder fördelat på sju respektive tolv rader med tvärgång emellan, på norra sidan finns 20 rader. Bänkarnas hela ryggar är målade i gulbeige, sitsen har en grön lasering och gavlarna mot mittgången är försedda med speglar och täcklaserade i brunt, gröngrått och gulbeige. Lösa tvådelade sittdynor i brunt. Mässingskronor över respektive bänkkvarter.
Det något smalare KORET har ett lackat trägolv och är förhöjt ett steg. Det är försett med två fönster, ett i söder respektive norr. I östväggen finns en bågform markerad bakom det fristående altaret. Bågen markerar den träskärm som tillkom 1731-33 vilken avgränsar sakristian som är inrymd i absiden. Vid en genomgripande ombyggnad 1731-33 raserades den ursprungliga triumfbågen och skiljeväggen för sakristian tillkom. Bröstlisten är liksom i långhuset gråmålad, men här försedd med speglar. ALTARTAVLAN är skänkt år 1665 av majoren Sven Persson Hildring och hans hustru Margareta Roos af Hjälmsäter. Den är uppbyggd i två våningar. Den nedre utgörs av en stor målning, föreställande Korsfästelsen, flankerad av fyra mindre målningar med de fyra evangelisterna. På listen ovanför tavlan finns i mitten två målade vapensköldar som syftar på altartavlans givare. I uppsatsens övre del finns i mitten en framställning av Kristi gravläggning omgiven av två arkader med rik dekor i plattskärning och med målningar förställande Moses och Aron. Uppsatsen avslutas upptill med en målning föreställande Kristi himmelsfärd samt en skulpterad änglabild. Denna ängel, samt de skulpterade "vingarna" och palmkvistarna som omgärdar altaruppsatsen, tillkom 1804 och utfördes av bildhuggaren Erik Grund , Karlstad. ALTARE av trä, målat i grått. Färgbortfall avslöjar en underliggande blå färg. I altaret finns ett förvaringsskåp med dubbla dörrar mot öster. Upphängning av antependierna sker med kardborreband. ALTARRINGEN är rundad och består av svarvade ballusterdockor målade i brunt och försedda med gulddekor. Överliggare av brunmålat trä och knäfall klätt med blågrönt tyg. Innanför altarringen en heltäckningsmatta. Framför denna en kormatta av ull i röllakansteknik, signerad EHA 1975. Dominerade färger är blått, lila, rosa och grönt. I koret finns två kyrkvärdsbänkar med gavlar, målade som övriga bänkar, två karmstolar i barockstil, från 1700-talet, försedda med sniderier och klädda med lädersits samt en svart flygel. En ambo av fura, lackad, står också i koret.
Framför koret på norra väggen står PREDIKSTOL tillverkad 1736 av bildhuggaren Nils Falk och målad åtta år senare av målaren Hans Georg Schüffner. En rak trappa med helt räcke leder upp till den 8-kantiga korgen som vilar på en 8-kantig pelare. Korgen pryds av figurer föreställande Kristus och de fyra evangelisterna. På baldakinen står en skara änglar som bär passionsredskapen. Predikstolen är dessutom rikt smyckad med olika slags ornamentik och dess dominerade färger är brunt, guld, rött och blått. På predikstolen står ett timglas med tillhörande ställ av skulpterat och förgyllt trä, skänkt 1773 av häradshövdingen Knut Lilljebjörn på Odenstad.
På södra väggen vid gränsen mellan långhus och kor finns en DOPFUNT som är ritad av arkitekten Einar Lundberg och tillkom vid renoveringen 1941. (Rester efter äldre dopfunt finns i kyrkan ägo. Fragmenten består av delar till två täljstens dopfuntar från medeltiden. Den ena av dessa stod i kyrkan fram till slutet av 1700-talet.) Här finns också ett DOPALTARE av trä. På väggen ovanför en oval tavla försedd med förgylld ram, målad av Olle Hjortzberg 1948.
SAKRISTIAN i absiden nås via gammal trädörr bakom altartavlan. Golvet är lagt med en brun heltäckningsmatta och väggarna är putsade utom åt väster där en trävägg utgör avskärmningen mot kyrkorummet. Stora träskåp i gustaviansk stil målade i gråblått. Ytterdörr av trä i öster som har tre speglar, är målad i grågrönt samt försedd med överljus, med en rundad form upptill. Fönster i söder av trä målat i gråbeige. Spröjsat i fyra rutor ej kopplat. Taket är putsat och har hjälmform i öster, dvs tak och vägg går samman i en bågform. Litet altare av trä med broderat antependium. I sakristian finns också tre lampetter av mässing samt äldre skrivbord och två stolar, målade i blått.
LÄKTARUNDERBYGGNADEN bildar ett förrum mellan vapenhuset och kyrkorummet. En klistrad heltäckningsmatta ligger på golvet. Väggarna mot vapenhuset är putsade medan de mot kyrkorummet är klädda med skivor. Likaså är taket klätt med skivmaterial och målade i en beige-vit ton. Dubbeldörrar av trä mot kyrkorummet, försedda med tre speglar och målade i grågrönt. Dessutom två släta enkeldörrar, en åt vardera söder och norr, målade i grågrönt. Mot norr ett förråd och en WC med sluten tank. Golv av linolium, väggar av målad väv och skivor i taket. Mot söder ett förrådsrum. Två trappor leder upp till läktaren. Stegen är lackerade och täckta av en bastmatta vävd i gåsögonteknik. Trappräcket är försett med smala ballusterdockor vilka är målade i grågrönt med en marmorerande effekt. På väggarna hänger fyra gamla svarta bössor i plåt.
VAPENHUS inrett i tornets bottenvåning. Golv av skifferplattor med nålfiltsmatta. De murade väggarna är vitputsade och försedda med två rundbågade fönster. Enkla gråmålade bågar av trä, försedda med sex rutor. Rak entréport av trä och rundbågade dubbeldörrar in till läktarunderbyggnaden. På var sida om denna port finns äldre träportar uppsatta på väggen. De är funna i ett dike för många år sedan och skall enligt uppgift utgöra kyrkans äldre portar. En brant brunlaserad trätrappa leder upp till tornets övre våningar. I söder två brunlaserade förvaringsskåp, ett på var sida om fönstret, försedda med dörrar, med samma målningsbehandling. Tak av slätpanel, vitmålat. TORNRUMMET nås via brant trappa från vapenhuset. Gammalt trägolv, putsade väggar och trätak.
ORGELFASADEN med den solfjäderformade överdelen är från 1892, troligen efter ritning av arkitekten HT Holmgren. Den belyses idag av sex stycken spotligts som sitter infällda i trätunnvalvet. ORGELVERKET är tillverkat av E A Setterkvist & Son, Örebro och utökades 1947 av O Hammarberg, Stockholm.

Komplettering vid inventering 2002:
Enligt en tidig sägen från området skall Olof Trätälja ha byggt ett avgudatempel vid Gillberga. De äldsta delarna av denna kyrka var rester efter ett avgudatempel, helgat åt gudinnan Cybele som var en romersk gudinna. Enligt E Fernow var platsen helgad åt Tor och innehöll 100 gudar. Denna skall ha blivit förstörd på Erik Segersälls tid.
Då det gäller tid, form och material jämförs Gillberga kyrka med Husaby kyrka i Västergötland. Gillberga kyrka, som tros vara anlgd i slutet av 1100-talet, utgörs i delar av en romansk stenkyrka. Denna har ett rektangulärt långhus som i öster anslutet till ett smalare och något längre kor, avslutad med en absid. Dessa delar finns kvar i Gillberga kyrka, men är ombyggda. Absiden, vars murar är kapade på höjden, fungerar sedan 1731-33 som sakristia. Kor och långhus har samma takhöjd. En triumfbåge avskiljde tidigare koret från långhuset, men den är nu helt borta. Kyrkan är murad av kalksten från Kinnekulle som fraktades över Vänern och lastades av på Gillbergasjön, intill kyrkplatsen. Från 1100-talet är också en kyrkklocka som var invigd åt Sankt Laurentius. Klockan, som är en av Sverige äldsta, hänger i klocktornet och brukas fortfarande.
Det finns inte några skriftliga källor eller andra verifikationer för tiden fram till 1600-talet mitt. Hur denna tid såg ut för kyrkan är alltså oviss. Men år 1665 skänktes altaruppsatsen av majoren Sven Persson Hildring och hans hustru Margareta Roos af Hjälmsäter. Den kompletterades 1804 med översta delen samt omgivande palmblad mm av bildhuggaren Erik Grund, Karlstad.
På 1680-t genomgick kyrkan en grundlig renovering. Då tillverkades nya fönster, läktare byggdes och kyrkan kalkades. Några år senare planerade man att uppföra ett torn som skulle ersätta ett befintligt, eventuellt medeltida klocktorn. Till detta hämtades sten delvis från Kinnekulle och tornet uppfördes mellan åren 1699-1718 under ledning av murarmästare Elias Persson forsman. Spiran uppfördes av byggmästaren Erik Gudmunsson. Knappt tio år senare var tornet nära att rasa på grund av dålig grundarbete och det revs 1730 på murarmästaren Christian Hallers inrådan. Till klockorna restes i stället en klockstapel på kyrkogården.
Under åren 1731-33 utvidgades kyrkan under ledning av Haller. Då den invigdes på nytt var den förlängt ca 13 meter åt väster, koret och långhuset var förenat genom att den ursprungliga triumfbågeväggen var riven och tre fönster var upptagna i den gamla delen kyrkan som också vitlimmades i sin helhet. Troligen tillkom också innertaket av tunnvalv då, liksom bänkar. År 1735 uppsattes en brädvägg mellan koret och absiden för att koret skulle användas som sakristia. Detta innebar att altaret fick flyttas åt väster och att korets inredning med bänkar och dylikt måste nytillverkas. I samband med detta arbete tillkom en ny predikstol 1736 av bildhuggaren Nils Falk.Den målades åtta år senare av Georg Scüffner. År 1752 tillverkades en ny klockstapel som fick ersätta den då ruttna provisoriska stapeln.
Mellan åren 1802-04 genomfördes en grundlig reparation av kyrkan. Fönster reparerades liksom golvet där gångarna lades med skifferhällar. Innertaket förändrades något och yttertaket fick ny resning och täcktes med skiffer. Altartavla kompletterades 1804 av bildhuggaren Erik Grund, Karlstad.
Tornbygget kunde ta sin början 1837 sedan ritningar av byggmästare A Högberg kompletterats av Överintendentsäbetet. Tornbygget, som främst utfördes av byggmästare Johan Lundberg från Karlstad, stod klart att invigas 1840.
En mycket genomgripande restaurering 1887 resulterade i att kyrkan förlorade mycket av sin ursprungliga karaktär. De slutna bänkkvarteren ersattes av nya bänkar utan sluten inredning, läktarbarriär och altarring byttes, innertaket kläddes med pärlspont och alla inredningsföremål nymålades. En ny orgelfasad tillkom 1892, troligen efter ritning av arkitekten HT Holmgren.
En ny värmeanläggning med vattenburen värme tillkom 1935-36. Pannrum ordnades i källaren.Under 1940-41 skedde en genomgripande renovering, vars syfte var att återställa kyrkorummet till det utseende det hade innan arbetena på 1880-talet. Arkitekt var Einar Lundberg, Stockholm. Pärlsponten i taket avlägsnades och ersattes av slätpanel som målades i en gråblå färg. Bänkarna byggdes om och försågs med nya gavlar. En ny sluten altarrundel och en ny hel läktarbarriär insattes. Altaruppsats och andra inventarier konserverades av konservator Sven Dalén, Stockholm. Väggarna, som tidigare varit kritade "målades i en mer hållbar färg". Interiören nymålades för att efterlikna interiören från 1730-talet. Huvudentreprenör var C J Eriksson, Arvika, målningen utförd av G E Sjöqvist, Munkfors. Återinvigning skedde i april 1941.
År 1965 påträffades de gamla kyrkportarna. De hade sålts på auktion på 1880-talet och köptes då till Odensta där de tjänade som laddörrar.
1975 var det åter dags för en inre restaurering. De stora skifferhällarna i golvet påträffades, men det var i så dåligt skick att det åter täcktes av trägolv. Läktarunderbyggnad med en toalett med slutet vattensystem installerades under norra trappan. Ett förråd tillkom under den södra trappan. Dockorna i altarringen och läktarbarriär som dolts under skivor vid 1941-års renovering togs fram. Interiören målades enligt uppgift i en ljusare färgskala. Återinvigning november/december.
Under 1992 skedde arbeten exteriört. Skiffertaket lades om och ommålning av utvändiga snickerier. Enligt handlingarna skulle den befintliga KC-färgen tas bort och avfärgning skulle ske med kalkfärg. Arbetet kom ej att utföras på föreslaget sätt och fasaden gjordes om som garantiarbeten 1996. En bänk längst ner i varje kvarter avlägsnades 1999 för att ge större utrymme längst bak i kyrkan. Korset på tornet blåste ner 1999. Efter reparationer och omförgyllning återuppsattes det igen samma år. Fortsatta problem med fasaden gjorde att man 2001 avlägsnande av all puts på torn och långhus. Omputsning skedde med ett hydraliskt kalkbruk och avfärgades med kalkfärg våt i en bruten vit-gul nyans. De putsade omfattningarna kring de båda entréer putsades i grå nyanser och snickerierna fick en brungrå kulör.

Den putsade kyrkan är murad av natursten och har en rektangulär långsmal planform och består av långhus med smalare kor och absid i öster. Sockeln är putsad och avfärgad i grått. De vitgula murarna är putsade med en borstad slätputs. Murarna genombryts av stora, rundbågiga fönsteröppningar vars snickerier är målade i brunbeige nyans.
Ingång i väster, mitt på långhusets sydsida samt till sakristian i öster. Entréerna i tornet och långhuset har putsade portalomfattningar i nyklassicistisk stil med trekantsgavlar och profilerade sidostycken. Västentrén nås via en kalkstenstrappa med fyra trappsteg, på var sida svarta smidesräcken. Långsidans entré har under 2002 försetts med handikappramp av stenmaterial.
Långhus och kor har gemensamt, valmat sadeltak täckt av glimmerskiffer. Absiden i öster täcks av en skifferklädd huv. Taknockar samt rännor och stuprör av koppar. Västtorn med tre runda, spröjsade fönster, ett åt vardera norr, väster och söder. Åt alla fyra väderstreck finns en inåtgående dubbel tornlucka, med rundad avslutning uppåt, målad i brunt. Tornet avslutas med huv och 8-kantig lanternin med småspröjsade fönster. Lanterninen har en liten överbyggnad med huv som kröns av kula och kors, förgyllda.