ÄLGÅ KYRKA

SAMMANFATTNING - Rektangulär barockkyrka med tresidigt avslutat kor i öster, vidbyggd sakristia norr om koret och läktare i väster. Entré i väster, genom vapenhus i tornbyggnad, och mitt på södra långhusväggen. Kor och mittgång med skiffergolv. Vita pustade väggar som genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Ett välvt trätunnvalv avfärgat i en grönblå kulör. Altaruppsats och predikstol i provinsiellt lantligt barock stil samt medeltida dopfunt av täljsten. Bänkarna bildar tre kvarter med mittgång och en tvärgång mot entré i söder. De är vägganslutna och har dörrar. Läktarorgeln har ett klassicerande stiluttryck.
LÅNGHUSET - Mittgång med lackat trägolv, vitputsade väggar och ett välvt trätunnvalv avfärgad i en ljust grönblå kulör. Vägg och tak skiljs av med en profilerad taklist laserad i grönumbra. Tre dragstag av järn. Långhusväggarna genombryts av fem rundbågiga fönster med gråmålade bågar vars mittposter bildar en korsform. Inner- och ytterbågar med klarglas. Mittgången lutar nedåt cirka 50 cm mot koret. Dörren i söder är rundbågeformad, av stående bräder och gråmålad. Ingångsdörrar från väster har tre fyllningar i vardera dörrblad och är laserade beigegrönt med mörkare och ljusare listverk. BÄNKARNA är förhöjda, vägganslutna med dörrar och bilad tre kvarter med mittgång och tvärgång i söder. Bänkarnas gavlar och dörrar har fyllningar och är målade i lasyrteknik i tegelrött, gult, grönt och blått. Deras insidor är laserade i gult med gröna överliggare. Mot vägg ansluter bänkarna till en skivintäckt bröstning målad gul lika bänkarnas insida. Dynor finns. Under läktaren i väster är i det norra kvarteret två bänkar avkortade, och i söder två bänkar helt bortplockade, för att lämnar utrymme för bokbord, klädavhängning mm. Ett ljus- och ljudskåp är placerat i bakersta bänken det norra kvarteret. Mittgolvet, och utrymmena under läktaren, täcks av röd heltäckningsmatta. I södra tvärgången står kyrkans LJUSBÄRARE uppställd. På den södra långhusväggen en oljemålning från 1643 föreställande Golgatan, Kristus mellan de två rövarna. Målningen ska enligt traditionen ha utgjort den gamla kyrkans sista altartavla. På den norra väggen en målning av Pehr Hörberg föreställande Kristi gravläggning. Ovan södra utgången en gipsrelief med Maria och Jesusbarnet. Takkronor över mittgång. VÄSTLÄKTAREN bärs upp av gråmålade kolonner på fyrkantsbas. De är svagt marmorerade i grått. Läktarens barriär är utkragad mot mitten i en tredingsform. Barriären har fyllningar, 14 stycken, målade i blått med grönt ramverk. Barriärens övre och nedre del är målad i blågrått, svag marmorering. Mot ytterväggarna och över mittkolonnerna finns på barriären räfflade pilastrar. Under läktaren fortsätter den skivklädda gulbrunt laserade bröstningen efter ytterväggarna. Läktarens undertak är panelat och gråmålat. ORGEL är högrest och utförd i en klassicerande stil med ett orgelverk från 1970 tillverkat av Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad. Orgeln är färgrikt målad i blått, grönt, rött och med förgyllning på dekor som girlanger och strålande sol. Norr om orgeln står vita garderober. På läktargolvet ligger en heltäckningsmatta. Bänkar saknas här.
KORET i öster har tresidigt avslut och ett magnifikt skiffergolv. Efter golvet har väggen en bröstning med fyllningar, allt laserat i blå kulör. Ett rundbågigt fönster i vardera snedfasade väggparti. Mot östväggen står kyrkans ALTARUPPSATS, en gåva av brukspatronen Jonas Kolthoff och hans maka Maria Helena Carlgrund år 1758. Den är utförd av bildhuggaren Isac Schullström och föreställer Kristus på korset jämte Mariorna, Jesu moder och Maria Magdalena. Bakgrunden utgörs av en stadsbild, antagligen Jerusalem. Två sidofigurer, flankerade av kolonner, föreställer Moses och Aron. Moses med lagens tavlor i sina händer och Aron som judisk överstepräst. I uppsatsens övre del ser man Guds namn målat i hebreiska bokstäver på en gyllene sol och ett lamm med segerfana flankerade av två basunblåsande stora änglar. Underst en inskriftstavla. Uppsatsen är målad i dominerande blå kulör med huvusakliga inslag av rött, grönt och förgyllning. Altaruppsatsen vilar på ett skrank som bär upp två PSALMNUMMERTAVLOR med svarta tavlor och rikt träsnidat ramverk i kulörer samstämmiga med altaruppsatsen. Framför uppsatsen ett rektangulärt ALTARE av trä monterat mot rund ALTARRING med dörrar i norr och söder. Altarringen har svarvade balusterdockor med blå marmorering på vitbeige botten. Beige vävt tyg på överliggare och knäfall. Innanför altarringen en grå heltäckningmatta. I korets södra parti står kyrkans DOPFUNT av täljsten som dateras tidigt 1200-tal. I en del med närmast fyrkantig cuppa, nedåt halvsfärisk och via kort cylindriskt skaft övergående fot, uppåt rundad, nedåt närmast fyrkantig. Funtens enda utsmyckning är en relativt kraftig repstav kring cuppans övre rand. Genomgående smalt, centralt uttömningshål. Funten, som har varit skadad, är upplagad. Ett stycke av cuppan är ersatt med trä och sprickor fogade. Står på en trappformad träpiedestal. Dopfunten står på ett blåmålat träfundament. Mot södra väggen står en kyrkvärdsbänk och ovan den finns hållare för kollekthåvar. Tre korstolar, orgel, piano, ambo, kormatta och dopmatta. Kyrkans PREDIKSTOLEN är tillverkad år 1742 och sträcker sig från korets norra väggparti ut över bänkkvarteret. Den är målad och troligen även snidad av Olof Brattsten, Filipstad. Till korgen hör ett ljudtak med svävande änglar snidade av Isac Schullström. På korgen framträder snidade figurer; Den välsignande Kristus och de fyra evangelisterna. Korgen som är oktogonal till formen vilar på en pelare som tillsammans med korgens undersida är målad med akantusslingor. Till korgen leder in inklädd trappa med tre fyllningar och ett akantussnidat överstycke. På pelare här en inskriftstavla. Predikstolens dominerande färger är blått, rött och grönt med förgyllning. Timglas med ett glas i träställ uppburen av en snidad ängel, som i andra handen håller en dödskalle. Målad i vitt, rött och karnationsfärg. Dateras 1700-tal. På samma vägg som predikstolen, längre österut, en oljemålning med motivet Ecco homo. Bredvid predikstolen nisch för utgång till sakristian med gråmålad fiskbensmönstrat dörrblad. Här hänger en liten målning "Uppståndelsen".
SAKRISTIAN är vidbyggd koret i norr och ligger tre trappsteg ned från kyrkorummet. Utgång finns i väster och fönster med järngaller i norr. I det nordöstra hörnet en öppen spis. Golvet är lagt med träplank, väggarna är vita och taket blått med en brun och blå taklist. Altare i öster. Högskåp för textilförvaring.
VAPENHUSET i tornets nedre plan har trappa på den södra sidan och en nyligen inrättad handikappsanpassad toalett i det norra partiet. Vapenhuset är lagt med skiffergolv, har vitputsade väggar och ett gråmålat trätak. Trappan upp till tornet och västläktaren är inklädd med gråmålad slätpanel. Fönster i söder. Toaletten har klinkergolv. Mellan vapenhuset och kyrkorummet finns ett vindfång. Grå speglade dörrar öppnar upp till det utrymmet. Vindfånget har trägolv, gråmålade väggar och grått trätak. På den södra sidan ett elförråd. Ovan vapenhuset ett tornrum med betsat trägolv, vita putsade väggar och vitt trätak. Inbyggd panelad trapp till tornet. Spegeldörr till läktaren. Ett runt fönster i väster.
ÖVRIGT - I kyrktornet hänger två klockor, den mindre gjuten 1729 och den större 1739.
Bildhuggaren ISAC SCHULLSTRÖM föddes omkring 1712, fick burskap i Karlstad 1736, död 1778 i Rolfsbyn i Svanskogs socken, dit han flyttat 1768. Först känd blev Schullström 1735 då han gjorde predikstolen till Östra Fågelviks kyrka i Värmland. Från den tiden var han i drygt fyra decennier anlitad i Värmland och även i Dalsland.

Komplettering vid inventering 2003:
Enligt traditionen låg Älgå medeltida kyrka på en kulle kallad "Rabo", något sydväst om den nuvarande. Vid platsen restes år 1942 en minnessten. Relativt nyligen påträffades dock en karta över Åsebol med Stommen som visar ett annat läge för kyrkan, strax norr om Älgån. Älgå medeltida kyrka var enligt uppgift helgad åt "Sankt Olof" efter den norske konungen Olav Haraldsson som införde kristendomen i Norge och som efter sin död år 1030 blev helgonförklarad. Älgå kyrka ska enligt handlingar ägt en Olofsbild, vilken fanns kvar i medeltidskyrkan ännu år 1700. Den medeltida kyrkan omnämns år 1692 som "träkyrckia, något gammal med ett torn, blifwit sedemera något utbygd".
Efter anläggandet av Älgå järnbruk år 1695 ökade befolkningen kraftigt och behovet av en större kyrka blev alltmer påtagligt. Man utsåg en ny kyrkoplats på mark tillhörande Nedre Älgå gård. Då grundförhållandena var dåliga lades "en flotte av starka massiva timmerstockar" direkt på leran på vilken den nya stenkyrkan började muras upp. Timmerbädden har senare sjunkit något varvid sprickor uppkommit i kyrkomuren och medfört att koret nu ligger 52 cm lägre än vapenhusets entrégolv.
Älgå stenkyrka stod klar för invigning år 1726. Från den äldre medeltidskyrkan flyttades en rad inventarier över, bland annat dopfunt och altartavla. Till det nya kyrkorummet tillverkade Olof Brattstén från Filipstad en predikstol år 1742 och år 1758 skänkte dåvarande brukspatronen Johan Kolthopp på Älgå bruk en altaruppsats tillverkad av bildhuggaren Isac Schullström.
Älgå kyrka framstår idag som en av Värmlands bäst bevarade barockkyrkor. Trots detta har ändå en hel del ombyggnadsarbeten utförts. Under 1790-talet får dagens fönster sin form. Under 1810- och 1820-talen sker arbeten med kyrkgolvet, altaruppsatsen höjs, nya bänkar och västläktaren tillkommer. Dessutom får långhustaket en ny yttäckning av skiffer. 1841 läggs ett trägolv i koret och några år därefter målas läktare och bänkar i en pärlgrå kulör.
Under åren 1921-22 sker en renovering under ledning av arkitekt Bror Almquist. Då läggs ett nytt trägolv i långhus och sakristia pga röta. Även bänkarna var angripna av röta och de byggs om så att sitsarnas bredd utökas. Väggar, tak och bänkar ommålas och trappor till torn inkläs med tvärvägg av panel. Ytterväggen och skiffertak renoveras. Under 1950-talets mitt sker på nytt en invändig renovering, nu efter ett förslag av arkitekt Einar Lundberg. Kyrkans innerväggar omputsas och kalkas, en ny bänkinredning, ett nytt värmesystem och belysning tillkommer. Målningsarbeten och konservatorsarbeten på predikstol och altaruppsats utförs av konservator Sven Dahlén.
År 2000 sker en fasadrenovering med omputsning samt helrenovering av skiffertaket. Kyrkan avfärgas vit, snickerier målas och tornspiran tjärstryks. Vidare ommålas kyrkorummets innertak och väggarna rengörs samt ommålas. Därefter, 2003, har en handikapptoalett inrättas genom en avskärmning av vapenhusets norra parti.

Stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i norr och västtorn. Exteriören är vitputsad med rundbågiga fönsteröppningar under ett brant, skiffertäckt sadeltak med valmning över koret. Västtornets överbyggnad har originell utformning i tre, spånklädda avsatser. Entré i väster genom tornet, på den södra långsidefasaden och via sakristians västra sida.
Kyrkan är uppmurad av natursten och helt putsad. Putsen följer den något buckliga fasaden. Putsen är påförd med kryssteknik och sedan avfärgad vit. Fasaden har ingen egentlig sockel, utan puts är påförd ända ned till mark. Långhusets fasader genombryts av sju rundbågiga fönsteröppningar (två i koret, två på södra långsidan och tre på norra). Fönsterbågarna är målade bruna och har mittbommar som bildar en korsform, där innanför tunnare spröjsning som i överkant bildar spetsbågeformer. Taket är lagt med glimmerskiffer från Glava skifferbrott. Små rektangulära plattor bildar bas och mönster finns på vardera norra och södra takfallet i form av tre romber skapade av rundhugget skiffer. Även nocken är lagd med skiffer. Takfoten är profilerad av trä och brunmålad. Regnvattenssystemet är av svartmålad plåt med skarpa krökar. Entrén på södra fasaden sitter i en rundbågeformad nisch och har en brun fiskbensmönstrad port. Framför porten en skifferhäll.
Sakristian, vidbyggd korets norra del, har ett valmat sadeltak täckt med skiffer. En hör putsad skorsten finns på det östra takfallet. Fasaden är putsad lika långhuset och genombryts av ett rektangulärt fönster i norr och en entré i väster. Entrén sker genom en rundbågig öppning med dörrblad i brunt och fiskbensmönstrad.
Västtornet är pustat lika långhuset och fasaderna genombryts i nedre plan av rektangulära fönster med bruna spröjsade bågar. Två rundbågiga tornlucksnischer i vardera väderstreck. Takluckorna är målade bruna. Entré i väster genom rundbågeformad nisch. Dörren är målad brun och fiskbensmönstrad. Ovan entrénischen två runda fönster med text mellan: ANNO 1726. På fasaden är S-formade ankarslut synliga, svartmålade. Tornet kröns av en tjärad, spånklädd spira med originell utformning i tre avsatser. Avslut med tunt kors med kulor på armarna.