GUNNARSKOGS KYRKA

Den murade kyrkan uppfördes 1726-27 med långhus, halvrunt korparti och sakristia i norr. Den nuvarande korsformen fick kyrkan 1783-84 då korsarmar tillfogades i norr och söder. Sockeln har en slätputs och är avfärgad i grått. Fasaden är putsad med slätputs, avfärgad i vitt. Takfoten är träinklädd och vitmålad. Fönstren är rundbågeformade och målade i gråvitt. Snedställt fönsterbleck av svartmålad plåt. Portarna på korsarmarna är rundade, på södra korsarmen är den klädd av koppar, medan den norra är klädd med fiskbensmönstrad, brunmålad panel. Över korsarmarna är taken valmade och alla takfall är lagda med rektangulärt småskiffer från Glava. Hängrännor, stuprör och ränndalar är av koppar. En skorsten finns på korets sydöstra del. På nockens östra del finns ett kors på kula av koppar. Gavelspetsarna mot väster är klädda med svartplåt i småformat.
Det nuvarande tornet tillkom 1854-57. Ingång i väster i rektangulär, brunsvart trädörr med fiskbensmönster. Ett spröjsat och rundat överljus och en kraftig omfattning i puts. En rundbågeformad, kopparklädd ljudlucka på varje sida under träinklädd gråmålad, profilerad takfot. Tornöverbyggnaden i form av en öppen lanternin med balusterräcke är klädd i koppar. Lanterninen kröns av en förgylld kula med kors.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Det korsformade kyrkorummet täcks av två korslagda trätunnvalv. De ljusa väggarna bryts upp av rundbågeformade fönster. I det förhöjda koret finns altaruppsats och predikstol i provinsiell barock från 1730-talet av Isac Schullström. Västläktare med läktarbarriär klädd med skulpterade figurer föreställande Kristus och evangelisterna, också dessa i provinciell barock och troligen utförda av Isac Schullström vid 1700-talets slut. Orgelfasad från 1800-talets slut i nyklassicistisk stil. Slutna bänkkvarter i 1700-tals utförande härrörande från en renovering från 1950-talet.

KYRKORUMMET täcks av två korsande trätunnvalv i slätpanel. En kraftigt profilerad och marmorerad taklist med guldkant mot taket. Marmoreringen är i utförd på en gråbeige botten med blå och röda marmoreringar. De putsade VÄGGARNA har en målad bröstlist i gulbeige. De okopplade FÖNSTREN är målade i grått. De är blyspröjsade och försedda med olikfärgat glas och de har svagt sluttande fönstersmygar, målade i grått. BÄNKARNA är 58 till antalet och fördelade på 8 kvarter och tillkomna i samband med renoveringsarbetet på 1950-talet. De är mot mittgången försedda med dörrar. De ansluter inte mot yttervägg och är där öppna. Dörrarna är försedda med speglar med marmoreringar i grönbeige. Invändigt är sitsen målad i brungrönt. Rygg och övriga ytor är gulgrönt, förutom överliggaren som är brun. Lösa sittdynor i rödbrunt tyg. GOLV i mittgång och kor är lagt med stenhällar. MITTGÅNGMATTA i blågrått ullgarn. DÖRRAR mot söder och norr består av dubbla spegeldörrar, varav den mot söder är försedd med ett gammalt utanpåliggande lås. Ovanför respektive dörr hänger en ikon, tillverkad av Kjellaug Nordsjö, Arvika.
KORET är något smalare och förhöjt ett steg jämfört med kyrkorummet. Det rundade taket är klätt med slätpanel och vitmålat. Golvet är lagt med oregelbundna "naturhällar" av skiffer. ALTARE av trä med rundade hörn och gråmarmorering och stänkmåleri, nås via en rundad trappa i tre steg. ALTARUPPSATS i provinsiell barock är utfört 1739 av bildhuggaren Isac Schullström. Den tredelade altaruppsatsen har som centralmotiv den korsfäste Kristus, På var sida om honom står Maria och Johannes. Utanför detta står, mellan två vridna kolonner, Mose med stentavlorna på norra sidan och Aron med rökelsekaret på den södra. Över detta syns Kristus med korsfanan stående på jordklotet och överst en strålande sol och pelikanen som matade sina ungar med sitt eget blod. Dominerade färger på altaruppsatsen är svart, blått, grönt och rött. En rund ALTARRING av svarvade balusterdockor, marmorerade i grönt och med förgyllning. Knäfall och överliggare är klädda i rött tyg. Golvet innanför altarringen är lagt med trä och därpå ligger en röd matta. Framför altarringen ligger en KORMATTA i röllakansteknik av Ethel Halvarsson-Andersson, 1957. 2 KORFÖNSTER utförda av glasmästaren Hugo Schultz efter bilder av konstnären Tor Hörlin 1931. Mot norr är motivet Moses med stentavlorna och mot söder Jesus som kommer ridande på en åsna till "konungens heliga stad". På var sida om altaret står en ljusbärande ängel av Isac Schullström från 1760-talet. På korets södra sida finns en vitmålad KORORGEL från 1990 och ett PIANO. En DOPFUNT i granit från 1957, ritad av arkitekten Einar Lundberg och utförd av Anders Olsson, Gravås. Den har en 8-kantig fot med en rund cuppa. DOPVEPA "Livsträdet" av Cai Lindahl-Sonesson, 1976. På norra sidan står en gammal KYRKVÄRDSBÄNK.
PREDIKSTOL på korets norra sida är även den i provinsiell barock. Den är utförd av Isac Schullström och kom till kyrkan 1738. En rak trappa med portal leder upp till den 8-kantiga korgen som vilar på en grönmålad fot. Korgen är försedd med akantusfyllning med bilder av Kristus, evangelister och apostlar. En 8-kantig baldakin ovanför korgen med den triumferande Kristus och många basunblåsande änglar. En vit duva hänger under en strålande sol mot en blå himmel. Dominerande färger är grönt och gråa marmoreringar. Vid predikstolen, på norra sidan finns ett litet rundbågeformat, spröjsat fönster med flerfärgade glasrutor.
ORGELLÄKTAREN i väster nås antingen via trappa från kyrkorummets norrvägg, eller via trappa i vapenhuset. Den bärs upp av fyrkantspelare. LÄKTARBARRIÄREN är på framsidan försedd med 18 stycken snidade mansfigurer i form av Jesus och apostlarna. De är tillverkade av bildhuggaren Isac Schullström år 1791. Hela läktaren har blå heltäckningsmatta. Den norra delen har plant golv, medan den södra är terrasserad för kören. Inga fasta bänkar, men en bänk från 1880-talet står på norra sidan. ORGELFASAD i nyklassicistisk stil är målad i beige och grönt, och dess sniderier i blått med förgyllning, troligen tillverkad i slutet av 1790-talet. ORGEL inköptes 1902 från Thorsell & Eriksson, men är utbyggd på 1940-talet.
LÄKTARUNDERBYGGNAD i väster ger ett utrymme mellan vapenhus och kyrkorum som i norra delen innehåller toalett och i den södra delen finns en brudkammare. I kyrkorummet är västväggen under läktaren klädd med vävtapet och fältindelad med hjälp av laserade brädor.
SAKRISTIA med ingång i korets norra del. Rummet har i det nordöstra hörnet en rundad öppen spis med gjutjärnshäll där årtalet 1887 är ingjutet. Golvet är lagt med lackade brädor, en vit slät golvsockel och väggarna är putsade och avfärgade i gråvitt. En slät taklist som är målad i grått. Trätaket är laserat i rödorange. Mot den västra väggen finns textilförvaring och mot den södra väggen ett litet altare. Den kvadratiska dörren är mot kyrkorummet klädd med panel lagd i rombmönster och grönmålad. Mot sakristian är den klädd med stående vitmålade brädor. Rundbågeformat fönster mot norr och ytterdörr mot öster. Rummet är möblerat med ett slagbord och två stolar.
VAPENHUS med skiffergolv och putsade väggar. Trappor upp till läktaren längs norra respektive södra sidan. Trapporna är inklädda och inrymmer förråd. Trappstegen är brunmålade medan räcke och ledare liksom garderoberna under, är vitmålade. PORTEN är rektangulär och klädd med stående brunlaserad panel och försedd med stort utanpåliggande lås. Rundbågade fönster i norr och söder med färgat glas.
Pardörrar mot öster är försedda med speglar som är marmorerade i gulbeige, den översta delen är glasad.
TORNVÅNING har gråmålat golv och dubbla gråmålade, glasförsedda trädörrar till läktaren. I golvet finns lucka till vapenhuset. Resterande tornvåningar ha oputsade väggar.

Komplettering vid inventering 2003: Mellan åren 1726-27 uppfördes en murad kyrkobyggnad med långhus, halvrunt korparti och sakristia i norr. År 1757 uppfördes en läktare i västra delen av långhuset och Isac Schullström gjorde utsmyckningen till läktarbarriären mellan åren 1757-60. Den nuvarande korsformen fick kyrkan 1783-84 då korsarmar tillfogades i norr och söder. Samtidigt välvdes det tidigare plana innertaket och försågs med taklist. Mellan åren 1790 och -91 uppfördes läktare på den södra respektive norra korsarmen. År 1796 inköptes den fösta orgeln vilket innebar att västläktaren måste byggas till. Bilderna på läktarbarriären flyttades troligen då till sidoläktarna.

Det gamla stickorna på yttertaket togs bort och ersattes med skiffer sommaren 1819. Stenhällar lades i koret och i gångarna 1833-34. Kakelugnen i sakristian togs ned och ersattes med en öppen spis 1842. Mellan åren 1854 -57 byggdes det nuvarande tornet som fick en tornhuv utformad som en kopia av huven på Ölme kyrka. Sidoläktarna revs 1883 och några av läktarbarriärens skurna figurer placerades då över altartavlan. Under 1880-talet byttes de gamla slutna bänkarna mot nya, öppna. Nya fönster och dörrar sattes in i kyrkan, liksom järnkaminer. Ingången från sakristian till predikstolen sattes igen och uppgång tillpredikstolen gjordes istället från kyrkorummet. Altaruppsatsen och predikstolen målades om av C Lunde, Oslo. Sammanlagt tog det cirka 10 år att renovera kyrkan.

En ny orgel inköptes år 1902 från Thorsell & Eriksson. Troligen tillverkades såväl orgelfasad som läktarbarriär då. Innanfönster med ny spröjsning insattes enligt arkitekt Ludvig Mattsons förslag 1931. Dessutom insattes två målade korfönster efter ritning av Tor Hörlin. De är utförda av glasmästren Hugo Schultz, Kristinehamn. Elektriskt ljus och lågtrycksvärme installerades 1937-38. Pannrum och skorsten placerades i vid sydöstra hörnet.

1956-57 genomfördes invändiga arbeten efter program av arkitekten Einar Lundberg, Stockholm. Arbetet innebar bland annat nya trägolv och hel inre ommålning. Konservering skedde av altaruppsats, predikstol och övriga skulpturer. De starka färgerna som var målade på originalfärgen, dämpades med en lasyr. De skurna figurerna togs ned från östväggen i samand med renoveringsarbetet. Åtta av dem placerades ovanför dörrarna i norr och söder, 4 ovanför respektive port. Övriga förvarades på kyrkvinden. Nya bänkar med dörrar (exakt kopia av de gamla) tillverkades. Bänkar på orgelläktarens södra sida togs bort. Vindfånget mellan vapenhus och kyrkorum breddades och försågs med nya dörrar. Nya ljuskronor av konstsmed Lars Holmström, Arvika insattes, och en dopfunt i granit tillverkades av stenhuggarmästare Anders Olsson, Gravås. I samband med dessa arbeten påträffades väggmålningar som övermålats 1923: under orgelläktaren fanns ett fragment av en draperidekoration i rödbrunt, av 1700-tals typ, och i norra korsarmen fanns ett fragment av en schablonmålning från 1800-talet som ansågs vara utan konstnärligt värde. Målningarna avritades och dokumenterades innan de övermålades på nytt. Utvändigt lades skiffertaket om, tornets fasader reparerades och nya portar insattes, den södra kläddes med koppar.

Den senaste stora invändiga renoveringen skedde 1986 efter program av arkitekten Lars-Erik Havstad, Karlstad. Bland annat uppfördes läktarunderbyggnader med trappa mellan kyrkorum och läktare. Det innebar att fjärde bänken från vapenhuset blev slutbänk. Nytt golv lades under läktaren och stengolvet i kyrkorummet lades om. Väggarna rengjordes, lagades och avfärgades. Sakristian renoverades och gavs ny inredning och golv av trä. Ny vattenburen värme, kompletterad med bänkvärme installerades. Konservatorsarbeten utfördes på bland annat altaruppsats och predikstol och taklist. Bilderna som hängt ovanför portarna i söder och norr konserverades och flyttades samman med de som tidigare legat på vinden, till läktarbarriären i väster.