GLAVA KYRKA

Komplettering vid inventering 2003:
Grundläggningen för den nya kyrkan påbörjades den 24 oktober 1735 av murarmästare Christian Haller. Per Nilson, Västra Emtervik var snickare. Efter ett år var det huvudsakliga byggnadsarbetet avslutat och invigningen av kyrkan skedde 1738. Det välvda innertaket målades av Hans Georg Schyffner år 1753. Av kontraktet framgår att takmålningarna i Borgviks kyrka, skulle stå som förebild. År 1795 lades skiffertak på kyrkan. I koret, bakom altaret fanns en liten läktare. Den beskrivs 1830 som ett mindre skrank eller läktare bakom altaret som aldrig användes. Citat från 1867: "hela chorväggen betäckande galler och panelverk med Frälsarens och apostlarnas bilder". Korläktaren togs bort på 1890-talet.

En tornspira tillkom 1825. På 1860-talet inköptes en orgel som placerades på den då uppförda läktaren i väster. Ritning finns från 1863 på läktarbarriär och orgelfasad.

En omfattande omgestaltning skedde under 1890-talet efter program av arkitekten Folke Zettervall. Den dåvarande kyrkoherden var drivande bakom förändringarna, som delvis skedde mot församlingens vilja. Tornet fick ny spira, utbyggnader på väst och nordportalerna. Ett nytt innertak monterades med en målad kassettindelning. Den gamla altaruppsatsen togs bort och ersattes av en stor målning, en kopia av efter ett original av Mårten Eskil Winge. Denna var omgiven av kolonner och tempelgavel. En ny rektangulär altarring med svarvade balusterdockor insattes. Predikstolen målades vit och en ny öppen bänkinredning ersatte de slutna 1700-talsbänkarna. Väggarna målades med schabloner och spegelindelning, orgel och läktarbarriär målades vita. Golven var såpskurade. Ritning på exteriören 1892. Arkivet byggdes till i mitten av 1910-talet efter ritning av arkitekt Folke Zettervall.

År 1928 fick arkitekten Sven Brandel i uppdrag att återställa kyrkan till ett 1700-tals utseende. Arbetena genomfördes 1930 och innebar bland annat att det målade taket togs fram, liksom de ursprungliga färgerna på predikstolen. Den gamla altaruppsättningen återinsattes (1890-talets altaruppsats sattes i gravkapellet) och kombinerades med de återstående delarna av korläktaren och korskrank från 1700-talet. Kaminen på norrväggen togs bort och centralvärme installerades. Dopfunten placerades i nisch en vid norra väggen. Bänkarna försågs med dörrar och nya innerdörrar tillkom.

Orgeln byggdes om 1936 och på läktarens södra sida togs bänkar bort.

Kyrkan renoverades invändigt 1956-57 med bland annat en utökning av koret. Främst handlade det dock om en exteriör renovering med fasadrenovering och dränering vid sakristian. Hängränna och stuprör byttes mot nya galvaniserade rännor som målades i zinkvitt. Dörrar, fönster och luckor målades. Stentrappor gicks igenom och fogades bland annat. Spirans kopparplåt omlades delvis.

År 1973 var det åter dags för en fasadrenovering och taket på arkivet lades med kopparplåt istället för skiffer. År 1974 genomfördes en renovering under ledning av arkitekt Walter Gjerming, Arvika. Arbetet innebar ny inredning i sakristian och borttagande av korbänkar längst fram mot koret för att skapa ett större kor. Nytt golv, förbättring av bänkarna, elvärme och målningsarbeten. Även bårhuset renoverades.

Under 1990-talet har fasadrenoveringar genomförts med blandat resultat. Omputsning av tornet är påbörjat under sommaren 2003.
Ett nytt vattenburet värmesystem insattes 1996. Skiffertaket lades om 1999. Orgeln renoverades 2002.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Det rektangulära kyrkorummet med tresidigt avslutat kor i öster täcks av ett rikt motivmålat trätunnvalv. De murade väggarna bryts upp av rundbågade fönster och i det förhöjda koret är altarringen sammanbyggd med delar av en korläktare från 1730-talet. Altaruppsättning från 1693 med målad drapering på väggen bakom. På korets norra sidan finns en predikstol från 1738 i straka färger. I väster finns en orgelläktare och orgelfasad från 1860-talet i nyklassicistisk stil. Slutna bänkar från 1930-talet ansluter ej mot yttervägg och är indelade i fyra kvarter med mittgång och korsgång.
KYRKORUMMETS golv är under bänkarna lagt med lackade brädor, i mittgång, sidogångar och i koret ligger en brun heltäckningsmatta. Golvsockeln är ådringsmålad i brunt. Väggarna är putsade och avfärgade i gulvitt. FÖNSTREN i kyrkorummet är rundbågiga, av trä och gråmålade. Det finns fyra fönster på respektive långsida samt ett på respektive snedställd vägg i koret. Fönstren har nio rektangulära rutor och är försedda med lösa innerbågar. Ingång sker i söder och väster genom dubbla träportar. De snedställda fönsternicherna är putsade. Hela taket är täckt av TAKMÅLNINGAR vilka är uppdelade i två delar. Den största delen, mot öster, beskriver Treenigheten och den Yttersta dagen. Den Heliga andes duva har sin plats rakt i öster, över altaret och flankeras i norr av Kristus med korset och i söder av Gud fader med kungaspira. Efter det följer de tolv apostlarna, sex på respektive norr/söder sida. Efter det Kristus som domare på yttersta dagen. Sist kommer mot väster, en skildring av himmel och helvete. Helvetet upptar hela valvet längst i väster. Ovanför den markerade taklisten löper också ett band med medaljonger med scener ur Jesu liv. Dominerade färger på takmålningarna är blått och rött. BÄNKAR ansluter ej mot yttervägg och är indelade i fyra kvarter. Mot mittgången har de dörrar som är försedda med rombformade speglar, medan de mot yttervägg är öppna. Bänkarna är tillverkade till 1930-tales renovering för att efterlikna 1700-talsbänkar. Sitsen är målad i svart medan ryggen är rödbrun. Hyllan är brunbeige och överliggaren mörk brungrå. Bänkvärmare finns under varannan bänk. Mot korsgången finns bänkskrank som också är försedda med rombiska speglar. Dominerande färger är brunt. Två bänkar är borttagna längst fram respektive längst bak vilket sammanlagt ger 38 bänkrader. Längst bak i kyrkan finns utrymme för klädavhängning, psalmbokshylla, ljud och ljusskåp samt ett litet barnbord. Längs ytterväggarna står dessutom enklare, svartmålade träbänkar. Över mittgången hänger LJUSKRONOR, två av mässing och en av järn.

KORET är förhöjt två steg och lagt med brun nålfiltsmatta, därpå ligger en KORMATTA i ryateknik. ALTARE av trä, är gråmålat och har antependieupphängning med öglor och stift. ALTARUPPSATS skänktes till kyrkan 1693 av lantmätaren Bo Kempensköld, Övre Rud. Den är tillverkad i Linköping och stofferad av Lars Märling. Uppsatsen har ett skulpterat centralmotiv föreställande Kristus på korset mellan Maria och Johannes. Dessa står mot en molnfylld målad himmel. Runt detta finns en rikt skulpterad omfattning bestående av kolonner och tresidig tempelgavel med en oval med en skulpterad bild av Kristus som smärtorna man, samt två liggande figurer. Uppsatsen har två flankerade figurer som förställer Moses med stentavlorna och Johannes döparen. På väggen bakom altaruppsatsen finns en drapering utförd av Tor Hörlin vid 1930-talets renovering. ALTARSKRANKET och korskranket är sammansatta av delar från av det skrank och den läktare som tillkom på 1740-talet. Vid 1890-talets arbeten togs dessa bort, men återuppsattes i kyrkan vid 1930-talets restaurering. Skranket pryds av målningar föreställande Kristus, apostlar och profeter och är dessutom försett med skulpterade ornament. På skranket finns också två skulpterade nummertavlor, från 1819. GLASMÅLNINGARNA i koret är gjorda vid Glava glasbruk år 1911 av glasmålaren Hugo Schultz. I norr framställs Jungfru Maria och Martin Luther, och i söder den välsignande Kristus och Gustaf II Adolf. I koret finns också bland annat en ambo, ett piano, korstolar och gamla lyktor
PREDIKSTOLEN på korets norra sida är i provinsiell barock och tillverkad av Isac Schullström 1738. Den skänktes då till kyrkan av Claes Uggla på Hillringsberg. Den åttkantiga korgen pryds av skulpterade figurer föreställande Kristus och apostlarna, rik ornamentik och marmorerade under- och överliggare. Den raka trappan har en portal med dörr också den är rikt dekorerad med skulpurerade balusterdockor och målad i kraftiga färger. På den åttkantiga baldakinen finns ett stort antal änglar med passionsredskap och musikinstrument. Baldakinen kröns av den uppståndne Kristus. Under hänger en duva. På väggen vid predikstolen finns en målad drapering med en förgylld sol.
Mitt på norra långsidan finns en DOPPLATS. Här står en medeltida DOPFUNT tillverkad av sandsten i två delar och som saknar uttömningshål. Cuppan är starkt avsmalnande mot foten och har som enda dekoration, en ring mitt på foten. Stilmässigt förs den till Skalundaskolan i Västergötland och är daterad till 1200-talets senare del. Här finns också en medeltida MADONNASKULPTUR i en nisch som målats med en blå drapering. Skulpturen är skuren i ek och daterad till 1200-talets senare del. Den anses vara en av de finaste av stiftets madonnaskulpturer. Den ansågs i äldre tider besitta en undergörande kraft och kom därigenom att tillbedjas och att vara målet för många vallfärder. Den kan vara tillverkad i sydöstra Norge och är influerad från Frankrike. I den norra korsarmen finns också en ljusbärare i form av ett smidesklot.
ORGELLÄKTAREN i väster är från 1860-talet och bärs upp av fyrkantiga brunmarmorerade pelare med korintiska förgyllda kapitäl som också är målade i lite rött. Den raka läktarbarriären är dekorerad med listverk och fyllningar, samt målad i beige, grönt, brunt, guld och rött. På läktarens norra sidan finns gamla bänkar kvar från 1890-talet, medan den södra sidan helt saknar bänkar. Här är golvet terrasserat och lagt med heltäckningsmatta. ORGELFASADEN är byggd 1863 samtidigt som kyrkans första orgelverk installerades av PL Åkerman. Den är på mitten sammanbyggd med läktarbarriären. Den nuvarande ORGELN är byggd av E A Setterqvist & son, 1936.
VAPENHUSET har golv av skifferhällar och vita putsade väggar. Taket är brunlaserat av trä. Ytterporten, troligen från 1930-talet, är brun och har speglelindelning. Här finns två raka trappor längs ytterväggarna upp till tornvåning och ingång till läktaren. Trapporna är av trä och brunbetades. Ljusbruna svarvade dockor av trä utgör trappräcke. Porten mot öster ligger två steg upp och består av en rektangulär dubbeldörr med speglar.
SAKRISTIA golv av lackade brädor, vita putsade vägar och tak av pärlspont. Rundbågeformade fönster av trä mot öst och söder samt port mot norr. Möbleringen består av skrivbord och stolar av trä, målade i brunt och svart.

TORN i 8 våningar med oputsade väggar invändigt.